togs C. av Genua, som sålde det till Frankrike 1768. Cor’so, it., kapplöpningsbana; promenad i vagn genom en stads huvudgata (ofta benämnd corso i Italien) under karneval stiden. Cortégre, se Kortege. Cor’tes, namn på folkrepresentationerna i Spanien, Portugal och vissa sydamerikanska stater. Cortez [kå’rteth], Hernando (Fer-nando), 1485—1547, spansk conquista-dor. 1518 angrep C. aztekernas rike, Mexiko, i vars huvudstad han intågade f. å. Dess konung, Montezuma, tillfångatogs. Aztekerna gjorde emellertid ett upprorsförsök mot de spanska förtryckarna, anförda av Monte-zumas brorson, Guatemozin, vilken blivit konung efter Montezuma, som dödats. C. tvingades till återtåg men bemäktigade sig åter (1521) huvudstaden, som fullständigt förstördes. Senare var C. en tid guvernör i den av honom erövrade kolonien. Han företog även flera upptäcktsfärder och er-övringståg i angränsande delar av Amerika. Coruna [korun’ja], stad i nv. Spanien i provinsen C., 68,000 inv., betydande handelsstad med befäst hamn, skeppsvarv, tobaksfabriker. Staden anses vara anlagd av fenicierna. Corvi’nus, se Mattias C. Cos., mat., förkortning för cosinus*. Cosen’za, stad i landskapet Cala-brien, sv. Italien, 30,000 inv. Säte för ärkebiskop. Tillverkning av järn- och stålvaror. Handel med vin, olja och silke. Cosgrrave [kås’grejv], W. T., f. 1880, irländsk politiker. För deltagande i det irländska påskupproret 1916 dömdes han till livstids straffarbete. Efter amnestin 1917 invaldes han i engelska parlamentet och blev senare den första Dail Eireanns ”Minister for Lo-cal Governement”. Efter Griffith’s död blev C. ledare för de fördrags-trogna irländarna. Cosi’ fan tut’ti, it., så göra alla kvinnor, titel på en av Mozarts operor, ofta använt som bevingat ord. Co’sinus, mat. I en rätvinklig triangel är cosinus för en av de båda icke räta vinklarna den närliggande katetens längd dividerad med hypote-nusans längd. Se Trigonometri. Costarica [kos’tari’ka], centralamerikansk republik mellan Karibiska och Stilla haven, n. om Panama, 48,000 kvkm., omkring 0.5 milj. inv. Huvudstad San José, 55,000 inv. C. genomdrages av Kordiljärerna och har vulkanberg, som nå upp emot 4,000 m. höjd. Mellan bergen utbreda sig högslätter på 1,000—1,400 m. höjd, vilka ha ett sunt, måttligt varmt klimat med medeltemperaturer för året 16—20° och nästan ingen skillnad mellan årstiderna (omkring 1° mellan kallaste och varmaste månaden); de låga delvis av sumpmarker upptagna kuststräckorna ha ungefär 26° året om. Nederbörden är riklig på ostsidan (4,000 mm.), som ligger inom passadvindarnas region, mindre på västsidan (2,000 mm.) och i det inre. Landets ekonomiskt viktigaste produkter äro kaffe, kakao, sockerrör, bananer, sy dfrukter, majs, ris, potatis, tobak, kautschuk, gummi och ädla träslag. Befolkningen bestär övervägande av vita, vid kusterna av negrer, och i det inre leva ännu några tusen indianer utanför civilisationen. C., som upptäcktes av Columbus 1502, tillhörde Spanien till 1821, då det ingick i ”de Förenta Staternas i Centralamerika Republik”, varifrån det skilde sig 1840. Coster-leg:enden. L. J. Coster, holländsk köpman från 1400-talet, av holländarna ansedd som boktryckarkonstens uppfinnare. Hans typer skulle ha stulits av en medhjälpare, vilken sedan förde dem till Mainz. Cot., mat., förkortning för cotan-gens*. Co’tang-ens el. kotangent, mat. I en rätvinklig triangel betecknar cotang-ens för en av de båda icke räta vinklarna den närliggande katetens längd dividerad med den motstående katetens längd. Se Trigonometri. Cötc-d’Or [kåt-då’r]. — 1. Bergssträckning i ö. Frankrike (intill 600 m. hög), i tvenne pass genomskuren av kanaler, som förbinda Seines och Loires vattensystem med Rhones. — 2. Departement i samma trakt med huvudstaden Dijon. Cofcopaxi rkåtåpa’sji], jordens högsta verksamma vulkan, belägen pä Quitos högslätt, Ecuador. Nära 6,000 m. hög. Snögränsen ligger på 4,700 m. höjd; nära toppen är emellertid bergytan så varm, att snön smälter. Cottage [kotfids/], eng., hydda; litet landsställe; arbetarebostad. — C o t-tagesystem, ett avlöningssystem, enligt vilket arbetarna få fri bostad på billiga villkor. Couche [kos;], fr., ligg, kommandoord till hundar. Conleur [kolö’r], fr., se Kulör. Coulomb [kolång’], C. A. de, 1736— 1806, fransk fysiker, använde den av honom uppfunna torsionsvågen för undersökning av vissa elektriska och magnetiska krafters verkan. De viktigaste resultat, han därvid kom till, gå under namn av C:s lag. Efter C. har enheten för elektricitets-mängd i C. G. S.-systemet uppkallats. Coulomb [kolång’], enhet för elek-tricitetsmängd, se Elektriska måttsenheter.