300 Buktaleri—Bunsenbrännaren 370 bildas från basidier. Då sporerna mognat, spränges fruktkroppens vägg, så att de bli fria. Iiit liöra bl. a. röksvampar, stinksvampar, rottryfflar m. fl. Buktaleri har sitt namn av att man fordom trodde, att orden frambringades i buken. I själva verket består B. i att man talar med orörliga läppar och ansiktsuttryck samt dov röst. Bulga’rien, kungarike på Balkanhalvön, gränsar i ö. till Svarta havet, i s. till Turkiet och Grekland, i v. till Albanien och i n. till Rumänien. 100,000 kvkm., 5.0 milj. inv. Huvudstad Sofia, 150,000 inv. — Genom Balkans bergskedja, som går genom B. från v. till ö., delas landet i en nordlig och en sydlig del. Den n. delen utmärkes av ett kontinentalt klimat med skog-klädda bergssluttningar i s. och ett stäppartat slättland fram mot Donau, som djupt nedskuren bildar landets n. gräns. S. B. är delvis bergigt, delvis småkuperat och gynnas av ett milt medelhavsklimat, som möjliggör odling av vin, frukt, tobak förutom givande åkerbruk och boskapsskötsel. Befolkningen utgöres till % av bulgarer, resten är övervägande turkar, bosatta i landets ö. del. Bulgarerna äro ursprungligen en möngoloid folkstam, som från trakten av Volga inträngt i B. och där antagit slaviskt språk. — Historia. Det första bulgariska riket (G79—1018) hade sin största blomstringsperiod under kha-nen Simeon, som förklarade sig för tsar. Efter många förödande strider med det östromerska riket erövrades B. emellertid av detta. Med Serbiens hjälp gjorde sig n. B. fritt och så bildades det a n d r a bul g ar i s k a riket (1187—1393). År 1393 kom B. under det turkiska väldet. Efter ryskturkiska kriget 1877—78 blev B. på grund av Berlinkongressens beslut ett självständigt furstendöme (1878 —1908), dock skyldigt att erlägga tribut till Turkiet. Under denna tid slöt sig öst-Rumelien till B. Vid en revolution i Turkiet 1908 förklarade sig B. för ett självständigt konungari-k e. Under världskriget ingick Bulgarien ett förbund ined centralmakterna. Serbien erövrades, och Rumänien tvangs att i freden i Bukarest avstå från Dobrodja. Emellertid hade kriget medfört en stark utmattning, och 1918 undertecknade B. ett fredsfördrag med de allierade, som ledde till freden i Neuilly f. å. Freden i Bukarest upphävdes och B. tvangs att avrusta. 1920 ingick B. i N. F. Bull, se John Bull. Bull, Ole, 1810—80, norsk violinist, mycket beundrad av sin samtid. Bland hans arbeten märkas S ä t e r j ä n-t a n s söndag. BulFa, lat., ursprungligen namn på den kapsel, som inneslöt sigillet på en skrivelse. B. övergick senare till att beteckna själva skrivelsen. En påvlig B. skrevs på latin på pergament. — Bull a’r i u m, en samling påvliga B. Bulldogrg se Hundraser. Bulleti’ii, rapport, redogörelse, som regelbundet avgives; ofta även beteckning för vetenskaplig tidskrift. Bulva’n. — 1. En av trä el. tyg förfärdigad orre el. tjäder, som användes vid jakt för att locka fåglarna inom skotthåll. — 2. En person, som skenbart uppträder självständigt men i själva verket företräder och handlar för en annans räkning. Bulwer [bo’lloe], E., lord Lytton, 1803—73, engelsk författare och liberal politiker. Medlem av parlamentet 1831 och kolonialminister 1858. Mest populär var B. som historisk författare (Pompeji sista dagar m. fl.). Bumerang. Bumerang;,, kastvapen, som brukas av australiska infödingar. B., som göres av trä, är platt och böjt. Skickligt slungat, vänder B. tillbaka i en båge mot kastaren. Bunden stil, en benämning på vers till skillnad från prosa, ”obunden stil”. Bundesrat [bo’n-], ty., förbundsråd. Nordtyska förbundets och senare Tyska kejsarrikets olika staters (regeringars) gemensamma representation kallades B. 1919 ändrades namnet till Reichsrat. — B. kallas första kammaren i republiken Österrike. — B. är i Schweiz den högsta verkställande makten. Bungalow [böng’alå], ostindisk beteckning på primitivt lanthus. Bunkerkol, kol för en ångares eget behov. Bunsen, R. W., 1S11—99, tysk fysiker och kemist. Upptäckte tillsammans med Kirchhoff spektralanaly-sen. Den s. k. bunsenbrännaren och bunsenelementet jämte andra fysikaliska apparater ha uppfunnits av B. Bunsenbrännaren, tekn., användes för att på laboratorier erhålla en ej sotande, het gaslåga. Detta åstadkommes i B. därigenom, att gasen uppblandas med lämplig kvantitet luft, som insläppes genom hål i sidorna på