Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c
C, tredje bokstaven i vårt alfabet.
— Mus. Den kromatiska skalans
första ton. — Som romerskt taltecken =
100 (centum). — Vid
temperaturbeteckningar = Celsius. — Kem.
Tecken för en atom kol. — Som
beteckning för vitsord underkänd.
c. a., förkortning av coll’ arco*
C ra, förkortning av cirka, ungefär.
Ca, tecken för en atom kalcium.
Cab [kceb], ursprungligen engelsk
benämning å tvåhjuligt åkdon med
kuskbocken placerad högt baktill;
numera även benämning å vissa bilar i
persontrafik (t. ex. yellow cab i
Stockholm).
Caballero [kavalje’rå], sp., ryttare;
riddare, adelsman.
Cabarministären, benämning på
Karl II :s av England ministrar 1667
— 73, vars initialer bildade ordet
”ca-bal” (förening av hemliga rådgivare).
Cabaret el. kabaré, nöjestillställning
med servering vid småbord och
uppträdande av artister, som presenteras
för publiken av en conferencier. C.
uppstodo i Paris på 1890-t. och hade
ursprungligen en mera intim prägel.
Gästerna bidrogo i större el. mindre
utsträckning själva till
underhållningen. Numera är C. praktiskt taget
detsamma som varieté.
Cabet [kabä’1, E., 1788—1856, fransk
kommunist, som i Texas grundade ett
kommunistiskt samhälle Icaria. Flera
liknande uppstodo senare. Det sista
upplöstes 1895.
Cabinet noir [kabinä’ noa’r], fr.,
”svart kabinett”, benämning pä
anstalt, som har till uppgift att i
politiskt syfte öppna och undersöka
privata brev. Särskilt förr funnos mer
el. mindre tillfälligt C. i olika länder.
Cabral [kabra’ll, P. A., 1460—1526,
portugisisk upptäcktsresande, som
vinddriven landade på Brasiliens kust
.1500 och tog den i besittning för
Portugals räkning.
Cacanny [kåkän’ni] kallas ett
avsiktligt förlångsammande av arbetet,
vanligen för att frampressa högre lön
från arbetsgivaren.
Cachin TkasjäVg], M., f. 1869, fransk
politiker, ledare för
deputeradekammarens kommunistiska parti.
Cachucha [katjo’tja], spansk dans,
som till kastanjetter dansas av en dam
el. herre.
Ca’dix, stad i spanska landskapet
Andalusien, 82,000 inv. Starkt befäst
handelsstad. C. grundades av
fenici-erna 1100 f. Kr. under namn av Gadir.
Ca’dmium, se Kadmium.
Cado’rna, L., f. 1850, italiensk
general, var vid Italiens inträde i
världskriget överbefälhavare. Efter
nederlaget vid Caporetto 1917 avgick C.
Cadoudal [kadodal’], G., 1771—1S04,
anförare för det rojalistiska upproret
i Vendée under franska revolutionen.
Senare ledde han flera anslag mot
Napoleons liv, greps 1804 i Paris och
avrättades.
Caen [kanR], stad i Normandie, n.
Frankrike. 54,000 inv. Industri,
skepps-byggeri, ostronfiske. Universitet.
Caesar, familjenamn på en linje av
den juliska släkten i Rom. C. blev
senare en romersk kejsartitel. —
Ca-jus Julius C., 100—44 f. Kr., den
egentlige skaparen av romerska
kejsardömet, deltog i sin ungdom i Marius
kamp mot Sulla, efter vars död han
lyckades göra sig populär bland Roms
lägre befolkning. År 60 ingick han
med de mäktiga particheferna
Pom-pejus och Crassus det s. k. första
triumviratet, varefter han blev
konsul och senare prokonsul i Gallien.
Han befäste och utvidgade här Roms
välde genom flera segerrika fälttåg.
År 49 hem ka Ila des han från sitt ämbete
på Pompeji inrådan. C. fogade sig
emellertid ej häri utan tågade med sin
här mot Rom, besatte hela Italien och
besegrade slutligen senatens här
under Pompejus vid Farsalos i
Tessa-lien (48). Därefter intog han även
Egypten, vars styrelse han lämnade i
Kleopatras hand, tågade segrande in
i Mindre Asien och vände år 47
tillbaka till Rom som obestridd härskare.
Senaten utnämnde honom till
diktator, konsul och tribun. I Afrika (46)
och i Spanien (45) nedslog han sina
fienders sista motstånd. År 44 fick
han diktaturen på livstid och lät
senare förklara sig för imperator. C.
beklädde alla rikets högsta
maktposter och var sålunda enväldig men
antog ej konungatiteln, som hatades
av de frihetsälskande romarna. Genom
en fast organisation sökte han
sammanknyta de skilda besittningarna till
ett enda världsrike och införde många
nyttiga förbättringar. Hans envälde
framkallade emellertid opposition och
slutligen föll han offer för en
sammansvärjning, vilkens ledare voro
pompejanen Cassius och den av C.
varmt beskyddade Brutus. — Med sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
