Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canossa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Canoss’a, by i italienska prov.
Emi-lien. Här fanns under medeltiden ett
slott, där kejsar Henrik Yl av
Tyskland 1077 gjorde en förödmjukande
botgöring för påven Gregorius VII
(härav uttrycket ”gå till C.”).
Canova [-nå’va], A., 1757—1S22,
italiensk bildhuggare, företrädde
nyklassicismen inom skulpturen men
bevarade i sina verk ännu något av
rokokons smäckra behag. Bland hans
främsta verk märkas A m o r och
Psyke, De tre gracerna m. fl.
Canta’bile, mus., it., sångbart,
betecknar, att melodin särskilt bör
framhållas.
Cantal, det största av Auvergnes
gamla vulkanberg (1,860 m.) i
departementet C., s. Frankrike.
Canterbury [k8en’teberri], stad i s.
England, ö. om London, 23,000 inv.
Berömd katedral. Ärkebiskopen av C.
är engelska kyrkans primas.
Can’ton. — 1. Stad i Ohio (U. S. A.),
87,000 inv. Industristad. I närheten
kolgruvor. — 2. Stad i Kina, se
Kanton.
Canzon [-så’n], italiensk benämning
på en rimmad lyrisk diktform, som,
härrörande från Provence, på
1300-talet utvecklades i Italien av bl. a.
Dante, Petrarea och Tasso. Under
nyromantiken användes C. av
Atter-bom och Stagnelius i Sverige.
Cap, Cape, landudde. Se under Kap
hithörande namn.
Cap ab lan ca, J. R., f. 1S8S, kubansk
schackspelare, besegrade 1921 i
Ha-bana förutvarande världsmästaren
Lasker.
Capella, en av de ljusstarkaste
fix-stjärnorna, tillhörande stjärnbilden
Kusken. Jfr Stjärnhimmeln.
Caperie, E. v., f. 1855, tysk amiral,
efterträdde 1916 Tirpitz som
statssekreterare för marindepartementet och
genomdrev beslutet om det
oinskränkta u-båtskriget. C. avgick 1918.
Capet [kape’], tillnamn till Hugo,
Frankrikes konung 987—996, vilken
blev stamfader till
Kapetingi-s k a* ätten.
Ca’po. Se Dakapo.
Caporefto, by vid Isonzo-floden i
nö. Italien. Under världskriget
före-togo tyskarna vid C. under O. v. Below
ett oväntat anfall mot den 2:dra
italienska armén. Resultatet blev ett
fruktansvärt nederlag för italienarna,
som efter att ha förlorat över .100,000
fångar måste återtåga, slutligen ända
till floden Piave i Venetien.
Ca’pri, liten klippö (10 kvkm.) i
Neapelgolfen; för sina fornminnen och
sina grottor (Blå grottan) mycket
besökt av turister.
Capricc [kapri’s], fr., infall, nyck.
Capri’cio [kapri’tjo], mus., it. nyck,
betecknar ett musikstycke i mera fri
form.
Caprifo’lium. Se Kaprifolium.
Capri’vi, G. L. de Caprara de
Monte-cuccoli, 1831—1899, tysk general och
politiker, 1883 amiralitetschef och 1890
rikskansler efter Bismarck. Hans
politik har utsatts för starkt klander,
särskilt av Bismarcks anhängare;
numera börjar man emellertid alltmera
allmänt erkänna hans förtjänster
såsom en försiktig och välmenande om
ock långt ifrån betydande statsman.
Under hans tid förnyades
trippelalliansen, en viktig försvarsreform
genomfördes och en uppgörelse med
England, varigenom Tyskland fick
Ilelgoland, träffades.
Ca’pua, italiensk stad och fästning.
4 km. från det nuvarande låg det
gamla C., det etruskiska riket
Cam-paniens huvudstad, som ännu på
kejsartiden var Italiens främsta stad
näst Rom och Milano.
Capuchon [kapysjång’], fr., se
Kapuschong.
Ca’put, plur. capita, lat., huvud;
per capita, efter huvuden, efter
medlemmarnas antal.
Caracal’la, 188—217, romersk kejsare,
vilken efter sin tronbestigning 211
mördade sin broder och medregent,
Geta. C. mördades senare själv under
ett fälttåg. Han lät i Rom uppföra
ön storartad badanstalt (C:s termer),
av vilken ruiner ännu finnas kvar.
Cara’cas, sydamerikanska
republiken Venezuelas huvudstad, 92,000 inv.
Sjö- och handelsstad; universitet och
andra läroanstalter.
CaragJieen [-gi’n], torkade rödalger,
som erhållas från tvenne arter, vilka
växa vid Atlantens kuster. C. sväller
i vatten till geléliknande slem och
användes bl. a. till rening av
grumligt öl.
Caravaggio [-vadd’jå], M. da, omkr.
1560—65 — 1609. Upphovsmannen till
det på 1500-talets slut livligt
florerande ”svartmåleriet”, d. v. s.
användningen av en myckenhet bjärta
kontraster av ljus och sotsvart skugga.
Sina motiv valde Caravaggio ofta t. ex.
från zigenarnas eller andra
äventyrares liv, och införde otvivelaktigt en
friskare fläkt i den rådande smaken
Hans ljusbehandling påverkade de
nederländska 1600-talsmålarna.
Carbona’<lo är en svart,
ogenomskinlig diamant, som har stor teknisk
användning på grund av sin hårdhet.
I pulveriserad form användes C. som
slipmedel, särskilt i
diamantsliperier-na. Vidare användes C. vid
glasskärning och framför allt i borrkronorna
till diamantbergborrningsmaskiner. C.
erhålles huvudsakligen från Brasilien.
Carbona’ri, ”kolare”, medlemmar av
ett hemligt, politiskt sällskap, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
