333 Bowling—Brahe Bovete. korstågens tid till Europa och under senare medeltiden till Skandinavien, där den odlats särskilt i de sydliga landskapen. Nu har B. dock nästan fullständigt undanträngts av mera givande kulturväxter. B. är ömtålig för frost och väderlekspåfrestningar men är anspråkslöst med avseende på jordmån (sand, mossjord, lätt lera). Bowling [bå’-], eng., amerikanskt kägelspel. Boxarupproret, en mot främlingar riktad resning i Kina 1900. Massakrer igångsattes mot missionärer och infödda, vilka övergått till kristendomen, och de främmande legationerna i Peking besattes. De europeiska stormakterna jämte Förenta Staterna och Japan sände hjälptrupper, som inryckte i Peking i aug. 1900. S. å. slöts fred. Jfr Kinas historia. Boxholm, municipalsamhälle vid Svartån, v. Östergötland, nära gränsen till Småland. 2,450 inv. Stort järnbruk, sågverk och liyvleri. Boxkalv, kromgarvat kalvskinn. Boxning, knytnävskamp. Boyle [båjl], R., 1627—91, engelsk fysiker och kemist. B., som kallats ”den första moderna kemisten”, skilde sig från äldre tiders åskådningssätt genom sitt starka betonande av den avgörande roll, som experimentet spelar för naturvetenskaperna. Inom fysiken är hans namn knutet bl. a. vid Boyles el. som den också benämnes, Boyles-Ma-riottes lag, enligt vilken de volymer, som en och samma gasmassa vid en och samma temperatur intager, äro omvänt proportionella mot de tryck, för vilka gasmassan utsattes. Boyles-Mariottes lag, se Boyle. Boyscout (även bojskaut). Se Scoutrörelsen. Br, kem. tecken för en atom brom. Braba’nt, provins i Belgien omkring Bryssel. Braehiopo’der [-ck-], tvåskaligt, till det yttre om musslor påminnande fossil, som med stor artrikedom finnes i alla geol. formationer (t. ex. särskilt rikligt i Gotlands översilur). B. tillhör armfotingarnas klass. Bracka, egentligen byxa, ursprungligen ett bland studenter gängse öknamn på borgare, numera vanlig beteckning för person med småborgerliga och trånga synpunkter. Bradford [brsed’fed], industristad i Yorksliire, n. England, 290,000 inv. Spinnerier, väverier, järnindustri. Bradlaugli [brsedd’lå], 1833—91, engelsk fritänkare och politiker. Han förde en livlig agitation mot kyrkan. Hans inval i underhuset 1880 väckte häftig strid på grund av hans vägran att avlägga ed vid inträdet i parlamentet. En följd härav blev en lag av år 1888, enligt vilken fritänkare äga rätt att ersätta eden med en försäkran. Bragan’za, Braganga, furstesläkt, vars stamfader var hertig Alfons av B., oäkta son till konung Johan I av Portugal. Ätten B. innehade Portugals krona 1640—1853 med undantag för en kort period under franska revolutionen. Åren 1822—89 voro medlemmar av liuset B. kejsare av Brasilien. Braganza, stad i n. Portugal, 5,000 inv. Regentätten Braganzas stamort. Braganzabukten, se Bellsund. Bra ge var i den nordiska gudasagan, sådan den är skildrad hos Snorre, skaldekonstens gud och Iduns gemål. B. betyder egentligen furste och användes även som namn på Tor. Bragebägare, en skål, som tömdes av arvtagaren vid en fornnordisk furstes gravöl. Skålen åtföljdes av ett löfte (bragelöfte). Bragg. — 1. W. H. B., f. 1862, engelsk fysiker. — 2. W. L. B., f. 1890, engelsk fysiker, den föregåendes son. Båda B. erhöllo Nobelpris 1915 gemensamt för sina forskningar över kristallers inre byggnad med hjälp av röntgenstrålar. Brahe, Tycho, astronom och astrolog, f. 1546 i Skåne, uppförde på ön Hven i Öresund sitt berömda observatorium Uranienborg, kom 1599 som kejserlig astronom till Prag, d. därstädes 1601. B. befrämjade framför allt genom goda observationer den praktiska astronomien. Enl. B :s uppfattning var jorden världsalltets medelpunkt, omkring vilken solen och månen kretsade; planeterna kretsade i sin tur runt solen. Brahe, namn på en dansk och en svensk adlig ätt. Bland medlemmarna av den svenska släkten märkas: — 1. Per B. d. ä., 1520—90, riksdrots. 1562 fick han Visingsö till grevskap.