D D, den fjärde bokstaven i vårt alfabet. — Mus. Den diatoniska skalans andra ton. — Som gammalromerskt taltecken = 500. Da capo, se Dakapo. Dacca [da’ka], huvudstad i ett distrikt med samma namn, ö. Bengalen, nö. Främre Indien, 90,000 inv. D. var på 1500- och 1000-talen Ganges-deltats huvudhamn. Da’ehstein, en intill 3,000 m. hög bergsgrupp i Salzburgeralperna, Österrike, n. om Ennsdalen. Da’eia, medeltida namn på Danmark (jfr även Dacien). Da’cien, romersk provins under kejsartiden, ungefär motsvarande nuvarande Rumänien, vars invånare voro dacer och geter. År 107 e. Kr. gjordes D. till en romersk provins, men intogs 270—75 av goterna. Dackc, Nils, en bonde, som 1542 satte sig i spetsen för en resning i s. Småland mot Gustav Vasa. Upproret, som fått namnet dackefejden, grep omkring sig till Östergötland. D. hade i början framgång men blev slutligen slagen av konungens trupper vid Åsunden 1543 och måste fly till Blekinge. Dadaism, en rörelse inom litteratur och målarkonst, som eftersträvar en om barnets ofördärvade känsla påminnande uttrycksfullhet. Rörelsen har väckt ett visst uppseende och särskilt i Frankrike vunnit en del anhängare. Dadelpalm. Dadelpalm (Plioenix dactyliera). En i Asien, Medelhavsländerna och numera även i Nordamerika odlad palmart. Den har fjäder flika de blad och kan nå en höjd av c:a 30 m. D. är skildkönad med blommor i kolvar. Frukterna (dadlar) bestå av en kärna med omgivande sockerrikt fruktkött. I tropiska länder, särskilt ökentrakter, äro de ett viktigt näringsmedel. Av fruktsaften framställes dadelvin. Die’dalus, se Daidalos. Dafne, i den grekiska gudasagan namn på en nymf, som förföljdes av Apollon och blev förvandlad till ett lagerträd för att kunna, undslippa gudens omfamning. Daf’nis, grekisk halvgud, vilken levde som herde. Namnet D. återfinnes ofta i senare tiders herdedikt efter Longos’ herderoman Dafnis och Kloe. Dagbrytning kallas den malmbrytning, som sker från markytan och nedåt i öppna rum. Dagens Nyheter (D. N.), daglig morgontidning i Stockholm, bildad 1864 av R. Wall, numera ägd av ett aktiebolag. D. är Sveriges förnämsta liberala organ och en av dess mest lästa tidningar. Dagerrotypi’, den äldsta men numera föga använda fotografiska metoden, som fått sitt namn efter uppfinnaren, fransmannen Daguerre. Plåten är av silver, som överdragits med en tunn hinna av silverjodid. Framkallningen sker med tillhjälp av kvicksilverånga, som angriper de belysta delarna av plåten, där jodsilvret genom ljusets inverken reducerats till silver. Fixeringen sker medelst natriumhyposul-fit. Kopior kunna ej framställas. Dagg. — 1. Luft kan vid en viss temperatur högst innehålla en bestämd mängd vattenånga; en större mängd vid högre temperaturer och en mindre vid lägre temperaturer. Avkyles luft, som innehåller vattenånga och detta är i naturen alltid fallet, nås förr eller senare den temperatur (daggpunkten), vid vilken luften är mättad med vattenånga. Fortsattes avkylningen, kondenseras en del av vattenångan till små vattendroppar. På detta förhållande beror den daggbildning, som äger rum på kvällar och nätter, ävensom utskiljandet av rimfrost-, dim- och molnpartiklar. Jfr Dimma. — 2. En tågända, som förr användes vid bestraffningar å fartyg. Daggflugor, en familj tvåvingar. Till D. hör bland annat Bananflugan. Daggkåpa, se Alchemilla.