Concours [kångko’r], fr., tävlan. — Hors [år] de C., utanför tävlan. Condé [kångde’], en yngre gren av den franska furstesläkten Bourbon. C. utslocknade 1830. — 1. Louis I, prins av C., 1530—69, hugenotternas anförare i religionsstriderna på 1560-talet och motståndare till den katolska ätten Guise. — 2. Henri I, prins av C., 1552—88, den förres son, efter Bartliolo-meinatten hugenotternas anförare jämte Henrik av Navarra. — 3. Louis II, prins av C., ”den store C.”, 1621— 86, den förres sonson, fransk härförare, besegrade spanjorerna 1643 vid Rocroi, kämpade sedan jämte Turen-ne i 30-åriga kriget på svenskarnas sida och vann flera lysande segrar både i Tyskland och Flandern. O. deltog sedan i de inbördes strider, som blivit bekanta under namnet ”fronden”. Under dessa närmade han sig först hovet och Mazarin, men efter 1651 slöt han sig till oppositionen. Emellertid förläts han av Ludvig XIV, som han sedan troget tjänade. Han erövrade Franche-Comté och vann glänsande segrar under nederländska fälttågen 1672—75. CondFtio, lat., villkor. — C. s i’n e q u a n o n, ett oeftergivligt villkor. Condorcet [kångdårsä’], markis de C., 1743—94, fransk matematiker och revolutionär. C. tillhörde under revolutionen girondisterna, efter detta partis fall blev han fängslad och berövade sig livet med gift för att undgå giljotinen. Condottie’re, it., kondottiär, namn på anförarna för italienska äventyraretrupper, vilka på 1300- och 1400-t. togo tjänst hos olika städer i Italien. Coney Island [kå’ni aj’lend], en liten Ö sv. om Long Island, vid inloppet till New Yorks hamn. Mycket besökta havsbad. Confédération générale du travail [kångfederasiång’ sjenerall’ dy travaj’], C. G. T., fr., allmänna arbetarförbundet, bildades 1895 och är den franska fackföreningsrörelsens centralorganisation. C. hade från början mera syn-dikalistisk och revolutionär karaktär. Efter en misslyckad storstrejk 1920 förklarades C. med stöd av föreningslagen av år 1884 upplöst. Detta skedde i början av 1921. Domstolsutslaget fick emellertid ingen reel verkan, utan C. fortsatte obehindrat sin verksamhet. Sedan kommunisterna förgäves försökt erövra ledningen inom C., bildade de jämte en del revolutionär-syndikalistiska element 1922 Confédération générale du travail unitaire (C. G. T. U.). C:s medlemsantal uppgick 1924 till y2 milj. Confes’sio, lat., bekännelse. Confefti, bitar av papper, även gips och krita, som de deltagande i ett karnevalståg kasta på varandra. Confiture [kångfity’r], fr., sylt, syltsaker, konfektyr. Confra’ter, nylat., (fr. confrére), medbroder, ämbetsbroder. Confu’cius, se Kong-fu-tse. Congo, se Kongo och Kongostaten. Congrega’tio, lat., samfund. Congreve [kå’ngriv], W., 1670—1729, engelsk dramatiker, vilkens lustspel pä sin tid oerhört uppskattades. C. räknas till Englands mera betydande teaterförfattare. Conn., officiell förkortning för staten Connecticut, U. S. A. Connaugth [kån’åt], landskap på nv. Irland, 17,100 kvkm., 611,000 inv. Invånarna, till största delen kelter, idka jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Connec’ticut, förkortat Conn., stat i U. S. A. vid Atlanten, ytvidd 13,000 kvkm., 1,380,000 inv. Huvudstad Hartford, 138,000 inv. övriga större städer : New Haven, 163,000 inv., Bridgeport, 144,000 inv. C. är en av de tätast befolkade staterna och en viktig industristat. Industrin omfattar bl. a. bomull-, siden-, metall- och maskinindustri. Vid kusten bedrives fiske. Connoissement [kånnoassmang’], fr., se Konossement. Conquistadores [kånkistadå’res], sp., ”erövrare”, beteckning för de oförskräckta och hänsynslösa erövrare, som i Columbus’ spår upptäckte och erövrade det ”spanska” Amerika under 1500-talet. Conrad [kån’red], J., 1857—1924, engelsk författare av polsk härkomst; hette ursprungligen Conrad Korze-niowski. Som tjuguåring mönstrade C. som sjöman på ett engelskt fartyg och ägnade sig sedan åt sjömansyrket i närmare tjugu år. Som författare framträdde han först på 1890-talet. Hans romaner och noveller handla ofta om ämnen, hämtade ur sjömanslivet. Särskilt Söderhavsöarnas egendomliga vrakspillror av vita människor och deras liv bland infödingarna har han mästerligt skildrat. Till hans mera kända arbeten höra Almayers F o 1 1 y, Lord Jim och Typhoon. Hans rena språk, hans utomordentliga karakteriseringsförmåga och den dramatiska spänning, som kännetecknar hans böcker, ha gjort honom till en bland Englands mest uppskattade författare. Conrad v. Hötzendorf, F., f. 1852, österrikisk-ungersk fältmarskalk. Var 1906—17 chef för generalstaben och hade som sådan stort inflytande pä krigsledningen. Conseil [kångsäj’], fr., rådsförsamling, användes som benämning på olika myndigheter.