Brännpunkt el. fo’kus, fys., den punkt, 1 vilken parallellt infallande ljusstrålar (el. deras förlängning) sammanbrytas efter att ha gått genom en lins el. återkastats från en buktig spegel. Avståndet från linsen el. spegeln till B. kallas brännvidd el. foka’ldistans. Brännskador behandlas i lättare fall, då huden endast är rodnad, med kalk-liniment, pudring med talk el. dyl. I svårare fall med sårbildning fordras läkarbehandling. Renlighet (rena förbandsartiklar, såret får ej beröras med fingrarna etc.) är som alltid vid sårbehandling av vikt. Förbränning av mer än en tredjedel av kroppsytan är alltid livsfarlig. Brännspegel, fys., en spegel med in-åtbuktad yta, från vilken parallellt infallande ljusstrålar återkastas mot brännpunkten. Brännstål, även kallat cementstål. B. framställes av mjukt järn, vars kol-halt ökas genom glödgning tillsammans med kolpulver. Bränntorv uppkommer genom långsam förmultning av växtdelar vid otillräcklig syretillgång. Bränntorvsmos-sarna äro bildade ur sjöar, som växt igen, eller på vattensjuk fastmark, som gen om invandring av torvbildande växter (starrarter, mossor etc.) för-sumpats. Se vidare Torvindustri. Brännvin, blandningar av etylalko-hol och vatten, eventuellt med tillsats av särskilda smakämnen. Se vidare Alkohol, Brännvinsförsäljning och Brännvinstillverkning. Brännvinsförsäljning. Se Rusdrycks-försäljning. Brännvinskontrollör, av staten anställd person, vars uppgift är att vid ett bränneri övervaka brännvinstillverkningen. En överordnad ställning intaga överkontrollörerna vid brännvinstillverkningen, vilkas tjänstgö-ringsområden omfatta ett flertal brän-nerier. Jfr Brännvinstillverkning. Brännvinstillverkning. Den i Sverige tillverkade kvantiteten brännvin uppgick under tillverkningsåret Vio 1923—3% 3924 till i runt tal 25,300,000 liter av normalstyrka el. 50 % alko-hollialt vid 15° C. Av denna kvantitet kom 15,200,000 liter på lantbruksbrän-nerierna, som voro 108 till antalet, 44,500,000 liter på 8 jästfabriker och 5,000,000 liter på de i gång varande 7 sulfitspritfabrikerna. Som råmaterial för tillverkningen vid lantbruksbrän-nerierna samt vid jästfabrikerna, där dock jästen är huvudprodukten, har använts sammanlagt något över 17 milj. kg. spannmål, nära 600,000 hl. potatis, något över 9.5 milj. kg. melass samt mindre kvantiteter betor och gråstärkelse. Brännvinstillverkningen i Sverige regleras genom förord- ningen den 11 okt. 1907 med däri senare gjorda ändringar. Enligt 1 § 4 mom. brännvinstillverkningsförord-ningen får tillverkning av brännvin icke utan särskilt av Kungl. Maj :t lämnat tillstånd äga rum i bränneri, som anlagts el. nyinrättats efter den 1 juli 1917, el. ånyo påbörjas i bränneri, där tillverkningen tidigare nedlagts och ej återupptagits före den 1 juli 1917. Brännvinstillverkning utan tillstånd är belagd med strängt straff. Även innehav av olovligen tillverkat brännvin kan medföra ansvar. Allt inom landet tillverkat brännvin skall, såvida det ej utföres ur riket el. försäljes till partihandlare med skattefri sprit, försäljas till partihandlare med rusdrycker d. v. s. för närvarande aktiebolaget Vin- och Spritcentralen (jfr Rus-drycksförsäljning). Kontrollen över brännvinstillverkningen i riket utövas av kontrollstyrelsen genom styrelsen underställda överkontrollörer och kontrollörer. Kontrollens uppgift är delvis av social art — tillsyn över att brännvinet icke kommer i obehörigas händer — dels av fiskalisk art. Brännvinstillverkningen är nämligen belagd med skatt, som utgår med 65 öre för liter brännvin av normalstyrka. Skattefritt är dock det brännvin, som tillverkas i bränneri, där allt det tillverkade brännvinet utföres ur riket, försäljes till partihandlare med skattefri sprit el. i föreskriven ordning såsom motorsprit el. användes i tillverkarens egen rörelse. Därjämte kan skatte-restitution i vissa fall erhållas. Brännvinstillverkningsskatten inbragte under budgetåret 7? 1923—1J% 1924 nära 14.5 milj. kronor. Jfr Alkohol. Brännässla, se Urtica. Bräsch, skada å befästningsverk, uppkommen genom beskjutning el. sprängning; lucka i försvarslinje. Bräss. Se Tliymus. Bröder. Det gemensamma livets B. stiftades i slutet av 1300-t. av en borgare i Nederländerna, Gerard Groote. Medlemmarna av brödraskapet avlade ej livstidslöften men levde tillsammans som i ett kloster och ägnade sig åt andaktsövningar och studier. De försörjde sig med hantverk, avskrivning av böcker o. dyl. Liknande anstalter upprättades även för kvinnor (systrar) och rörelsen sprid-des framför allt i Tyskland. Till brödraskapet hörde bl. a. Thomas av Kem-den och Johan Wessel. Under reformationstiden utslocknade rörelsen. Brödfruktträdet (Artocar’pus in-ci’sa), ett stort, högt träd med parflikiga blad och stärkelserika, knottriga, barnhuvudstora frukter. Dessa ätas rostade i skivor el. malas till mjöl. B.