året före kriget mottog 42 linjers fartyg från Europa ocli Nordamerika. I B. sammanlöpa också ett dussin stora järnvägar med ytterligare förgreningar inåt landet, vilka tillföra hamnen huvuddelen av landets exportvaror: spannmål, kött, hudar. Industriella anläggningar av skilda slag sysselsätta närmare 200,000 arbetare. B. är också Argentinas kulturella centrum med universitet och många vetenskapliga institutioner, muséer och stora teatrar. — B. (= ”lyckliga vindar”) grundlädes 1535 av Mendoza, blev vid frihetskriget 1816 La Plata-staternas, sedermera Argentinas huvudstad. — 2. Provins (= stat) i förbundsrepubliken Argentina. 300,000 kvkm., 2.3 milj. inv. Residensstad La Plata, 150,000 inv. Sädesodling och boskapsskötsel för export av kött och hudar. BufFalo, stad i New York (U. S. A.), 507,000 inv. Stor industri- och handelsstad. Huvudsakliga handelsvaror: kol, spannmål och boskap. Petroleumraffinaderier, järn- och maskinverkstäder. Buffalo Bill, se Co dy. Buffel (Buffelus), nötkreatursläkte med kraftiga och vid roten mycket breda horn, korta, kraftiga ben och sparsam hårbeklädnad. B. leva särskilt i sumptrakter och äro skickliga simmare. Afrikansk B. (B. caf-fer) är till färgen svart och har en skulderhöjd av något över 1.5 m. samt har utstående öron med nedhängande liårfransar. Förekommer sparsamt i s. och mellersta Afrika. Indisk B. är något större än föregående, har gråsvart till svart färg och upp till 2 m. långa horn. Finnes vild i Indien och användes sedan urminnes tider därstädes som husdjur. Jfr Bison. Buffelgräs (BiVchloe dactyloFdes), ett å Nordamerikas prärier växande, värdefullt fodergräs. Buffert. En el. två buffertar anbringas vid järnvägsvagnarnas kortsidor för att mildra de stötar, som i vagnarnas längdriktning kunna träffa dessa. B., vars yttersta del utgöres av en plan el. kupig sldva, måste för detta ändamål vara fjädrande. Användes en B., placeras den i vagnens mittlinje, användas två, placeras de på ömse sidor om mittlinjen lika långt från denna. Om B:s placering finnas internationella överenskommelser. Buffertstat, vanligen beteckning för stat, som genom sitt läge bildar skydd för annan stat mot en mäktigare stats befarade angrepp. Buifo, it., komisk, ex. opera b u f-f a, b u f f o-a r i a. Buffon [by fång], G. L. L., 170 (— 88, fransk naturforskare, en av dem, som tidigast frigjorde sig från teolo- giska föreställningar (särskilt synda-flodsmyten) vid försöken att tyda jordskorpans bildningar. B :s uppfattning, att jorden från glödande tillstånd hade genom avkylning erhållit sin fasta skorpa, liksom även hans framställning av jordskorpans senare förändringar och det organiska livets utveckling ha spelat en stor roll i vetenskapens senare historia. Bug, mindre sydrysk flod, utfallande i Svarta havet på v. sidan om Djneprs mynning. Bugge, E. S., 1833—1907, norsk språk- och litteraturforskare, 1866 professor vid Oslo universitet. B. har bedrivit forskningar i flertalet indoger-manska språk samt tolkat fornnordiska runinskrifter. Buk. Se Bukhålan. BiFkarest, Rumäniens huvudstad, 350.000 inv. Universitet, starkt befäst. Buke^alos var namnet på Alexander den stores springare. Bukhinna. Se Bukhålan. Bukhinneinflammation (Peritoni’t) orsakas av bakterier, som inkommit i bukhålan vanligast från en blindtarmsinflammation, från ett brustet mag- el. tarmsår el. dyl. B. kännetecknas vanligen av feber, smärtor i buken och ömhet för tryck, kräkningar m. m. Operation fordras fortast möjligt och vid en över hela bukhålan utbredd B. äro utsikterna att gå igenom små. Är B. begränsad till ett mindre område äro utsikterna bättre. Om operation ej kan utföras, behandlas med isblåsa på buken, flytande föda och smärtstillande medel. Bukhålan begränsas bakåt av länd-kotorna, på sidorna och framåt av bukmusklerna, uppåt av mellangärdet, nedåt av bäckenet. Hålan är beklädd av en glatt hinna, bukhinnan, som också överdrager bukorganen, lever, magsäck, tunn- och tjocktarm, bukspottkörtel, mjälte m. m. Buko’lisk, tillhörande lierdelivet. — Bukolisk dikt, herdedikt el. idy 11. — Bu koliker, herdediktare. BukowFna, före världskrivet österrikiskt kronland, nu tillhörande kungariket Rumänien, 10,000 kvkm., 800.000 inv. (däribland 275,000 rumä-nier, 170,000 tyskar, 100,000 judar); huvudstad Czernovitz. Bukspottkörteln sitter fästad å bukhålans bakre vägg i liöjd med andra ländkotan. B. mynnar i tolvfingertar-men och den avsöndrade saften medverkar i niatsmältningsarbetet (sönderdelar fett, äggvita och stärkelse). Från en del områden av körteln, de s. k. langerlianska öarna, bildas sockeromsättningen reglerande ämnen. Jfr Insulin. Buksvampar (Gasteromycetes) ha en fruktkropp, inuti vilken sporerna