ett rör, innan gasen antändes vid dettas mynning. Likartad anordning finnes på gasspisar ocli i gaslampor med glödstrumpor. Bunyan [baiTjen], John, 1628—88, engelsk författare. Han tillhörde en nonkonformistisk församling och framträdde under Cromwells tid som folkpredikant. Under religionsförföljel-serna efter restaurationen 1G60 sattes B. i fängelse, där han tillbragte nära tolv år. Under denna tid påbörjade han sin berömda allegori Kristens resa, vilken senare översattes till de flesta språk. Buonarro’ti, se Michelangelo. Bura’ner, beteckning i Sibirien för vinterstormar med stark snödrift. Burseus, Andreas, 1571—1G4G, framstående kartograf och det svenska lantmäteriets organisatör och förste chef. Buren, M. van [fasn bio’rin], 1782 —1862, Förenta staternas åttonde president (1836—1840). B. var anhängare av demokraternas parti. Bure’us, Johan, 1568—1652, svensk vetenskapsman. Han var riksarkivarie, riksantikvarie och kungl. bibliotekarie samt därjämte fornforskare och grundläggare av runologin. Burgenland, ett område vid gränsen mellan Österrike och Ungern, som förut tillhörde Ungern, men som genom freden i Trianon (1920) tillerkändes Österrike. Efter verkställd folkomröstning återställdes den inom B. liggande staden ödenburg jämte område 1921 till Ungern. Den österrikiska provinsen B. omfattar 4,000 kvkm. med 290,000 inv. Jordbruk, brunkol. Burgkmair [bo’rkmajr]), H., 1473— 1531, tysk målare och träsnittsteck-nare från Augsburg, en av renässansens första representanter i Tyskland. Bland B:s arbeten märkas altartavlor, porträtt samt träsnitt. Burgos, huvudstad i provinsen Bur-gos, n. Spanien, 32.000 inv., berömd katedral, starkt befäst. Burgrtheater [borsj-] i Wien grundades 1741 av drottning Maria Teresia. Den nuvarande byggnaden uppfördes på 1800-t. B. står som den förnämsta bäraren av tysk teatertradition. Burgund. Det första burgund-iska riket bildades 413 av de germanska burgunderna. Det intogs dock av hunnerna 437. — Resten av bur-gunderna drogo då till Savojen, där de grundade det andra burgund-i s k a riket. 532 kom detta under det frankiska väldet. — Omkring 880 bildades ett hertigdöme B. samt två konungariken B., övre B. (delar av Savojen och Schweiz) och Nedre B. (Provence och Dauphiné). De båda senare bildade 933 ett rike. Detta B. splittrades dock åter i mindre fursten d örnen. — Hertigdömet B. grundades 884 i Frankrike. 1002 ärvdes det av kapetingerna. Efter att hava lytt under den äldre burgundiska grenen av kapetingiska ätten kom B. 1363 under Filip av Va lois, som förenade det med Frigrevskapet B. Under Filip II den gode utvidgades B. betydligt liksom under hans son Karl den djärve. Efter Karls död föll det burgundiska väldet samman. Vissa delar återtogos av Frankrike, däribland det egentliga hertigdömet B., som var en fransk provins till 1789. Resten, ”det burgundiska arvet”, kom under Maximiliams av Österrike välde och förenades 1512 till den burgundiska kretsen av Tyska riket. Denna upplöstes 1801. Bu’rian, Stephan, 1851—1922. österrikisk-ungersk statsman. Utrikesminister 1915—16 och en kort tid 1918. Hans motvilja för eftergifter åt Italien har kritiserats som medverkande till detta lands inträde i världskriget. Burjäter, mongolisk folkstam, boende n. om Bajkalsjön i Sibirien. B. leva av boskapsskötsel och äro till religionen buddister, en mindre del sja-manister. Burke [bör’k], Edmund, 1729—97, en av Englands främsta politiska skriftställare, även verksam som parlamentariker. 1765—94 var B. medlem av underhuset, varvid han tillhörde whigpartiet. 1782 var han en kort tid minister, dock utan att någonsin stå i främsta ledet som parlamentarisk ledare. Såsom skriftställare framträdde han bl. a. med Thoughts ön the present d i s c o n t e n t s, 1770, en djupt konservativ men på samma gång långt ifrån reformfientlig undersökning av det rådande politiska systemet. Den franska revolutionen uppkallade honom till en rad utomordentligt talangfulla men i hög grad subjektivt hållna angrepp mot revolutionsmännen och deras idéer; bland hans arbeten vid denna tid märkas Reflections o n the revolution och Letters ön a Regicide Peace; med dessa skrifter påverkade han opinionen såväl inom som utom England på ett betydelsefullt sätt. Burleigh [bör’li], även Burghley, William Cecil, baron B., 1521—98, engelsk politiker, bidrog i egenskap av Elisabets förnämste minister mycket till Englands uppblomstring under denna tid. Han stödde drottningens mot Maria Stuart och Spanien fientliga politik. Burles’k, uppsluppen, komiskt fantastisk.