huvudstad i Savojeu, och är ännu dess andliga och industriella medelpunkt. Chambord [sjangbå’r], ett franskt slott beläget nära Blois ocli byggt pä 1520-t. av Frans I. C. är uppfört i renässansstil och anses vara ett av Frankrikes vackraste slott. — Henri, greve av Ch., erliöll slottet genom en insamling bland hans anhängare, le-gitimisterna. Då han tillhörde den Bourbonska ätten, gjorde han efter julirevolutionen anspråk på Frankrikes krona. På 1870-t. var hans parti ganska starkt men hans halsstarriga konservatism berövade honom mångas sympatier och bidrog till att förhindra monarkiens återupprättande. Med honom utslocknade huset Bourbons äldre linje. Chambre [sjang’br], fr., rum; riks-dagskammare, ämbetslokal. — C. des députés [dä depyte’], fr., deputeradekammaren i Frankrike, motsvarar vår andra kammare. C. separée, fr., enskilt rum. Chaminade [sjaminadd’], C., f. 1861, fransk tonsättare, har skrivit för piano och orkester samt en del sånger. Chamisso [sjamiss’å], A. v., 1781— 1S38, tysk skald och naturforskare av fransk börd, mest bekant för romanen Peter Sch lemi hl om mannen, som förlorat sin skugga, där han bl. a. ger uttryck åt sin sorg över 18.13 års krig mellan Frankrike och Tyskland. Cha’moa, get- eller fårskinn, som sämskats; sämskskinnsfärgad, blekgul, rödgul. Chamois [sjamoa5], se Chamoa. Chamonix [sjamåni’], turistort vid foten av Mont Blanc i Savojen, ö. Frankrike. Stora vinteridrottstävlingar. Champagne [sjangpanj’]. — 1. Gammal provins i n. Frankrike, numera huvudsakligen omfattande departementen Ardennes, Marne, Haute-Marne ocli Aube. De ö. delarna upptagas till det mesta av en ofruktbar kalkstensplatå, v. delen är bördig. Vinodling. — Under världskriget var C. skådeplatsen för häftiga strider, varvid tyskarna gjorde flera fruktlösa försök att storma staden Reims. — 2. Vitt musserande vin från landskapet Champagne i Frankrike. Champinjon, svamparter av släktet Agaricus. C. ha hatt med fria skivor, som mörkna med åldern, samt ring kring foten, vilket senare skiljer dem från vit flugsvamp, som är giftig. I Sverige finnes allmän C. och äkta C., vilka bägge räknas till våra läckraste ätliga arter. Till höger champinjon. Till vänster vit flugsvamp med vilken C. ibland förväxlas. Observera den olika anordnade kragen på foten. Champion. — 1. Eng. [tj£em’pjen], segrare i idrottstävling. — C. of the world [åvv the oörld], världsmästare. — 2. Fr. [sjangpiång], medeltida kämpe, som i en tvekamp stred i den ena av parternas ställe; försvarare, särskilt de värnlösas. Champollion [sjangpålljång’], J. F., 1790—1832, fransk språkforskare, egyp-tologiens grundläggare. C. företog ingående studier av Rosettestenen* och var den förste, som kunde tyda hieroglyfskriften, delvis med ledning av svensken Åkerblads undersökningar. Cliamps-Élysées [sja»gselise’], promenadplats i Paris. Chancellor of the excliequer, [tja’n-åvv the ikstjek’er], eng., ”skattkam-markansler”, brittisk finansminister. Clian’dala, den del av befolkningen i Indien, som ej anses tillhöra någon kast. C. ha uppkommit genom att personer ur olika kaster gift sig med varandra. Deras barn tillhöra då ej någon kast utan äro på sätt och vis uteslutna ur samhället. Changaibergen, bergstrakt i norra Mongoliet med toppar, som nå upp till 3,500 m. Change [s;angs;], fr., byte; växel, växelbank. — Chang e'r a, förändra, byta, förlora (färg). Chans el. tjangs (fr. cliance [sjaiings]), utsikt, möjlighet, slump, sannolikhet. Chanson [sjangsång’], fr., visa, kort dikt. Visdiktningen i Frankrike är mycket gammal och synnerligen rikhaltig, innefattande bl. a. dansvisor, kärleks- och dryckesvisor, satiriska och politiska visor. Chanson de g e s t e, den historiska hjältedikten, var särskilt rikt utvecklad. Chansonett [sjangsånätt’], liten visa; varietésångerska.