finnes i varma länder. En annan art, ostindiska brödfruktträdet (A. uste-grifo’lia) har mera avlånga frukter samt ger även kautschuk och harts. Brödnötträdet (Brosimum alicast-rum), ett träd med lancettformade, ständigt gröna blad och gula blommor. B. förekommer i Mellanamerika. Dess frön utgöra ett för infödingarna viktigt födoämne. Från B. erhålles vidare kautschuk. Brögger, W. C., (f. 1851), norsk geolog, vilken en tid var professor vid Stockholms Högskola och sedermera i Oslo. B. är särskilt känd för petro-grafiska undersökningar inom Oslo-området men har även utfört banbrytande arbeten inom andra grenar av geologien. Brömsebro, bro över Brömsebäck, numera utgörande gräns mellan Kalmar och Blekinge län. B. var fordom gräns mellan Sverige och Danmark. 1541 slöto de båda rikena ett förbund på 50 år i B. 1645 ingingo samma länder fred i B., varvid Sverige fick Gotland, Jämtland, Härjedalen, ön ösel, Halland på 30 år samt tullfrihet i Öresund. Bröstarvingar, efterlevande barn el. deras avkomlingar. Bröstben, ett platt, avlångt ben, vid vilket revben fästa framtill å bröstkorgen. Det avslutas med det i maggropen nedskjutande svärdformiga utskottet. Bröstböld, varbildning, som i regel uppträder endast hos digivande kvinnor och beror på invandring av bakterier från sår å bröstvårtorna. Varbildningen öppnas genom insnitt. Noggrann renlighet och uttömning av brösten verkar förebyggande. Sår å vårtorna kunna behandlas med svag lapislösning. Bröstdroppar, se Roséns bröstdroppar. Bröstgången är kroppens största lymfkärl och leder lymfan från bukinälvorna och nedre kroppshalvan in i vänstra nyckelbensvenen. Bröstkakor med opium erhållas å apotek utan läkarrecept, verka host-stillande och tagas 1 å 2 st. 3 till 6 ggr dagligen. Bröstkatarr, se Luftrörskatarr. Bröstkorgen består hos människan av 12 bröstkotor och från dessa utgående 12 revben, som framtill fästa vid bröstbenet medelst mjukare och böjligare ändstycken av brosk. B. omsluter och skyddar brösthålan. Bröstkörteln är hos kvinnan uppbyggd av 20—30 druvformiga lober, som tömma sig i vårtan genom ett 10-tal mjölkgångar. Bland däggdjuren ha endast apor och flädermöss (utom människan) mjölkkörtlar å bröstet, övriga däggdjur ha dessa organ å buken. Bröstsaft, Linctus pectoralis, innehåller bl. a. Roséns bröstdroppar och kräkrotsirup. Bröstvärn, skydd i ett befästningsverk, huvudsakligen avseende att förhindra det eldgivande manskapets utsättande för fiendens eld. Bröt-Anund, se Anund. Bubon’, ansvällning av lymfkörtlarna i ljumskvecket, orsakad av inflammation å benen el. å könsorganen. I senare fallet är orsaken vanligen mjuk schauker, och läkarbehandling är i så fall påbjuden i lag. Jfr Könssjukdomar. Buch [bokh], Leop. v., 1774—1852, berömd tysk geolog, har bl. a. skrivit en reseskildring från Sverige och Norge. Buchanan [bjuksen’en]. — 1. James B., 1791—1868, Förenta Staternas femtonde president, 1857—1861. B. var anhängare av det demokratiska partiet; under hans presidenttid skärptes i hög grad motsättningarna i slavfrågan, vilka några månader efter hans avgäng ledde till inbördeskrig. — 2. sir G. W. B., f. 1854, brittisk diplomat, 1903 minister i Sofia och 190S i Haag samt 1910—18 sändebud i Petrograd. B. bidrog mycket till att trygga den engelsk-ryska alliansen. 1919—21 var B. engelskt sändebud i Rom. Buchara, se Bokhara. Bucha’rin, N. I., f. 1879, rysk kommunist, ledamot av Leningrads sovjet efter revolutionen i inars 1917, av allryska centrala exekutivkommitténs presidium efter novemberrevolutionen s. å. samt av det kommunistiska partiets centralkommitté. Buchholtz, J., f. 1882, dansk författare, känd för sina originellt humoristiska skildringar av dansk småstads-miljö (Egholms Gud, Urolige H j e r t e). Buehner, Edv., 1860—1917, tysk kemist, Nobelpris 1907 för biologisk-kemiska undersökningar och upptäckt av den cellfria jäsningen. Buck’au, det första större rotorfar-tyget, vilket 1925 företog provturer bl. a. till England och Sverige. Buckingliam [bak’ingssm], engelsk adelstitel, given åt kungafavoriter av olika släkter. Bland dem märkas: — 1. George Villiers, hertig av B., 1592— 1628. Han stod i gunst hos Jakob I och blev sedan Karl I :s nära nog alls-mäktige favorit. Som sådan bidrog han till att ytterligare öka missliällig-heterna mellan konungen och parlamentet. B. blev lönnmördad av en fanatisk puritan. — 2. George Villiers, hertig av B., 162S—87, den förres son, Karl II :s gunstling. Han bidrog verksamt till restaurationen 1660. 166S