Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buckingham Palace ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
året före kriget mottog 42 linjers
fartyg från Europa ocli Nordamerika. I
B. sammanlöpa också ett dussin stora
järnvägar med ytterligare
förgreningar inåt landet, vilka tillföra hamnen
huvuddelen av landets exportvaror:
spannmål, kött, hudar. Industriella
anläggningar av skilda slag
sysselsätta närmare 200,000 arbetare. B. är
också Argentinas kulturella centrum
med universitet och många
vetenskapliga institutioner, muséer och stora
teatrar. — B. (= ”lyckliga vindar”)
grundlädes 1535 av Mendoza, blev vid
frihetskriget 1816 La Plata-staternas,
sedermera Argentinas huvudstad. — 2.
Provins (= stat) i förbundsrepubliken
Argentina. 300,000 kvkm., 2.3 milj. inv.
Residensstad La Plata, 150,000 inv.
Sädesodling och boskapsskötsel för
export av kött och hudar.
BufFalo, stad i New York (U. S. A.),
507,000 inv. Stor industri- och
handelsstad. Huvudsakliga handelsvaror:
kol, spannmål och boskap.
Petroleumraffinaderier, järn- och
maskinverkstäder.
Buffalo Bill, se Co dy.
Buffel (Buffelus), nötkreatursläkte
med kraftiga och vid roten mycket
breda horn, korta, kraftiga ben och
sparsam hårbeklädnad. B. leva
särskilt i sumptrakter och äro skickliga
simmare. Afrikansk B. (B.
caf-fer) är till färgen svart och har en
skulderhöjd av något över 1.5 m. samt
har utstående öron med nedhängande
liårfransar. Förekommer sparsamt i
s. och mellersta Afrika. Indisk B.
är något större än föregående, har
gråsvart till svart färg och upp till
2 m. långa horn. Finnes vild i
Indien och användes sedan urminnes
tider därstädes som husdjur. Jfr
Bison.
Buffelgräs (BiVchloe dactyloFdes),
ett å Nordamerikas prärier växande,
värdefullt fodergräs.
Buffert. En el. två buffertar
anbringas vid järnvägsvagnarnas
kortsidor för att mildra de stötar, som i
vagnarnas längdriktning kunna träffa
dessa. B., vars yttersta del utgöres
av en plan el. kupig sldva, måste för
detta ändamål vara fjädrande.
Användes en B., placeras den i vagnens
mittlinje, användas två, placeras de på
ömse sidor om mittlinjen lika långt
från denna. Om B:s placering finnas
internationella överenskommelser.
Buffertstat, vanligen beteckning för
stat, som genom sitt läge bildar skydd
för annan stat mot en mäktigare stats
befarade angrepp.
Buifo, it., komisk, ex. opera b u
f-f a, b u f f o-a r i a.
Buffon [by fång], G. L. L., 170 (—
88, fransk naturforskare, en av dem,
som tidigast frigjorde sig från teolo-
giska föreställningar (särskilt
synda-flodsmyten) vid försöken att tyda
jordskorpans bildningar. B :s
uppfattning, att jorden från glödande
tillstånd hade genom avkylning
erhållit sin fasta skorpa, liksom även
hans framställning av jordskorpans
senare förändringar och det organiska
livets utveckling ha spelat en stor roll
i vetenskapens senare historia.
Bug, mindre sydrysk flod,
utfallande i Svarta havet på v. sidan om
Djneprs mynning.
Bugge, E. S., 1833—1907, norsk
språk- och litteraturforskare, 1866
professor vid Oslo universitet. B. har
bedrivit forskningar i flertalet
indoger-manska språk samt tolkat
fornnordiska runinskrifter.
Buk. Se Bukhålan.
BiFkarest, Rumäniens huvudstad,
350.000 inv. Universitet, starkt befäst.
Buke^alos var namnet på
Alexander den stores springare.
Bukhinna. Se Bukhålan.
Bukhinneinflammation (Peritoni’t)
orsakas av bakterier, som inkommit i
bukhålan vanligast från en
blindtarmsinflammation, från ett brustet
mag- el. tarmsår el. dyl. B.
kännetecknas vanligen av feber, smärtor i
buken och ömhet för tryck, kräkningar
m. m. Operation fordras fortast
möjligt och vid en över hela bukhålan
utbredd B. äro utsikterna att gå igenom
små. Är B. begränsad till ett mindre
område äro utsikterna bättre. Om
operation ej kan utföras, behandlas
med isblåsa på buken, flytande föda
och smärtstillande medel.
Bukhålan begränsas bakåt av
länd-kotorna, på sidorna och framåt av
bukmusklerna, uppåt av mellangärdet,
nedåt av bäckenet. Hålan är beklädd
av en glatt hinna, bukhinnan, som
också överdrager bukorganen, lever,
magsäck, tunn- och tjocktarm,
bukspottkörtel, mjälte m. m.
Buko’lisk, tillhörande lierdelivet. —
Bukolisk dikt, herdedikt el. idy 11. —
Bu koliker, herdediktare.
BukowFna, före världskrivet
österrikiskt kronland, nu tillhörande
kungariket Rumänien, 10,000 kvkm.,
800.000 inv. (däribland 275,000
rumä-nier, 170,000 tyskar, 100,000 judar);
huvudstad Czernovitz.
Bukspottkörteln sitter fästad å
bukhålans bakre vägg i liöjd med andra
ländkotan. B. mynnar i
tolvfingertar-men och den avsöndrade saften
medverkar i niatsmältningsarbetet
(sönderdelar fett, äggvita och stärkelse).
Från en del områden av körteln, de
s. k. langerlianska öarna, bildas
sockeromsättningen reglerande ämnen.
Jfr Insulin.
Buksvampar (Gasteromycetes) ha
en fruktkropp, inuti vilken sporerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>