vecklats till en modern storstad med praktfulla byggnader, breda bulevar-der och vackra parker. B., som är det tätbefolkade Belgiens viktigaste järnvägsknut samt dessutom har goda kanalförbindelser, är en av det europeiska fastlandets viktigaste handelsstäder och har utvecklat en betydande industri (textilvaror, automobiler etc.). En särskild plats inom produktionen intar spetstillverkningen, som i B. och omgivningarna bedrives av tusentals familjer. B. hör också till Europas kulturcentra med rikt vetenskapligt och konstnärligt liv, universitet och talrika muséer av skilda slag. — B :s historia går tillbaka till före 1000.-t. Under världskriget besattes B. av tyskarna i aug. 1914, blev därefter residens för den tyske generalguvernören över Belgien, till dess staden utrymdes i nov. 1918. Brysselkål. Se Kål. Brysselmattor. Se Mattor. Bryssclspetsar. Se Spetsar. Bry te, ursprungligen fornnordisk träl, vilken hade överinseende över de andra trälarna på en gård. Senare, efter träldomens avskaffande, liktydigt med förvaltare, rättare. Brytningsindex, fys., ett mått på ett ämnes ljusbrytningsförmåga. Se Ljus-brytning. Bråck uppstår, när ett av kroppens inre organ tränger ut ur sin hålighet genom en lucka i väggen. Vanligen är det fråga om utträngande av bukorgan (i synnerhet tarmslyngor) i ljumsktrakten el. i naveln. B. synes då som en utbuktning av huden, vilken oftast försvinner i ryggläge. Vid inklämning av B., som kan uppstå t. ex. vid en kraftig kroppsansträngning, uppstår svåra smärtor och B. går ej längre att skjuta tillbaka. Operation kan, om den företages i tid, häva inklämningen, vilken, om den får fortbestå, för till döden. Genom att hålla broeket intryckt med ett bråckband kan man minska besvären av bråcket. Numera torde operativt borttagande av B. i allmänhet vara att föredraga, då operationen är så gott som ofarlig. Bråckband består av en överklädd stålfjäder med en puta (pelott) i spetsen, som fastspännes, så att fjädern, omfattande kroppen, trycker putan mot bråckporten. B. kan endast användas på inskjutbara bråck och måste vara avpassat så, att putan fullständigt och utan att glida täcker över bråckporten. Ett illa passande B. gör mera skada än nytta; ofta nog kan en lagom avböjning av pelotten vara tillräcklig för att göra bandet passande. Bråk betecknar i motsats till hela tal sådana tal, vilka bestå av delar av enheter (el. hela tal plus ,delar av enheter). 11 är ett helt tal, ^1/^ (=l4/7) är ett bråk. Det tal, som anger delarnas antal, kallas t ä 1 j a r e (står ovanför bråkstrecket); det tal, som anger delarnas slag, kallas n ä m-nare (står under bråkstrecket). Är nämnaren 10, 100 el. 1,000 o. s. v. kallas B. för decimalbråk. Sådana B. bruka anges med tillhjälp av decimalkomma: 100’ ’ 1,000’ tal och bråk kallas gemensamt rationella tal i motsats till irrationella tal. Bråspel, inrättning, som användes för uppvindning av ankare å fartyg. Bråvalla hed låg troligen i närheten av Bråviken. Där stod enligt fornnordiska sagor ett slag mellan Harald Hildetand och Sigurd Ring. Bråviken, 45 km. lång östersjövik, i n. begränsad av Kolmårdens förkast-ningsbrant; vid dess ända utmynnar Motala ström. Bräcke, municipalsamhälle i sö. Jämtland. 1,300 inv. Järnvägsknut. Bräckvatten, svagt salthaltigt vatten, företrädesvis förekommande vid flodmynningar och i instängda havsvikar med rikligt tillflöde av sötvatten. Brädspel, gammalt spel med brickor och tärningar på ett fält, markerat med 24 ”tungor”. Varje spelare har 15 brickor, som flyttas över tungorna lika många steg, som tärningskasten utvisa. Om motspelarens brickor ligga i vägen, få de efter vissa regler utslås. Den, som snabbast får brickorna fram till målet, där de för övrigt kunna ordnas på olika sätt, har vunnit. Bräer, norsk benämning på jöklar el. glaciärer*. Bräken användes som namn på flera ormbunkssorter, Filices*, Pteris*. Bränng;las, konvex lins, som sam-manbryter solstrålarna till en punkt (brännpunkten) och därvid åstadkommer stark upphettning. Briinning;ar. Där vågor hämmas av friktion mot botten, stjälpa vågkammarna över i rörelsens riktning och slå mot stränder el. andra mötande hinder. B. verka därvid omgestaltande på stränderna, uppkasta strandvallar el. utmodellera abrasionsplan. Brännkyrka, numera församling i Stockholms stad. År 1518 segrade svenskarna här, anförda av Sten Sture d. y., över den danske konungen Kristian II. Brännmaterial. Se respektive slag av B. (Ved, Kol, Torv, Gas etc.) Brännmärkning:, ett straff, bestående i inbrännandet av ett märke på brottslingens kropp. B. förekom redan under romartiden och användes mycket under medeltiden.