- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
359-360

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vecklats till en modern storstad med
praktfulla byggnader, breda
bulevar-der och vackra parker. B., som är
det tätbefolkade Belgiens viktigaste
järnvägsknut samt dessutom har goda
kanalförbindelser, är en av det
europeiska fastlandets viktigaste
handelsstäder och har utvecklat en betydande
industri (textilvaror, automobiler
etc.). En särskild plats inom
produktionen intar spetstillverkningen, som
i B. och omgivningarna bedrives av
tusentals familjer. B. hör också till
Europas kulturcentra med rikt
vetenskapligt och konstnärligt liv,
universitet och talrika muséer av skilda
slag. — B :s historia går tillbaka till
före 1000.-t. Under världskriget
besattes B. av tyskarna i aug. 1914, blev
därefter residens för den tyske
generalguvernören över Belgien, till dess
staden utrymdes i nov. 1918.

Brysselkål. Se Kål.

Brysselmattor. Se Mattor.

Bryssclspetsar. Se Spetsar.

Bry te, ursprungligen fornnordisk
träl, vilken hade överinseende över de
andra trälarna på en gård. Senare,
efter träldomens avskaffande, liktydigt
med förvaltare, rättare.

Brytningsindex, fys., ett mått på ett
ämnes ljusbrytningsförmåga. Se
Ljus-brytning.

Bråck uppstår, när ett av kroppens
inre organ tränger ut ur sin hålighet
genom en lucka i väggen. Vanligen
är det fråga om utträngande av
bukorgan (i synnerhet tarmslyngor) i
ljumsktrakten el. i naveln. B. synes då
som en utbuktning av huden, vilken
oftast försvinner i ryggläge. Vid
inklämning av B., som kan uppstå t. ex. vid en
kraftig kroppsansträngning, uppstår
svåra smärtor och B. går ej längre att
skjuta tillbaka. Operation kan, om den
företages i tid, häva inklämningen,
vilken, om den får fortbestå, för till
döden. Genom att hålla broeket
intryckt med ett bråckband kan man
minska besvären av bråcket. Numera
torde operativt borttagande av B. i
allmänhet vara att föredraga, då
operationen är så gott som ofarlig.

Bråckband består av en överklädd
stålfjäder med en puta (pelott) i
spetsen, som fastspännes, så att fjädern,
omfattande kroppen, trycker putan
mot bråckporten. B. kan endast
användas på inskjutbara bråck och
måste vara avpassat så, att putan
fullständigt och utan att glida täcker
över bråckporten. Ett illa passande

B. gör mera skada än nytta; ofta nog
kan en lagom avböjning av pelotten
vara tillräcklig för att göra bandet
passande.

Bråk betecknar i motsats till hela
tal sådana tal, vilka bestå av
delar av enheter (el. hela tal plus ,delar

av enheter). 11 är ett helt tal, ^1/^
(=l4/7) är ett bråk. Det tal, som
anger delarnas antal, kallas t ä 1 j a r e
(står ovanför bråkstrecket); det tal,
som anger delarnas slag, kallas n ä
m-nare (står under bråkstrecket). Är
nämnaren 10, 100 el. 1,000 o. s. v. kallas

B. för decimalbråk. Sådana B. bruka
anges med tillhjälp av decimalkomma:

100’ ’ 1,000’
tal och bråk kallas gemensamt
rationella tal i motsats till irrationella
tal.

Bråspel, inrättning, som användes
för uppvindning av ankare å fartyg.

Bråvalla hed låg troligen i närheten
av Bråviken. Där stod enligt
fornnordiska sagor ett slag mellan Harald
Hildetand och Sigurd Ring.

Bråviken, 45 km. lång östersjövik, i
n. begränsad av Kolmårdens
förkast-ningsbrant; vid dess ända utmynnar
Motala ström.

Bräcke, municipalsamhälle i sö.
Jämtland. 1,300 inv. Järnvägsknut.

Bräckvatten, svagt salthaltigt
vatten, företrädesvis förekommande vid
flodmynningar och i instängda
havsvikar med rikligt tillflöde av
sötvatten.

Brädspel, gammalt spel med brickor
och tärningar på ett fält, markerat
med 24 ”tungor”. Varje spelare har
15 brickor, som flyttas över tungorna
lika många steg, som tärningskasten
utvisa. Om motspelarens brickor ligga
i vägen, få de efter vissa regler
utslås. Den, som snabbast får brickorna
fram till målet, där de för övrigt
kunna ordnas på olika sätt, har vunnit.

Bräer, norsk benämning på jöklar
el. glaciärer*.

Bräken användes som namn på flera
ormbunkssorter, Filices*, Pteris*.

Bränng;las, konvex lins, som
sam-manbryter solstrålarna till en punkt
(brännpunkten) och därvid
åstadkommer stark upphettning.

Briinning;ar. Där vågor hämmas av
friktion mot botten, stjälpa
vågkammarna över i rörelsens riktning och
slå mot stränder el. andra mötande
hinder. B. verka därvid
omgestaltande på stränderna, uppkasta
strandvallar el. utmodellera abrasionsplan.

Brännkyrka, numera församling i
Stockholms stad. År 1518 segrade
svenskarna här, anförda av Sten Sture

d. y., över den danske konungen
Kristian II.

Brännmaterial. Se respektive slag
av B. (Ved, Kol, Torv, Gas etc.)

Brännmärkning:, ett straff, bestående
i inbrännandet av ett märke på
brottslingens kropp. B. förekom redan
under romartiden och användes mycket
under medeltiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free