gynnande smältning (sintring) ocli sedan finmalts. Proportionerna mellan beståndsdelarna böra vara sådana, att förhållandet mellan den ingående mängden kalk (CaO) och de sammanlagda mängderna kiselsyra, lerjord och järnoxid överstiger 1.7 men ej 2.2. Detfca förhållande benämnes C:s hydrauliska modul. — Framställningen sker fabriksmässigt efter två metoder: den torra metoden och den våta metoden. Enligt den torra metoden torkas leran och den krossade kalken ■var för sig i ugnar av särskild konstruktion. Härefter blandas beståndsdelarna i avpassade proportioner, varefter blandningen finmales, siktas och fuktas med vatten. Den jordfuktiga massan pressas till tegel, som brännas och efter viss tids förlopp krossas och finmalas. Enligt den våta metoden uppslammas den finmalda kalken och leran i vatten. Blandningen inpumpas, sedan den givits riktig sammansättning och undergått vissa andra procedurer, i övre delen av en svagt lutande, roterande ugn, i vilken först torkning äger rum', varefter massan i ugnens nedersta del smältes till små bollar, kallade klinkers. Den sista proceduren är även i detta fall massans finmalning. — Det färdiga cementet är till färgen grågrönt och har en specifik vikt av något över 3. Man skiljer mellan cements bindning, d. v. s. murbrukets övergång från grötaktig till fast konsistens, och det därefter följande hårdnandet. Binde-tidens längd beror bl. a. på C:s sammansättning och kan förändras genom tillsats av vissa ämnen. Hårdnandet äger rum hastigast de första dagarna efter bindningen, men den maximala hållfastheten nås först efter, förloppet av lång tid (flera år). Vid temperaturer under 0 binder C. dåligt, varför cementarbeten helst ej böra utföras vid så låga temperaturer. Cementering är ett förfaringssätt, som användes i syfte att åt gjutna föremål giva en hård yta génom ökning av kolhalten i ytskiktet. De föremål, som skola cementeras, upphettas tillsammans med träkolspulver till omkring 1,000° i järnlådor. Cementkoppar är finfördelad, metallisk koppar, som i form av ett rött pulver med tillhjälp av järnskrot utfällts ur kopparklorid- eller koppar-sulfatlösningar. Cena’kel, eg. matsal, sammanslutning av personer, vilka ha gemensamma intressen. C. användes numera vanligen i förlöjligande syfte, t. ex. cenakel-kultur. Cenci [tjen’tji], Beatrice, 1577—99, tillhörde en gammal men föga ansedd italiensk adelssläkt och avrättades på grund av att hon begått fadermord. Folkfantasien har sedan gjort henne till martyr, och hon har besjungits i ett flertal dikter, bl. a. av Shelley. Ccndré [sangdre’], fr., askblond, måttligt ljuslätt. Cendrillon [sangdrijång’], det franska namnet för Askungen, hjältinnan i den bekanta folksagan. Cenota’i’ium, minnesvård över död, som uppsatts utan att han är begravd på platsen. Cen’sor. — 1. Namn på fornromer-ska ämbetsmän, vilka tillsammans uppgjorde skatte- och medborgarlis-tor, kontrollerade finansväsendet och utvalde senatorer. — 2. Person med uppgift att granska för offentliggörande avsedda skrifter, filmer o. d. — 3. Person, som är förordnad att övervaka examina. Se Studentexamen. Censu’r, lat., granskning, kontrolle-ling; lagstadgad granskning av trycksaker innan de offentliggöras; presstvång. I Sverige finnes C. endast å filmer. Cen’sus betecknar fordran på innehav av viss inkomst el. förmögenhet för rösträtt el. valbarhet. Cent. — 1. Nordamerikanskt mynt = Vioo dollar; holländskt mynt = Vioo florin. — 2. Fr. [sang], hundra. Centatire’a, växtsläkte, fam. Compo-sitse, ha de yttre blommorna i blomkorgen stora och könlösa endast tjänande som lockmedel för insekter. Hit höra bl. a. blåklint (C. cyanus) och rödklint (C. jacea) samt flera arter, vilka odlas som prydnadsväxter. Centa’urer el. Kentaurer, ett i den grekiska mytologien omnämnt folk av obändigt sinnelag, som bodde i Tes-salien. C. hade en mans överkropp, som sedan övergick i hästkropp. C. framställes o‘fta i den grekiska konsten. Center, en benämning, förekommande i flera länder, på ett parlamentariskt parti mellan yttersta högern och yttersta vänstern. I Tyskland användes namnet på det katolska partiet, som i regel intar en medlande ståndpunkt mellan ytterlighetsparti-erna. Centerbord är en å vissa flatbottnade segelbåtar använd rörlig lösköl, som efter gottfinnande kan dragas upp i båten eller sänkas ned i vattnet. Dess uppgift är att minska avdriften vid bidevindssegling. Centesima’1, lat., delad i hundra delar; förekommer i sammansättningar, ex. c.-skala, -våg, -termometer. Cente’simo [tjenn-], italienskt mynt = Vioo av en lira. Centner, förkortat ctr., handelsvikt, i regel = 100 skålpund, numera endast använd i Danmark. Svensk C. = 42.5 kg. Tysk, dansk och schweizisk C. =