vars till omkr. 500,000 kvkm, uppskattade areal är fördelad mellan Argentina, Bolivia och Paraguay. El Gran Chaco sträcker sig ungefär mellan 19:de och 29:de breddgraderna i n.—s. och gränsar i v. mot Anderna, i ö. mot Paranafloden. Landet är delvis öken och saltstäpp, delvis gräsbärande slätt; inom flodernas översvämnings-område har det en yppig vegetation men är ännu endast till ringa del koloniserat. Områdets urinnevånare, som uppskattas till några tiotusental själar, äro indianer, tillhörande skilda stammar, av vilka flera äro tämligen oberörda av civilisationen. Chaconne [sjakänn'], spansk el. italiensk dans i % takt. Chacun a son grout [sjaköng’na sång go’J, fr., var och en har sin smak. Chadwick [tj£edd’oick], sir E., 1800 —90. Engelsk socialpolitiker. C. var en av dem, som verksammast bidrogo till tillkomsten av 1834 års fattiglag. Han utförde ock ett betydande arbete för arbetareskyddslagstiftningens utveckling. Chagos-öarna [tjej’ges-] en av flera små korallöar bestående brittisk ö-grupp, belägen i Indiska oceanen, nö. om Mauritius. 110 kvkm., omkring 1,000 inv. Kolstation. Chagrrin, se Chagräng. Chag:räng; el. schagräng, läder från åsna, häst el. get med pressad översida, användes bl. a. till bokband. Chaise [sjä’s], fr., stol; tvåhjulig vagn (se Schäs). — Cliaise-lon-g u e, se Schäslong. Chaldrea, se Kaldéen. Chalkidike, se Kalki dike. Clialleng;er [tjäll’indjer], namnet på en engelsk korvett, som utrustad av engelska regeringen åren 1872—76 utförde en jordomsegling för undersökning av världshaven. Resultatet av den s. k. Cliallenger-expeditionens undersökningar blev av stor betydelse för kännedomen om världshavens växt-och djurliv, ström- och temperatur-förhållanden o. s. v. Chalmerska slöjdskolan, se Chalmers tekniska institut. Chalmers tekniska institut, teknisk läroanstalt i Göteborg med en högre och en lägre avdelning. Den högre avdelningens läroämnen motsvara ungefärligen Tekniska högskolans i Stockholm; dock finnes vid C. ingen avdelning för bergsvetenskap. C., som sedan år 1835 åtnjutit statsunderstöd, grundades under namn av Chalmerska slöjdskolan år 1811 genom en donation av en affärsman i Göteborg, som hette W. Chalmers. Lärjungeantalet är för närvarande över 500. Vid C. finnes även en materialprov-ningsanstalt. Chalons-sur-Marnetsjalång-syr-ma^n], gammal biskops- och militärstad i Champagne, nö. Frankrike. 31,000 inv. De historiskt bekanta Catalauniska fälten ligga s. om staden. Clialons-sur-Saone [sjalång-syr-så’n], handels- och industristad i Bourgogne, ö. Frankrike. 32,000 inv. Chamberlain [tjejm’belin]. — 1. J. C., 1836—1914, brittisk statsman, borgmästare 1873—76 i Birmingham, vars representant han 1876 blev i underhuset, där han ledde det liberala partiets vänstra flygel. I Gladstones andra ministär var C. handelsminister 1880—85 och i hans tredje inrikesminister 1886, men han avgick, då han ej gillade förslaget om irländsk självstyrelse, utträdde ur det liberala partiet och blev en av ledarna för de liberala unionisterna. 1895—1903 var han kolonialminister i ministärerna Salisbury och Balfour. Som sådan utvidgade C. Englands besittningar i Afrika, särskilt genom boerkriget, och verkade vidare för kolonialrikets omvandling till med varandra likställda brittiska stater. 1903 framlade C. ett förslag, att genom preferenstullar befrämja moderlandets handel med kolonierna. Planen gick dock om intet och 1906 utträdde C. ur parlamentet, där han 1910 åter invaldes. — 2. J. A. C., f. 1803, den förres son, brittisk statsman, medlem av underhuset 1892, ingick 1895 i samma ministär som fadern och var finansminister 1903—05, under vilken tid han förde en frihan delsvänlig politik. Senare blev han emellertid ledare för de tullskyddsvänliga unionisterna. 1915—17 var han minister för Indien och blev 1918 finansminister under Lloyd George. 1921 blev C. underhusets ledare och unionistpartiets chef efter Bonar Law. Han vår anhängare av Lloyd Georges koalitions-politik och drog sig därför tillbaka 1922, då unionisterna omintetgjorde koalitionen. I Baldwins andra ministär, år 1924, blev C. utrikesminister och har som sådan bl. a. gjort sig känd för sitt bestämda avståndstagande från det s. k. Genéveprotokollet. — 3. H. S. C., f. 1855, tysk författare av engelskt ursprung, bekant för sitt arbete Die Grundlagen des neunzehnten Jahrhunderts, där han framställer germanerna som skapare av den moderna kulturen och bl. a. gör gällande, att Kristus ej var av semitisk ras. Chambers [tjej’mbes], E. C., omkr. 1680—1740, engelsk hantverkare, vilken utgav det första engelska konversationslexikonet. Detta arbete gav Di-derot och d’Alembert uppslaget till deras berömda Encyclopédie. Chambery [sjangberi’], stad i ö. Frankrike. 23,000 inv. Var fordom