syra framträda de olika stålskikten som mörkare eller ljusare band. D. är uppkallat efter staden Damaskus. Damaskera, se Damaskenerstål. D. användes dock även ehuru oegentligt för att beteckna framställning av mönster, t. ex. genom etsning å metallytor av enhetligt material. Damas’kus, stad i Syrien på en fruktbar slätt vid foten av Antilibanon, 300,000 inv., varav huvuddelen muhammedaner. Sedan 7 :e till 8 :e århundradet e. Kr., då staden var en av det arabiska väldets mest blomstrande städer, har den varit ett av Islams förnämsta kulturcentra. Belägen vid korsningen av de stora stråkvägarna till Bagdad, Beirut, Aleppo, Mekka, har staden en livlig handel och industri. Da’mast, ett atlastyg, oftast enfärgat, mönstrat tyg, där mönstren framträda antingen glänsande mot matt bakgrund eller matta mot glänsande botten. Materialet är ylle, silke eller linne; i billigare D. även bomull. D. användes såsom möbeltyg, duktyg m. m. Dame.jeanne [dammsjann’], en stor glasflaska, i allmänhet placerad i en korg av flätverk. D. användes till förvaring av ammoniak, syror o. dyl. Damiette [damjätt’], hamnstad i Nedre Egypten, vid Nilens östligaste mynningsarm nära dess utlopp i Medelhavet, 31,000 inv. Tillverkning av lervaror och bomullstyger. Under medeltiden var D. en befäst stad av stor betydelse för Egypten. Dam’maraharts erhålles av indiska trädarter (släktet Shorea). D. är genomskinligt och ljusgult och användes till fernissa, lackarbeten m. m. Dammsnäckor (Limnea), ett släkte, vars arter leva i sött vatten. D. har tvenne trevare på huvudet och ögon vid dessas rot samt bukigt, liög^rvri-det skal med kort spira. Damo’kles, hovman hos Dionysios d. ä. i Syrakusa. Då D. en gång inför konungen prisade en härskares avundsvärda lott, lät denne kläda honom i kunglig skrud och taga plats vid ett av läckerheter dignande bord samt låta ovanför honom hänga ett skarpslipat svärd i ett tagelstrå. Frän denna episod härrör uttrycket ”Da-moldessvärd” om en hotande fara. Dampskibsselskab. Det forenede D. är ett av Danmarks största rederiföretag. Damspel, ett urgammalt spel, som spelas med runda brickor på ett schackbräde. Dan. — 1. Pseudonym för A. E. D. Bergman*. — 2. En av Israels stammar, uppkallad efter en av Jakobs söner. Danaarv, arv, till vilket laglig arvinge ej finnes och som därför tillfaller staten. Da’nae, enligt den grekiska gudaläran moder till Perseus. Av fadern inspärrad i fängelse besöktes hon av Zeus förvandlad till ett guldregn. D. med guldregnet är ett av målare ofta använt motiv. Dana’cr, hos Homerus namn på grekerna. — Danaerskänk, ett på Trojanska hästen anspelande uttryck, som avser gåva med illvillig undermening. Danai’derna, se Danaos. Da’naos, enligt den grekiska gudasagan son av en egyptisk konung och fader till femtio döttrar, ”danaiderna”, med vilka han flydde till Argo-lis ocli grundade staden Argos. Emellertid förföljdes D. av sin broders femtio söner, vilka krävde hans döttrar till hustrur. D. gav var dotter en dolk för att de därmed skulle döda sin make, vilket alla gjorde utom en. Till straff ålades danaiderna att i underjorden oavbrutet ösa vatten i ett såll. Dandy [d£en’di], eng., sprätt, överdrivet elegant herre. Danelagen, ”danska lagen”, kallas den lagsamling, som under medeltiden gällde i n. och ö. England. D. betecknar även det område, som efter freden i Wedmore mellan Alfred den store och danskarna tillhörde de senare. Daner, ett fornskandinaviskt folk, som från Skåne trängde över till de danska öarna och bl. a. omtalas i Beo-wulfsagan. Da’nia, latinska namnet på Danmark. DaniePls element, ett galvaniskt element, där elektroderna utgöras av zink och koppar. Zinkskivan är nedsänkt i en utspädd lösning av zinksulfat, kopparskivan vanligen i en koncentrerad lösning av kopparsulfat. Lösningarna skiljas från varandra genom en porös vägg. Jfr. Galvaniska element. Daniels bok antages författad omkring 105 f. Kr. Dess apokalyptiska framtidssyner ha särskilt under medeltiden påverkat den religiösa fantasin i vida kretsar. Danielsson, Axel F., 1863—99, socialdemokratisk partiledare, journalist, bidrog verksamt till bildandet av en stark arbetarrörelse i Sydsverige genom sin 1887 grundade tidning Arbetet i Malmö. D. dömdes till fängelse för vissa tryckfrihetsbrott 18S8. Som ledare av den sydsvenska delen av partiet inriktade han sig alltmera pä praktiskt uppnåeliga mål och hävdade partiets deltagande i det parlamentariska arbetet. D. var en glänsande