önskan att skiljas. — 2. Oliver C., 1599—1G58, engelsk statsman, 1G28 medlem av underhuset. Under inbördeskriget skapade C. ett starkt kavalleri, ”järnsidorna”, med vilket han deltog på parlamentets sida. Då Karl I tillfångatagits, hävdade C. gentemot parlamentet religionsfrihet för sina anhängare, independenterna. C. yrkade på konungens avrättning, som verkställdes 1049, varefter C. blev medlem av statsrådet. Som överbefälhavare för armén kuvade han uppror på Irland och Skottland, som båda lades under den engelska republiken (the Commonwealth). 1653 upplöste C. med våld parlamentet och förklarades av hären för ”lord protector”, d. v. s. högste styresman för republiken. Som sådan arbetade C. på en förening mellan de protestantiska staterna mot de katolska samt försökte ordna de inre förhållandena i landet. Han stod alltjämt i konflikt med parlamentet och stödde sin makt uteslutande på hären. 1658 upplöste han åter parlamentet strax före sin död. C:s personlighet präglades av omutlig rättskänsla och sträng, nästan fanatisk religiositet. Som politiker visade han utpräglat verklighetssinne och gott omdöme.. — 3. Richard C., 1626—1712, den förres son och efterträdare som protektor. C. saknade förutsättningar för denna krävande ställning, misstroddes av såväl hären som parlamentet och tvingades att avgå, varefter konungadömet återinfördes i England (1660). CrorTje, P. A., 1835—1911, boergeneral, deltog i kampen mot engelsmännen 1881 och var armébefälhavare under det stora boerkriget. Efter flera framgångar tvangs han att ge sig vid Paardeberg 1900, varefter han till krigets slut liölls fängslad på S:t Helena. Cronstedt, K. O., 1756—1820, militär. Under ryska kriget vann han som Gustav III :s flaggkapten segern vid Svensksund 1790, varefter han blev generaladjutant och statssekreterare för sjöärenden. Från det sista ämbetet avskedades han 1792 men återfick det 1797, då Gustav IV Adolf blev konung. C. avskedades som regeringsledamot 1801 och sattes som kommendant på Sveaborg. C:s missbelåtenhet häröver föranledde hans närmande till det ryssvänliga partiet i Finland och det vanärande uppgivandet av Sveaborg. Crookcs [kro’ks], W., 1832—1919, engelsk fysiker, vars undersökningar särskilt gällt vissa elektriska fenomen i förtunnade gaser. Croquis [kråki’], fr., el. kroki, utkast, skiss. Oross [kråss], Mary Ann. Se Evans. Croton [krå’tn], flod i staten New York, biflod till Hudson. Storartade dammanläggningar för vattenledning till New York. Croton [krå’tonn], växtsläkte, fam. Eupliorbiacese. Crotonolja erhålles genom pressning av frön från det i Indien växande trädet C. tiglium. Den användes som kraftigt laxermedel i synnerhet i veterinärmedicinen. Barken från C. eluteria, som härstammar från Bahamaöarna, användes under namn av cascarillbark vid en del magsjukdomar. Croupier [kropje’], fr., är den person i en spelbank, som sköter banken, utbetalar vinsterna och inkasserar förlusterna. Crown [kra’on], engelskt silvermynt om fem shillings (ungefär 4 kr. 50 öre). Croydon [kråj’dn], engelsk stad s. om London. 150,000 inv. Crusell, B. H., 1775—1838, finländsk kompositör och klarinettvirtuos, från 1791 bosatt i Stockholm, bekant för sina klarinettkompositio.ner och sånger (Hell dig du höga Nord). Cruson stolpe, M. J., 1795—1865, jurist, författare och publicist, från början liberal, sedan anhängare av hovpartiet. 1833 trädde han emellertid i häftig opposition till regeringen och Karl XIV Johan, som han angrep i flera skrifter. C. blev slutligen anklagad för majestätsbrott och dömd till tre års fängelse. Hans historiska romaner, Morianen m. fl., blevo för en tid mycket populära, ehuru hans otillförlitlighet, när det gällde historiska saker, blivit ordspråksmäs-sigt beryktad. Crux, lat., kors, plåga, lidande; ett dunkelt ställe hos en författare; en avgörande punkt i ett problem. Cs, kem., tecken för en atom cesium. Csardas [tja’rdasj], ungersk natio-naldans. Cto et., förkortning av lat. conto currente, kontokurant, löpande räkning. Cu, kem., tecken för en atom koppar. Cuan’za el. Koanza, flod i portugisiska kolonien Angola, v. Afrika, utfaller i Atlanten. Längd 950 km. Segelbar under ungefär 200 km. från mynningen. Cu’ba el. Kuba, den största av de västindiska öarna, med närliggande småöar 119,000 kvkm., 1450 km. lång, 40—180 km. bred. 31 milj. inv. Huvudstad Havanna, 432,000 inv. C. är till största delen kuperat med bergskammar längst i sö. i Sierra Maestra, som nå upp till 2,500 m.; i mellersta delen nå bergen 15—1700 m. C. tillhör den stora tertiära amerikanska bergsked-jezonen, till vars sydamerikanska del det ansluter sig genom den västindi-