C., 1734—95, den förres sonson, statsman ocli politisk-ekonomisk författare, anhängare av mösspartiet och senare motståndare till Gustav III :s finanspolitik. Cederscliiöld, P. G., 1782—1848, professor i förlossningskonst vid Karolinska institutet. De åtgärder, han företog för att förebygga barnsängs-feber, överensstämma med nutida åskådningssätt angående smittämnens spridande. C. var alltså i mycket före sin tidi Hans åsikter blevo emellertid bortglömda. Cederstrtfm, svensk adlig ätt. — 1. J. C., 1782—1857, militär och politiker, motståndare till Gustav IY Adolfs regering, ledamot av riksdagen 1S09— 1S50, varvid han förfäktade konservativa, fast reformvänliga tänkesätt. 1817 landshövding på Gotland och 1831—47 president i Kammarkollegium. — 2. Adelina C., se Patti. —■ 3. G. O. C., f. 1845, målare, professor vid Konstakademien (1887—1911) och dess direktör (1899—1911), bekant för sina allvarligt verklighetstrogna målningar mest med historiska motiv, såsom Karl X11 :s likfärd m. fl. — 4. Ellen C., f. Hedlund, f. 1860, skådespelerska, ofantligt populär för sina tolkningar av barn- och ingenyroller, .1886 premiäraktris vid Dräm. teat. 1881—91 var hon gift med skådespelaren V. L. Hartman och från 1S98 med dåvarande ryttmästaren B. Ceder-ström. C. gästspelade åter vid Dram. teat. 1921—22. — 5. Marika C. Se Stiernstedt. CcdiFj, f. cédille, ett komma-liknande tecken under c (g), använt i franskan jämte en del andra språk, då denna bokstav bör uttalas som s (ex. fagon) och ej som k, ehuru den står framför hård vokal. Ce’ladon, grekiskt namn, som i 16-och 1700-talets herderomaner användes som namn på den älskande herden. Cele’ber, (fr. célébre), ryktbar, omtalad. Cele’bes, den tredje i ordningen av Sundaöarna. 180,000 kvkm. ön upptages av olika riktade bergskedjor, som dela upp den i fyra av havsbukter skilda grenar. Jämte veckberg av tertiär ålder förekomma även vulkaner. Invånarna, c :a 3 milj., äro splittrade i ett antal småriken (sultanat), och i de avskilda trakterna i öns inre leva oavhängiga stammar, delvis ännu huvudjägare. Endast några kuststräckor äro i holländarnas händer, ön upptäcktes av portugiserna 1912. Se vidare Sundaöarna. Cele’bessjön, ett mera än 5,000 m. djupt havsbäcken n. om Celebes. Celebre’ra, högtidlighålla, fira. C e-1 e b r i t e’ t, berömdhet. Celes’t, hörande till himlavalvet. Celes’t mekanik, himmelsmekanik, jfr Astronomi. Celiba’t, tvång att leva ogift. Redan i den äldsta kristna kyrkan började man betrakta det ogifta ståndet som i moraliskt avseende bättre än det gifta. Inom grekiskt katolska kyrkan bestämdes, att lägre präster fingo gifta sig, medan högre präster måste vara ogifta. I den romerskt katolska kyrkan infördes under påverkan av den från Cluny utgående reformationsrörelsen av påven Gregorius VII år 1074 den bestämmelsen, att alla präster måste vara ogifta. Till vänster djurcell, till höger växt-cell, omgiven av cellulosamembran och med saftluckor i cellkroppen. Cell. — 1. Fys. Ett enstaka galva-niskt element. — 2. Bot. och zool. De minsta delar, av vilka organismerna uppbyggas; de lägst stående varelserna bestå av endast en C. Man skiljer på dels cellkärnan, som begränsas av en kärnmembran och innehåller bildningar, vilka kraftigt upptaga färgämnen och därför kallas k romati n, samt dels cellkroppen, som består av en halvflytande, till sitt utseende något kornig massa, protoplasma. Hos växterna tillkommer en cellvägg av cellulosa, som avgränsar cellen — lios djur är ytskiktet som regel endast något fastare. I cellkroppen finnas hos växter små kroppar inbäddade, vilka kunna vara färglösa (leukoplaster) el. innehålla ett grönt färgämne, klorofyll (kloroplaster). Intill cellkärnan finnas hos såväl växter som djur oftast 1—2 små punktfor-miga centralkroppar. Dessa vandra, då cellen skall dela sig, till motsatta poler av kärnan. Kärnmembranen försvinner, kromatinet ordnar sig till bandfonniga bildningar, kromos o-m e r, vilka klyvas på längden, varefter hälfterna vandra till var sin centralkropp. Sedan bildas ny kärnvägg och cellkroppen avsnör sig mellan de nybildade kärnorna och på så sätt uppstå två nya celler. Denna form av celldelning kallas indirekt i motsats till direkt celldelning, då kärnan liksom cellkroppen tycks helt enkelt av-