sjungits i flera dikter, bland vilka den äldsta är El Poema del C i d (omkr. 1140). Frän ett drama av Guillén de Castro har Corneille fått uppslaget till Le C i d. Cider, fruktvin, i allmänhet framställt av äpplen. C. framställes särskilt i Normandie i Frankrike. Cienfue’gos, hamnstad på ön Cuba, Västindien, belägen på öns södra kust. 73,000 inv. Betydande export av socker. Cieszyn [tje*sjin], polska namnet på staden Tesclien.* Cif, handelsterm, bildad av begynnelsebokstäverna i de engelska orden cost (kostnader), insurance (försäkring) och freight (frakt). C. innebär, att säljaren skall ombesörja transporten och betala fraktkostnaderna samt är skyldig försäkra varan mot skada under transporten. Cigarr, se Tobaksvaror. Cigarretter, se Tobaksvaror. Cigarrskepp, benämning å några på 1800-t. byggda fartyg, vilkas akter och för voro lika och formade som den spetsiga änden på en cigarr. Fartygen voro försedda med en propeller i vardera ändan. Något innanför var och en av dessa satt ett roder. Fartygstypen slog av olika skäl ej igenom. Cikoria. Ciko’ria, kaffesurrogat, som framställes av cikorian (Cichorium inty-bus), en flerårig ört med blåa blomkorgar i långt utdraget, sprötlikt ax. Växten förekommer allmänt i värt land. I Tyskland och Italien odlas den. Sedan rotstockarna krossats och rostats, föras de i handeln, vanli- gen blandade med andra kaffesurrogat. Ci!ia’rkropp. Se öga. Cili’cicn, en forntida provins i sö. Mindre Asien, ungefär motsvarande nuv. turkiska Adana. Invånarna voro ättlingar av syrer och fenicier och hemsökte Medelhavet som sjörövare, tills de besegrades av Pompejus. Denne gjorde C. till en romersk provins 63 f. Kr. C:s huvudstad var Tarsos. Ci’Iier. Se Flimmerhår. Cima [tji’ma], det italienska ordet för bergstopp. Ordet ingår i namnet på flera italienska bergstoppar, särskilt i de italienska alperna. Cimabue [tjimabo’e], G., omkring 1240—omkring 1302, florentinsk målare, lärare till Giotto, påverkade senare konstnärer genom sin strävan efter större naturtrohet än den då härskande bysantinska konstens, till vilken han dock alltjämt stod i nära förhållande. Cimaise [simä’s] eller cymaise, fr., den avslutande listen på ett listverk. ”Att placera på cimaisen” (alltså över panelens krönande list) anger, att vid en tavelutställning en duk placeras i understa raden. Cim’brer el. kimbrer, forntida germanfolk, boende på Cimbriska halvön (nuv. Jylland). Tvingade av översvämningar, utvandrade de och besegrade romarna i Böhmen 112 f. Kr. De inträngde sedan i Gallien. Vid ett senare infall i Italien slogo de romarna vid Orange, tågade sedan till Spanien och därefter till n. Gallien. Efter att ha genomträngt Alperna, ledo C. ett avgörande nederlag vid Vercelli 101 e. Kr., varefter stammen gick under. Cimme’rier, nomadfolk på norra kusten av Svarta havet. Homeros omtalar, att de bodde nära ingången till I-Iades i mörker och töcken (”cimme-riskt mörker”). Från C. kommer namnet på Krim, den cimmeriska halvön. Cincinna’ti, stad i Ohio (U. S. A.), 400,000 inv. Ohios största stad och en av Förenta Staternas förnämsta handels- och industristäder. Stora svinslakterier. Handel huvudsakligen med spannmål, boskap, bomull och timmer. Universitet. Cincinna’tus, L. Q., berömd romersk patricier, om vilken sägnen berättar, att han på 400-talet f. Kr. såsom diktator räddade Rom från en fiendehär och därefter utan att mottaga belöningar återgick till att sköta sin lantgård. Cinera’rium, lat., gravurna. Cinn’a, romarfamilj av ätten Corne-lius. — 1. L. Cornelius C., d. 84 f. Kr., var 87 konsul men fördrevs från Rom, varefter han jämte Marius d. ä. samlade en här och åter valdes till kon-