c C, tredje bokstaven i vårt alfabet. — Mus. Den kromatiska skalans första ton. — Som romerskt taltecken = 100 (centum). — Vid temperaturbeteckningar = Celsius. — Kem. Tecken för en atom kol. — Som beteckning för vitsord underkänd. c. a., förkortning av coll’ arco* C ra, förkortning av cirka, ungefär. Ca, tecken för en atom kalcium. Cab [kceb], ursprungligen engelsk benämning å tvåhjuligt åkdon med kuskbocken placerad högt baktill; numera även benämning å vissa bilar i persontrafik (t. ex. yellow cab i Stockholm). Caballero [kavalje’rå], sp., ryttare; riddare, adelsman. Cabarministären, benämning på Karl II :s av England ministrar 1667 — 73, vars initialer bildade ordet ”ca-bal” (förening av hemliga rådgivare). Cabaret el. kabaré, nöjestillställning med servering vid småbord och uppträdande av artister, som presenteras för publiken av en conferencier. C. uppstodo i Paris på 1890-t. och hade ursprungligen en mera intim prägel. Gästerna bidrogo i större el. mindre utsträckning själva till underhållningen. Numera är C. praktiskt taget detsamma som varieté. Cabet [kabä’1, E., 1788—1856, fransk kommunist, som i Texas grundade ett kommunistiskt samhälle Icaria. Flera liknande uppstodo senare. Det sista upplöstes 1895. Cabinet noir [kabinä’ noa’r], fr., ”svart kabinett”, benämning pä anstalt, som har till uppgift att i politiskt syfte öppna och undersöka privata brev. Särskilt förr funnos mer el. mindre tillfälligt C. i olika länder. Cabral [kabra’ll, P. A., 1460—1526, portugisisk upptäcktsresande, som vinddriven landade på Brasiliens kust .1500 och tog den i besittning för Portugals räkning. Cacanny [kåkän’ni] kallas ett avsiktligt förlångsammande av arbetet, vanligen för att frampressa högre lön från arbetsgivaren. Cachin TkasjäVg], M., f. 1869, fransk politiker, ledare för deputeradekammarens kommunistiska parti. Cachucha [katjo’tja], spansk dans, som till kastanjetter dansas av en dam el. herre. Ca’dix, stad i spanska landskapet Andalusien, 82,000 inv. Starkt befäst handelsstad. C. grundades av fenici-erna 1100 f. Kr. under namn av Gadir. Ca’dmium, se Kadmium. Cado’rna, L., f. 1850, italiensk general, var vid Italiens inträde i världskriget överbefälhavare. Efter nederlaget vid Caporetto 1917 avgick C. Cadoudal [kadodal’], G., 1771—1S04, anförare för det rojalistiska upproret i Vendée under franska revolutionen. Senare ledde han flera anslag mot Napoleons liv, greps 1804 i Paris och avrättades. Caen [kanR], stad i Normandie, n. Frankrike. 54,000 inv. Industri, skepps-byggeri, ostronfiske. Universitet. Caesar, familjenamn på en linje av den juliska släkten i Rom. C. blev senare en romersk kejsartitel. — Ca-jus Julius C., 100—44 f. Kr., den egentlige skaparen av romerska kejsardömet, deltog i sin ungdom i Marius kamp mot Sulla, efter vars död han lyckades göra sig populär bland Roms lägre befolkning. År 60 ingick han med de mäktiga particheferna Pom-pejus och Crassus det s. k. första triumviratet, varefter han blev konsul och senare prokonsul i Gallien. Han befäste och utvidgade här Roms välde genom flera segerrika fälttåg. År 49 hem ka Ila des han från sitt ämbete på Pompeji inrådan. C. fogade sig emellertid ej häri utan tågade med sin här mot Rom, besatte hela Italien och besegrade slutligen senatens här under Pompejus vid Farsalos i Tessa-lien (48). Därefter intog han även Egypten, vars styrelse han lämnade i Kleopatras hand, tågade segrande in i Mindre Asien och vände år 47 tillbaka till Rom som obestridd härskare. Senaten utnämnde honom till diktator, konsul och tribun. I Afrika (46) och i Spanien (45) nedslog han sina fienders sista motstånd. År 44 fick han diktaturen på livstid och lät senare förklara sig för imperator. C. beklädde alla rikets högsta maktposter och var sålunda enväldig men antog ej konungatiteln, som hatades av de frihetsälskande romarna. Genom en fast organisation sökte han sammanknyta de skilda besittningarna till ett enda världsrike och införde många nyttiga förbättringar. Hans envälde framkallade emellertid opposition och slutligen föll han offer för en sammansvärjning, vilkens ledare voro pompejanen Cassius och den av C. varmt beskyddade Brutus. — Med sin