tika dramats regler om handlingens, tidens och rummets enhet. Betecknande för C:s dramer är, att huvudvikten lägges vid psykologiska motsättningar i stället för vid skildrandet av yttre händelser. C:s skådespel bygga på hjältens strid mot ödets makter, men i motsats till antikens dramer betonar C. mera människans av förståndet upplysta vilje-förmåga. Den uppoffrande plikten står för C. som människans ädlaste mål. Corne’lia, moder till Graccherna*. Corne’lius, Peter v., 1783—18G7, tysk målare, en av de förnämsta representanterna för sin tids av den klassiska konsten och renässansen påverkade måleri. Till hans mera kända arbeten höra freskerna i gamla pinakoteket och i glyptoteket i Miinchen. Corne’lius Ne’pos, d. efter 32 f. Kr., romersk författare, bekant för sina biografier över berömda män, D e vi ris illustribus. Corner [kå’ne], eng., hörn. Amerikansk börsterm, avseende förvärv av kontroll över alla tillgängliga kvantiteter av en viss marknadsvara. Spekulanter, som förbundit sig att leverera varan, måste för att kunna fullgöra sina åtaganden då betala vad som begäres. C. kan alltså sägas utgöra ett tillfälligt monopol, som tvingar andra spekulanter in i ”ett hörn”. Corn laws [kå’n lå’s], eng., spannmålslagar. Cor’no, it., mus., horn. Corn u [kårny’], M. A., 1841—1902, fransk fysiker, vars viktigaste arbeten falla inom optiken, såsom mätningar av ljusets hastighet och av olika ljussorters våglängder m. m. Cornwall [kå’noål], Englands längst åt sv. utskjutande udde, grevskap med 3,500 kvkm., 325,000 inv., delvis kelter. Kusterna äro klippiga, det inre till stor del upptaget av hedar och mossar och dalgångarna skogbärande. Boskapsskötsel, åkerbruk och fiske äro huvudnäringar. Den förr betydande gruvdriften på tenn (forntidens ”Tennöar”) och koppar är numera obetydlig. C. är utomordentligt rikt på fornminnen. Corocoro, gruvstad i Bolivia, 10,000 inv. Betydande kopparproduktion. Coroman’del [Korom], främre Indiens sö. kuststräcka, utgör en av från Deccan kommande floder bildad allu-vialslätt med laguner och dynvallar. Coro’na, lat., krans, krona. — 1. Under antiken användes C. av romarna som hederstecken och gavs exempelvis åt triumferande fältherrar. Under kejsartiden var lagerkransen ett äretecken för kejsarna. — 2. astr., se Korona. Corot [kårå’], J. B. C., 179G—1875, fransk målare. Utgående från det traditionella klassiska landskapsmåle-riet skapade C. en starkt personlig stil. Han anslöt sig till Barbizonsko-lan men strävade mindre efter verklighetstrogen naturskildring än efter att fånga och återge naturstämningar. Hans i silvergrått och grönt målade landskapsbilder ge ett drömlikt, poetiskt gripande intryck. C. räknas till landskapsmåleriets förnämsta representanter och har på senare tid även börjat uppskattas som figurmålare. Co/ps [kår], fr., kropp; kår, sällskap. — C. de b al let [dö ballä’], balettkår. — C. de logis [dö låsji’] el. kordelogi, huvudbyggnaden (vanligen till ett slott). — C. diploma-tique [-ticlc’], diplomatisk kår, se Beskickning. Corpus [kår’pus], lat., kropp. Som namn på tryckstil även korpus, i storlek mellan petit och cicero. Ex. KorpUS. — C. j u’r i s, samling rättskällor. — C. d e 1 i c’t i, sammanfattande namn på spåren efter ett brott. Corregrgio [kårrädd’jå], A. A., 1494— 1534, italiensk målare. C. målade i en om Leonardo da Vinci påminnande drömmande men mera sensuellt betonad stil med smältande, lena färger. C. har skapat talrika altarbilder samt tavlor med mytologiska motiv. Corriéntes, provins i nö. Argentina, belägen mellan floderna Paranå och Uruguay, 84,400 kvkm., 3G5,000 inv. Cor’sica el. Korsika, ö tillhörande Frankrike, belägen i Medelhavet, n. om Sicilien, skiljes från denna ö genom Bonifacio-sundet. Ytvidd 8,700 kvkm., 282,000 inv., huvudsakligen italienare. Det inre av ön är bergigt med höga ofta snötäckta toppar (intill 2,700 m.). Bergen äro längre ned täckta av stora ek- och olivskogar. Yid västra kusten stupa bergen brant i havet, som där bildar flera djupa vikar. ö. kusten är låg, merendels sumpig, med osunt klimat. Jorden är fruktbar, men vanskött. Vete, råg, vin och sy dfrukter odlas. Boskapsskötsel är huvudnäring. Därjämte idkas fiske och saltberedning. Sjöfarten är livlig. Handeln, som huvudsakligen bedrives med Italien, omfattar vin, olja, sydfrukter och fisk. Huvudstad Ajaccio, 9,000 inv. Histo-r i a. C. beboddes ursprungligen av liguriska och iberiska stammar, kom därefter under foceerna, etruskerna och kartagerna, tills det avträddes ät romarna 238 f. Kr. Efter att ha intagits av vandalerna och sedan tillhört grekiske kejsaren och östgoterna, erövrades C. av langobarderna omkring 750 e. Kr. Strax därpå intogs det dock av franlterna och senare av sa-racenerna, varefter det sönderföll i flera smärre riken. På 1300-talet in- Tidens Lexikon.