av de mest typiska rokokokonstnärerna. Bouillon [bojång5], fr., buljong’; ett slags mindre restauranger i Paris. Bouillon [bojång’], en i Ardennerna belägen del av en numera belgisk provins, som förut var ett oberoende hertigdöme. Dess förnämste furste var korstågsanföraren Gottfrid av B. (se Gottfrid). Boulanger [bolangs/e’], G. B. J. M., 1837—91, fransk general och politiker. 1886 blev han krigsminister och verkade ivrigt för ett revanschkrig mot Tyskland men måste avgå 1S87. Han samlade emellertid omkring sig ett parti, boulangisterna, och umgicks med monarkistiska planer, varför regeringen anklagade honom för högförräderi. Han flydde till Belgien och begick där självmord. Boulevard [bolva’r], fr., bred gata med planteringar. Boullc [boll], A. Ch., 1642—1732, fransk snickare vid Ludvig XIV :s hov. Utförde högt skattade möbler i barockstil med utomordentligt välgjorda inläggningar. Boulognerskogen [bolån’jer-], en nära 10 kvkm. stor park v. om Paris. Boulogne-sur-mer [bolånj’-syr-mä’r], hamnstad i nordligaste Frankrike vid Engelska kanalen. 55,000 inv. Boulognc-sur-Seine [bolånj’-syr-sä’n], förstad till Paris. 68,000 inv. Bounty [ba’onti], eng., välgörenhet, gåva. — Hand. premie särskilt för export. Bouppteckning innebär upprättandet av ett bouppteckningsinsrument, en förteckning över tillgångar och skulder i ett bo. Vanligen utföres B. av en bouppteckningsförrättare och två värderingsmän. B. äger bl. a. rum vid dödsfall, konkurs, boskillnad etc. Bouquet [bokä’], fr., bukett; krydd-doft, arom. Bourbaki’ [bor-], C. D. S., 1816—97, fransk general, led flera nederlag i fransk-ty ska kriget 1870—71 och drevs med sina trupper in i Schweiz. Bourbon [borbång’], fransk släkt från 900-t., från vilken flera europeiska furstefamiljer härstamma. B. utslocknade på manssidan 1249. Den franska grenen besteg Frankrikes tron 1589, då Henrik IV, Antons av B. son, blev konung. B. avsattes 1792 men kom åter på tronen 1814 med Ludvig XVIII, vars efterträdare Karl X dock störtades år 1830. Konung Ludvig Filip (1830—48) tillhörde en sidogren av B. Den spanska kungliga grenen uppsteg med Ludvig XIV :s sonson Filip av Anjou på tronen och regerar ännu. Den neapolitanska (från 1735) och den parmes a n s 1; a (från 1748) störtades från Neapels, Siciliens och Parmas troner år 1S60 vid Italiens enande. (Se f. ö. regenternas namn.) Bourdelle [bordäll’], E. A., f. 1861, fransk bildhuggare och målare, företrädare för den konstnärliga riktning i Frankrike, som strävar efter en ålderdomligt förenklad framställning efter mönster av äldre grekisk skulptur. B. har bl. a. utfört monumentet De stridande i Montauban samt reliefer och fresker i Théåtre des Champs-Elysées i Paris. Bourdon [bordång’]. — 1. S. B. B., 1616—71, fransk målare, verksam i Stockholm vid drottning Kristinas hov; har bl. a. målat kända porträtt av drottningen. — 2. E. B. B., 1808—84, fransk uppfinnare. B :s namn är bland annat knutet vid konstruktionen av en aneroi dbarometer, bestående av ett böjt, lufttomt metallrör, som, då dess väggar äro tunna, rätar ut sig el. kröker sig ytterligare vid lufttryckets förändringar. Bourgeois [bors/oa’], fr., borgare, borgerlig. Bourgeois [bors/oa’], Léon, 1851—1925, fransk politiker. B., som tillhör det radikala partiet, blev deputerad 18S8, senator 1905 och senatspresident 1920. Han var premiärminister 1895—96 och har flera gånger varit minister. Till organiserandet av N. F. bidrog han verksamt. B. erhöll Nobels fredspris 1920. Bourgeoisie el. burgeoasi, borgarklassen, i motsättning till ”proletariatet”. Bourget [bors;a’], Paul, f. 1852 fransk författare, medlem av Franska akademien 1894. Han gav 1S83 och 1885 ut en samling litteraturkritiska och psykologiska uppsatser, vilka utövade ett starkt inflytande på den samtida litteraturen. Bland hans romaner märkes den fint psykologiska Le d i s c i p 1 e. B. kännetecknas av en detaljerad, ofta tung stil. Bourgogne, fransk provins omkring Seines och Loires källfloder samt övre Saone, omkr. 1.6 milj. inv., mineralrikt och bördigt. Betydande vinodling och industri. Bourse [bo’rs], fr., börs. Bovallstrand, municipalsamhälle vid vil stkusten, mellersta Bohuslän. 650 inv. Fiskläge. Stenhuggerier. Bovete el. Bokvete (Fagopyrum esculentum), art, tillhörande fam. Polygonese. B. har pillika blad och rödvita, små blommor. Frukterna äro trekantiga c:a % cm. långa och påminna i utseende om bokollon. De innehålla stärkelserika frön, av vilka beredes mjöl el. gryn. B. användes även som grönfoder. Växten härstammar från Ostasien, där även en annan art t a r t a r i s k t B. (F. tartaricum) odlas. Den senare har dock aldrig fått större användning i Väst- och Centraleuropa. Vanligt B. infördes på