haft stort inflytande på senare tänkare och hans framhållande av san-ningssökandet såsom en av livets ädlaste makter har verkat i liög grad inspirerande. På samma plats, där han brändes, restes 1889 hans staty, en gärd av upprättelse, som ehuru senkommen dock kanske var mer än vanligt välförtjänt. Brunst. I samband med äggavloss-ningen inträder hos hondjuren tecken till oro, nedsatt matlust och en ökad blodtillströmning till könsorganen med slemmig, ibland (t. ex. hos hund) blodblandad flytning. Parningsbegä-ret är starkast mot slutet av B. Om befruktning ej äger rum, inträder B. med mellanrum av 3—4 veckor hos husdjur. Under mellantiden tillåta hondjuren icke parning. Brunsten (Pyrolusit) är ett svart avfärgande manganmineral [kem. formel MnOaJ, som för skilda ändamål kommer till användning i den kemiska industrien. Brunört (PruneFla vulga’ris) är en i Sverige vanlig ört med äggrunda blad och blåa, läppformade blommor i huvudlik samling. Brushane (PavonceFla pu’gnax), en till snäpporna hörande vadarfågel av 25—30 cm. längd, llonan är gråbrun med mörkare fläckar och ljusare översida. Hannen har liknande färgteckning, och under parningstiden maj— juni har den runt halsen en yvig fjäderkrage av växlande färg, ofta me-tallglänsande. Denna tid utkämpa hannarna heta, ehuru ofarliga strider med den raka, trubbiga och ganska svaga näbben. B. finnes i hela Sverige och häckar i träskmarker. Bru’silov, Aleksej, f. 1853, rysk general. Under världskriget en av de främsta befälhavarna inom ryska armén. B. ledde sista stora offensiven under Kerenskis regering. B. blev 1920 chef för sovjetregeringens arméer. Brussa, stad i mindre Asien, s. om Marmarasjön. 110,000 inv. Minnen från en storhetstid under 1300- och 1400-t. Sidenspinnerier och utförsel av råsiden till Lyon. Brutal, hänsynslös, rå. Brutto. Ordet B., vars betydelse närmast kan återges med orden ”utån avdrag”, ingår i en hel del sammansättningar såsom bruttovikt, som innebär, att i den uppgivna vikten ingår ej blott själva varans vikt utan även emballagets, bruttovinst, som innebär, att inga avdrag för omkostnader gjorts, och många andra. Bru’tus, namn på flera ryktbara romare. — 1. Lucius Junius B., enligt traditionen skapare av den romerska republiken. Han genomdrev förjagandet av Roms siste konung, Tarqui-nius Superbus, varefter han blev ut- nämnd till konsul. — 2. Marcus Ju-nius B., omkr. 79—42 f. Kr., ”den siste kämpen för Roms frihet”, var en fanatisk anhängare av den republikanska styrelseformen. Han omfattades av Ccesar med stor välvilja men förmåddes att deltaga i en sammansvärjning mot Cassar och i mordet på denne (44 f. Kr.). B. deltog därefter i de inbördes striderna men blev vid Fi-lippi slagen av Antonius och Octavia-nus 42 f. Kr., varefter han begick självmord. Bruxelles [brysälF], Belgiens huvudstad, se Bryssel. Bruyere, Jean de la, se La Bruyére. Bryan [bra’jn], W. J., 1860—1925, amerikansk advokat och politiker. Han blev upprepade gånger uppställd som presidentkandidat och var Wil-sons statssekreterare till 1915. Gjorde sig känd soin freds- och nykterhets-vän samt väckte 1925 uppseende genom sitt av bokstavstroende religiositet dikterade uppträdande mot utvecklingsläran. Briigge, franska Bruges [brys;], ålderdomlig stad i nv. Belgien, 15 km. från kusten. 54,000 inv. B. hade sin stora blomstringstid på 1200—1400-t., då staden var den hanseatiska och den italienska handelns mötesplats. På grund av konkurrens från andra, bättre belägna handelsstäder har B. trots förbättrade kanalförbindelser ej kunnat återvinna något av sin forna makt utan är nu känd som de medeltida minnenas stilla stad, vars mest utmärkande förvärvsgren är spets-knyppling. Bryggeri. Se Maltdryckstillverk-ning. Brylling, personer, vars förfäder i tredje led äro syskon, alltså kusiners barnbarn. B. kallas även fyrmänning. Brynhild, den mest frejdade sköldmön i de germanska sagorna (Vols-ungasagan). Brynja, nordisk vapendräkt, sammansatt av små över varandra fastade stålplattor. Briinn, tjeckiska Brno, Tjeckoslovakiens näst största stad, belägen i Mähren. 220,000 inv. varav 90,000 tyskar. Viktig handels- och industristad med stor fabrikation av yllevaror och maskiner. Tekniska högskolor, universitet. Bryofy’ter, se Mossor. Bryologi’, läran om mossorna. Brysk, häftig, ovänlig, tvär. Bryss’el, franska Bruxelles [-[bry-sälF],-] {+[bry- sälF],+} Belgiens huvudstad, vid Scliel-des biflod Senne. Med förstäder 790,000 inv., övervägande fransktalande (jfr Belgien). — B., som i sina äldre, flamländska stadsdelar omkring Senne har bevarat sin medeltida prägel, har t), därom ovanför dalkanten ut-