kusttrakterna. Mellan det östra skogsområdet ocli Klippiga Bergen är ett brett skoglöst bälte upptaget av prä-rier, dels utgörande den forna Agassis-sjöns botten, vars avlagringar bilda C:s största odlingsområden, dels omfattande de sedimentära formationerna längs Klippiga Bergens ostsida. Nordligaste C. med tillhörande arkipelag är till större delen skoglös tundra med ständigt frusen jord. C. har mycket betydande mineraltillgångar: kollager i ö. (Nova Scotia och New Brunswick) och i v. (särskilt i Alberta) nickel, koppar, silver, guld, arsenik i Ontario (Cobolt-, Sudbury-och Porcupine-distrikten), guld även i Columbia och Yukon, asbest i Quebec. Omkring 80 % av världens nickel- och asbestproduktion härröra från C. Skogarna äro C :s stora naturtillgång, som dock inom de stora delar av landet, som dräneras möt n., endast i ringa utsträckning kunnat tillgodogöras. Trävaruexporten uppgår till omkring (J00 miljoner kronor. Skogarnas rikedom på pälsdjur (bäver, mård m. fl.) ger en betydande inkomst (export c :a 50 milj. kr. pr år). Fisket på New-Foundlandsbankarna och i Columbias floder anses inbringa ett par hundra milj. kronor årligen (export 120 milj. kr.) och sysselsätter 70,000 personer. C :s floder äro rika på vattenfall, som anses representera sammanlagt omkr. 50 milj. hästkrafter (medelvattenmängd), varav 3 milj. utbyggda (Sverige resp. 18 och l.G milj.). C. är framför allt ett jordbruksland. Arealen odlingsbar jord skattas till bortåt 200 milj. hektar, varav omkring 50 milj. under kultur. Huvudprodukter äro sädesslag (mest vete) med ett årligt produktionsvärde av omkring 3—4,000 milj. kronor, ladugårdspro-dukter med ett värde av omkr. 800 milj. kr.; övrigt (ägg, grönsaker, frukt m. m.) omkr. 400 milj. kr. C. är én del av det brittiska väldet med en i de flesta hänseenden självständig ställning. Dess huvudstad är Ottawa, 108,000 inv. Det indelas i 9 provinser, vilkas ställning till Dominion kan jämföras med de enskilda staternas i U. S. A. De äro Ontario, Quebec, Nova Scotia, New Brunswick, Manitoba, Brittiska Columbia, Prins Edward Ifeland, Saskatclievan, Alberta samt två territorier, Yukon-och Nordväst-territorierna. (Vidare om dem under motsvarande uppslagsord). Befolkningen är till ungefär hälften (5 milj.) av brittisk härkomst; 2 milj. räkna fransk, 300,000 tysk, 00,000 svensk härkomst. Omkr. 3.3 milj. bekänna sig till romersk katolsk, 3 milj. till reformert, 1.5 milj. till me- todisters och baptisters, 300,000 till lutherska religionsformer. Bortsett från Nordmännens resor till Vinland på 1100-t. kan C:s upptäckt räknas från början av 1500-t., då C. började koloniseras av fransmännen. Under krigen mellan England och Frankrike på 1700-t. lade det förra småningom landet under sig och tillerkändes 1763 genom freden i Paris hela Canada. Canada-balsam är en blandning av harts och flyktig olja, som erhålles av balsamgranen. C. användes förr för medicinska ändamål, numera endast för tekniska och vetenskapliga. Canalefto, A. C., 1697—1768, vene-tiansk målare. C. målade i bleka, bruna färger talrika stadsbilder med nästan fotografiskt noggrann teckning. Canber’ra, blivande huvudstad i Australiska statsförbundet. Grundlädes 1913 efter på förhand noggrant utarbetad plan vid floden M u r u m-b i d g e e, c :a 30 mil sv. om Sidney i New South AVales. Cancer. Se Kräfta. Caneione’ro, spansk benämning på samlingar av en eller flera skalders canciones (lyriska dikter). Candia (Kandia). Se Kreta. Candide. Se Voltaire. Ca’nis. Se Hunddjur. Can’na, växtsläkte, fam. Cannacese. I tropiska delar av Amerika finnas många arter, fleråriga örter med pärl-liknande frön. C. edu’lis ger arrow-rot. Några arter odlas hos oss som prydnadsväxter. Cannaj, numera byn Canne, var fordom stad i Apulien. Romarna besegrades här av Hannibal 216 f. Kr. Cannel coal [kse’nnel kål], en engelsk kolsort (se Stenkol). Cannes [kann], stad i Provence, Frankrike, vid Medelhavet och foten av Alperna, 30,000 inv. Mycket besökt vinterkurort. Canning [k£enn’ing], G., 1770—1827, engelsk statsman, 1793 medlem av underhuset. C. var anhängare av Pitt och blev efter dennes död utrikesminister 1S07—1809, under vilken tid han upptog striden mot Napoleon. 1816—20 var han minister för Indien ocli 1822 åter utrikesminister och underhusets ledare samt ansågs vara dess störste vältalare. Han bekämpade med framgång ”den heliga alliansens” maktställning i Europa och hävdade i stället de frambrytande nationalitetsidéerna; särskilt har han gjort sig känd för sitt understöd åt de sydamerikanska staternas självständi ghetssträvan. Strax före sin död blev han premiärminister. Canon. Se Kanjon. Ca’non, rättesnöre, regel.