ska öbågen. Kusterna äro mycket uppflikade och till stor del omgivna av korallrev, som äro farliga för sjöfarten. Goda hamnar finnas dock flerstädes. Klimatet är tropiskt i Havanna med en år smedeltemperatur av 25.4° (juli 28°, januari 22°). Regntiden varar från maj till november. Nederbörden på den mot nordost-pas-saden vända sidan är större än på sydsidan, i Havanna omkring 1,500 mm. för året. I det inre är klimatet torrare och den eljest yppiga tropiska skogsvegetationen ersättes av grässtäpper, ”savanner”. De låga kustremsorna kransas av sumpskogar och mangrove-snår. Bland kulturväxter intaga sockerrör och tobak utan jämförelse främsta rummet. Sockerproduktionen upptar omkring 600,000 hektar och ger omkr. 4 milj. ton; tobak 30,000 hektar och ger omkring 20—30,000 ton. Vidare odlas bomull, majs, ris, kakao samt.bananer, kokos och andra tropiska frukter. Skogarna giva många värdefulla träslag, såsom ceder, mahogny. På savannerna drives en betydande boskapsskötsel. Bland mineraltillgångar fntaga järn- och kopparmalmer främsta rummet. De enda industrierna av betydelse äro socker-, tobaks- och spritindustrierna, men de ha ej nått någon mera betydande omfattning. Befolkningen är till två tredjedelar av spansk härkomst, resten mulatter, negrer och kineser. Cuba upptäcktes av Columbus på hans första resa 1492, tillhörde Spanien till frigörelsekriget 1898, då det blev självständig republik, dock i ett visst beroende av Förenta Staterna. Cuen’ca. — 1. Stad i ö. delen av landskapet Nya Castilien, Spanien, 11,000 inv. Biskopssäte. Förr berömd för sin konstslöjd och tillverkning av guldarbeten. — 2. Stad i Ecuador, s. Amerika, 30,000 inv. Universitet. Cugnot [kynjå’], N. J., 1725—1804, fransk officer, konstruerade av ånga drivna vagnar, avsedda för transport av artilleri. Hans uppfinningar fingo föga praktisk betydelse men ha historiskt intresse, då de utgjorde ett bland de tidigaste försöken att lösa problemet självdrivna fordon. Cuijp [köjp], A., 1620—91, holländsk landskapsmålare, främst bekant för sina mästerliga framställningar av soleffekter. Cuj’us re’gio ej’us reli’g;io, lat., ”den, som härskar i ett land, har att bestämma över dess religion”, en grundsats, vilken hävdades särskilt under reformationstidevarvet. Cule’bra. — 1. En liten till U. S. A. hörande ö i ögruppen Små Antillerna, Västindien, belägen mellan öarna Por-torico och S:t Thomas. Krigshamn. — 2. Culebra Cut, den största skär- ningen i Panamäkanalen, som erbjöd stora svårigheter vid upptagandet och sedermera varit utsatt för svåra jordskred. Cullinan. — 1. Gruvstad i Transvaals diamantdistrikt. 13,000 inv. — 2. Namn på den största funna diamanten (1905). Den inköptes av Transvaals regering för 2.5 milj. kr. och skänktes till Englands konung Edvard VII. Cumberland [kam’belend], grevskap i nordvästligaste England. 3,900 kvkm. 266,000 inv. Berglandskap med toppar intill 1,000 m. C. är sjörikt och inbegriper en del av Englands ”Lake Di-strict”. Cumberland [kam’belend], engelsk hertigtitel, given åt flera prinsar. Vilhelm August, hertig av C., 1721—65, Georg II :s son, var under österrikiska tronföljdskriget engelsk armébe-fälliavare i Flandern samt besegrade tronpretendenten Karl Edward 1746 vid Culloden. Under sjuåriga kriget besegrades han av fransmännen vid Hastenbeck och tvangs till kapitulationen vid Kloster-Zeven 1757. Cum insignio’re lau’de (approba’-tur), lat., med utmärkt beröm godkänd (2% betygsenheter). Cum lau’de (approba’tur), lat., med beröm godkänd (2 betygsenheter). Cu’mulo-nim’bus el. åskmoln, se Moln. Cu’mulus el. stackmoln, se Moln. Cunardlinjen, (Cunard Steamship Company) [kjona’d sti’msjipp [-kem’-penni],-] {+kem’- penni],+} är ett av Englands största rederier. C. driver frakt- och passage-rartrafik på Nordamerika. Dess ång-båtsflotta uppgick 1922 till 1 milj. ton. Cunningliam [kann’ingasm], W., 1849 —1919. engelsk teolog och nationalekonom, har utgivit flera värdefulla arbeten om Englands ekonomiska historia. Cuno [Ko’nå], W., f. 1876, tysk rikskansler 1922—24. Det av honom ledda motståndet mot Frankrikes fordringar medförde bland annat Rulir-ockupationen 1923. Cupi’dö. I romerska mytologin namn på kärlekstrånadens gud. Curagao [kyraså’], en av de västindiska öarna, 550 kvkm., 31,000 inv., holländsk besittning sedan 1634. Bland öns produkter märkes en po-meransart, vars skal användes för beredning av en likör, som fått sitt namn av ön. Curagao [kyraså’], grön el. brun likör, som tillverkas med användande av skal från en pomeransart från ön av samma namn. Cura’re, pilgift, som användes av en del sydamerikanska indianstammar och tillverkas av barkstycken och grenar från olika Strychnos-arter. Den verksamma beståndsdelen är ku-rarin, som förlamar nervändarna i