land mellan Kroppefjäll i v. och Vänern i ö. är ett slättland (Dalboslätten), som s. om Mellerud når en bredd av 20 km., men i n. inskränkes till en smal kustremsa. Slättlandet upptages till stor del av odlade lermar-ker, för övrigt är D. till det mesta skogsland. Berggrunden utgöres dels av urbergets gneiser och graniter, som råda i landskapets östra och västra delar, dels av den yngre Dalformationen, som i långa nord-sydliga bergryggar genomdrar den mellersta delen och med de mellanliggande sjöarna bildar D :s naturskönaste trakter. Geologiskt märkvärdig är också kuststräckan s. om Åmål, som upptages av en till urberget hänförlig serie bergarter, den s. k. Åmålsforma-tionen*. Av de lösa jordlagren äro anmärkningsvärda de två i nordvästlig-sydöstlig riktning gående ändinorän-stråk, som sammanbinda de stora syd-norska och de medelsvenska änd-moränlinjerna ;■ vidare de mäktiga is-älvsavlagringar, som vid Ed uppdäm-ma Stora Le, och de vidsträckta öd-sköldsmoar, som också äro isälvars grus- och sandavlagringar, slutligen också strandbildningar från isliavs-tiden, vilka nå upp till 160—170 m. över nutida havsytan, och de frän samma tid härrörande flerstädes förefintliga skalbankarna. — D. hör i administrativt hänseende till Älvsborgs län, i kyrkligt till Karlstads stift. Dalslands kanal, en 2.5 mil lång kanal från Vänern över de stora sjöarna i n. Dalsland. Vid Håverud ledes kanalen medelst en akvedukt* över en fors. Dalström, A. II. Katarina (Kata), 1858—1924. Var livli'gt verksam som socialistisk och kommunistisk agitator samt facklig organisatör. Dalton [då’lten], J., 1766—1844, engelsk fysiker och kemist. D. framställde bl. a. den så kallade lagen om de multipla proportionerna, som kan uttryckas på följande sätt: Om två grundämnen med varandra kunna ingå flera kemiska föreningar, stå de viktsmängder av det ena ämnet, som förena sig med en given viktsmängd av det andra, i ett förhållande till varandra, som kan uttryckas genom enkla hela tal. Jfr Atomteori. Daltons lag, se Dalton. Dalupproren, benämning på fyra upprorsrörelser bland befolkningen i Dalarna, de tre första mot Gustav Vasa och det fjärde mot Fredrik I. Första dalupproret (1524—25). Tvä avsatta präster, biskopen Peder Sun-nanväder och domprosten måister Knut, närmade sig Sturepartiet och Sören Norby och manade den missnöjda dalaallmogen till uppror. Gustav Vasa tvang dock dalabönderna att avlägga trohetsed på Tuna ting. Andra dalupproret (1527—28) hade till upphovsman den s. k. Daljunkern*, som inledde förbindelser med ett mot Gustav Vasa fientligt parti i Norge. Konungen tågade emellertid i spetsen för en armé till Dalarna och kuvade resningen. Tredje dalupproret (1531), ”klockupproret”, bottnade i förbittringen över konungens bestämmelse, att varje kyrka skulle ge en av sina klockor eller lösen därför till kronan. Till rörelsen slöto sig flera av Gustavs forna vänner, men dalkarlarna funno snart för gott att erbjuda konungen en lösen mot löfte om förlikning. Konungen antog detta men höll dock 1533 räfst med dalabönderna vid Kopparberget och lät avrätta flera av orostiftarna. Fjärde dalupproret (1743) hade sin grund i förbittringen över hattarnas politik och det misslyckade krigsföretaget mot Ryssland. Dalkarlarna ville ha den danske kronprinsen Fredrik vald till tronföljare och nekade att sända mer folk i kriget. En bondehär, anförd av en major Wrangel, intågade i Stockholm, där den dock blev slagen, varpå de förnämsta ledarna avrättades. Dalälven har två huvudgrenar, östra och Västra Dalälven, som förenas nedanför Siljan vid Gagnef; den är frän källorna till utloppet ungefär 455 km. lång; flodområdet är 28,610 kvkm., varav 1,100 falla inom Norge. 6 % av området upptages av sjöar. Vattenmängden växlar mellan 1,800 kbm. vid högvatten och 105 kbm. vid lågvatten ; medelvattenmängden beräknas till 275 kbm. Siljans förestående reglering kommer att göra vattenmängden mera jämn och därmed göra den användbara vattenkraften större. Av D :s många betydande fall har ett flertal utbyggts med kraftanläggningar, bland vilka de största äro följande: Stopforsarna (i ö. Dalälven) 20,000 likr., Forshuvudforsen 15,400, Kvarn-svedsforsen 25,400, Bullerforsen 31,000, Domnarvsfallet 6,500, Avestaforsarna 14,000, Näsforsen 8,000, Untraforsarna 40.000 och Älvkarlebyfallet 75,000. Summan för hela älvområdet är omkring 250,000 utbyggda hästkrafter. Se för övrigt Dalarna. Dama’ra el. Damara-land, förr bruklig benämning på tyska sv. Afrika, förvaltas sedan 1918 av Sydafrikanska unionen. D. har omkring 100.000 inv. (bantu-negrer, bushmän). Största hamn är Walfish Bay. Boskapsskötsel. Koppargruvor. Damaske’ncrstål är ett genom sam-manvällning av flera stålstycken av olika hårdhet framställt stål. Vid etsning av polerat D. med en svag