Ibsens ”Peer Gynt” såsom en dunkel personifikation av medelmåttiglietens fega men sega motstånd. Böld pest. Se Pest. Böljmiirken, beteckning för de små ryggar av sand, vanligen liggande ett par cm. från varandra, som bildas av vågsvall och strömningar på sandig botten. B. finnas också ofta på skiktytor av sandsten. Böndag-ar, fyra av regeringen genom det s. k. böndagsplakatet påbjudna allmänna tacksägelse-, faste-, bot- och böndagar. B. bestämmes vanligen till första el. andra söndagen i mars, maj, juli och oktober. Den första är botdag, den andra reformationsdag, den tredje missionsdag och den fjärde tacksägelsedag. Bönhas el. Bönliås, en benämning pä hantverkare, vilka i trots av skråväsendets bestämmelser utan tillåtelse i hemlighet utövade sitt yrke. Bönmalm, en art av myrmalm, som består av bönlika stenar och gruskorn (jfr Limonit). Bönsöndag:, femte söndagen efter påsk, då predikotexten handlar om bönen. Börjeson, J. L. H., 1835—1910, sin tids mest uppskattade bildhuggare i Sverige. Bland hans bildstoder märkas Fången viking, Karl X Gustav (i Malmö) m. fl. Börs, en institution, där värdepapper (fondbörs) eller vissa slags varor (varubörs) köpas och säljas. B. tjänstgör som ett instrument för planmässig prisbildning å de värdepapper och varor, som noteras å B. I Sverige finnes ingen varubörs och allenast en fondbörs, fondbörsen i Stockholm. Dess verksamhet och arbetsformer regleras genom en av regeringen fastställd börsordning. Börsstyrelsen avgör vilka värdepapper, som få noteras å börsen. Prissättningen (fastställandet av kursnoteringen) samt af-färsavsluten ske dels genom ett auk-tionsförfarande (varje vardag tvenne upprop), i vilket endast till börsmed-lemmar antagna personer eller firmor få deltaga, dels genom fri förhandling. A-listan upptager de värdepapper, som uppropas dagligen; B-listan dem, som allenast uppropas vissa dagar. Å Stockholms fondbörs förekomma för närvarande endast kassaaffärer, d. v. s. affärer, där leveransen av sålda värdepapper skall vara fullgjord under de närmaste dagarna efter den börsdag, då affärs-avslutet skett. Å utländska börser förekomma däremot även så kallade terminsaffärer, d. v. s. affärer, där leveransen ej skall fullgöras omedelbart utan först efter viss fastställd tids förlopp. I terminsaffärer, av vilka olika former finnas, framträder det spekulativa momentet tydligare än vid kassaaffärerna, och ofta är avsikten ingalunda, att leveransen verkligen skall fullgöras, utan endast att en reglering av förhållandet mellan säljare och köpare skall äga rum genom erläggande av kursskillnaden (skillnaden mellan den kurs, till vilken leveransen avtalats, och den kurs, till vilken ifrågavarande värdepapper kunna erhållas vid tidpunkten för leveransen). Spekulationen kan givetvis äga rum såväl i förhoppning om stigande kurser (haussespekulation) som i förhoppning om fallande kurser (baissespekulation). De betydelsefullaste va-rubörserna finnas i de stora städer i västra Europa, till vilka importhandeln är koncentrerad, och i Förenta staterna. Å varubörserna kunna endast sådana varor omsättas, vilkas genomsnittskvalitet kan noggrant angivas; prov å varorna kunna ju icke medföras till börsen, i synnerhet som terminsaffärerna dominera å varubörserna, och avsluten sålunda kunna avse t. ex. bomull eller kaffe, som ännu ej skördats. Varubörser finnas numera för praktiskt taget alla stora världsmarknadsartiklar (spannmål, bomull, kaffe, järn etc.). Varubörserna spela en enorm roll för det ekonomiska livet. Priset anpassas genom spekulationen å varubörserna ej blott efter det ögonblickliga förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på vissa varor utan även efter det sannolika, på olika svårberäkneliga omständigheter (t. ex. en blivande skörds storlek) beroende framtida förhållandet mellan tillgång och efterfrågan å samma vara. Böter ådömas i allmänhet endast för mindre förseelser och uppgå enligt strafflagen till lägst 5, högst 500 kr., där ej i lagen uttryckligen annorlunda anges Erlägges ej B., verkställes utmätning, och om tillgångar till fullt gäldande av B. då saknas, förvandlas straffet till fängelse. Bottiger, K. V., 1807—78, svensk skald och litteraturhistoriker, professor i Uppsala 1845, ledamot av Sv. akademien. B :s dikter gå i den nyromantiska stilen. Hans språkbehandling är klar och jämn, men innehållet präglas ofta av stark sentimentalitet. Till flera av B :s dikter har satts musik (ex. Stilla skuggor). Böök, M. F., f. 18S3, litteraturhistoriker och kritiker, 1920 prof. i Lund, 1922 led. av Sv. akademien, medarbetare i Sv. Dagbladet 1907—16, i Stockholms Dagblad 1917—20 samt sedan 1921 åter i Sv. Dagbl. B :s förnämsta litteraturhistoriska arbeten äro två monografier över Stagnelius och Tegnér, Svenska studier samt Essayer och kritiker.