Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daggmaskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Daggmaskar (Oligochseta), till
borstmaskar hörande familj, vars arter ha
ledad, cylindrisk kropp med korta
borst å lederna. Dessa borst gör, att
masken kännes sträv och genom att
taga spjärn med dem förflyttar sig D.
i sina i jorden grävda gångar. D.
lever av jordblandade, multnade
växt-rester (nedfallna löv och dylikt) samt
bidrager med sina kryphål att
uppluckra och lufta jorden. D. äro
nattdjur; efter solnedgången i synnerhet
vid varm, fuktig väderlek krypa de
upp till jordytan. D. sakna ögon men
främsta delen av deras kropp är
känslig för ljus, varför de fly för
exempelvis starkt lyktsken.
Daggpunkt, se Dagg.
Dagliesta’n, landskap i ö. Kaukasus,
med bergstoppar, som nå 4,000 m.
Huvudorter Derbent och Petrowsk vid
Kaspiska havet.
Dagjämningspunkter kallas de
punkter på jordbanan, där dag och
natt bliva lika långa på hela
jordklotet. Se Höst- och
Vårdag-j ä m n i ng.
Dagligt Allehanda, en till 1849
utgiven tidning i Stockholm, som från
att ha varit endast annonsblad
övergick till att bli politiskt
oppositions-organ.
Dagmar, d. 1212, dansk drottning
genom giftermål med konung
Valdemar II Seier. D. var dotter till en
böhmisk konung.
Dagny, en månadstidskrift, utgiven
av Fredrika-Bremerförbundet 1886—
1907 och huvudsakligen behandlande
kvinnofrågor. 1908—13 utgavs D. som
veckotidning.
Da’gon, filisteisk gudomlighet,
omtalad bland annat i Domareboken.
Dagordning, den ordningsföljd, i
vilken föredragningen skall ske av de
ärenden, vilka skola förekomma vid
ett sammanträde. D. är alltså
detsamma som föredragningslista.
Dagort, en gång, som i horisontell
el. något lutande riktning inspränges
i sidan av en bergssluttning och som
användes vid malmbrytningen el. för
borttransporterande av malm el.
vatten. I en gruva i Harz finnes en
dagort, som är ej mindre än 20 km. lång
och som utmynnar i gruvan på över
400 m. djup.
Dagrovfåglar (Acciptres) leva av
rov och as, äro kraftigt byggda med
hakformigt näbb och fötter med
kraftiga klor samt stora vingar. Hit höra
bl. a. falk- och gamfåglar, örnar,
glador, vråkar m. fl.
Dagsländor (Ephemeridse), insekter,
vars larver leva i vatten av växtdelar
och ha kraftiga käkar. De fullvuxna
D. äro %—2 cm. långa och ha två par
glänsande, tunna vingar samt
förkrympta mundelar. De förtära därför
aldrig föda utan dö efter några
timmar till veckor.
Dagställning, se Växternas rörelser.
Dagsverke, en gammal skatteform,
vid vilken skatten utgjordes genom
personligt arbete. I och med
penningväsendets utveckling förvandlades D.
i penningar. Inom jordbruket
användes dock ännu D. i vissa fall som
betalningsmedel. Jfr Torp.
Dagtraktamente, se Resereglemente.
Daguerre [dagärr’], L. J. M., 1789—
1851, fransk konstnär. Tillsammans
med N. Niepce dagerrotypins
uppfinnare.
Dagvatten, ytvatten, det vatten, som
framrinner på jordens yta.
Dagö, ö i östersjön, tillhörande
Estland, belägen utanför detta lands kust.
960 kvkm., till storleken den fjärdo
bland Östersjöns öar. 16,000 inv.
Under medeltiden utflyttade en del
svenskar till D. Bland deras avkomlingar
har svenska kvarlevt ända till våra
dagar; nu är den emellertid så gott
som undanträngd av estniskan.
Svenskarna i Gammalsvenskby härstamma
från Dagö.
DahabFje, ett för
passageraretransport (turistfärder m. m.) på Nilen
använt fartyg. Fartygets för är
spetsig, dess akter platt, djupet litet.
Drivkraften är vid lämplig vind segel;
eljest bogsering med handkraft.
Dahl. — 1. M. D., 1656—1743, svensk
porträttmålare, verksam i England,
där han blev mycket anlitad av
aristokratin och särskilt uppskattad av
drottning Anna. D. var starkt
påverkad av den van Dyckska
porträttstilen. — 2. J. C. C. D., 1788—1857, norsk
landskapsmålare, 1824 professor i
Dresden, besatt en friskt realistisk
framställningskonst (Björk i storm),
som utövat inflytande på det senare
landskapsmåleriet.
Dagslända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
