Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalslands kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land mellan Kroppefjäll i v. och
Vänern i ö. är ett slättland
(Dalboslätten), som s. om Mellerud når en bredd
av 20 km., men i n. inskränkes till
en smal kustremsa. Slättlandet
upptages till stor del av odlade
lermar-ker, för övrigt är D. till det mesta
skogsland. Berggrunden utgöres dels
av urbergets gneiser och graniter, som
råda i landskapets östra och västra
delar, dels av den yngre
Dalformationen, som i långa nord-sydliga
bergryggar genomdrar den mellersta
delen och med de mellanliggande
sjöarna bildar D :s naturskönaste
trakter. Geologiskt märkvärdig är också
kuststräckan s. om Åmål, som
upptages av en till urberget hänförlig
serie bergarter, den s. k.
Åmålsforma-tionen*. Av de lösa jordlagren äro
anmärkningsvärda de två i
nordvästlig-sydöstlig riktning gående
ändinorän-stråk, som sammanbinda de stora
syd-norska och de medelsvenska
änd-moränlinjerna ;■ vidare de mäktiga
is-älvsavlagringar, som vid Ed
uppdäm-ma Stora Le, och de vidsträckta
öd-sköldsmoar, som också äro isälvars
grus- och sandavlagringar, slutligen
också strandbildningar från
isliavs-tiden, vilka nå upp till 160—170 m.
över nutida havsytan, och de frän
samma tid härrörande flerstädes
förefintliga skalbankarna. — D. hör i
administrativt hänseende till
Älvsborgs län, i kyrkligt till Karlstads
stift.
Dalslands kanal, en 2.5 mil lång
kanal från Vänern över de stora
sjöarna i n. Dalsland. Vid Håverud
ledes kanalen medelst en akvedukt* över
en fors.
Dalström, A. II. Katarina (Kata),
1858—1924. Var livli’gt verksam som
socialistisk och kommunistisk
agitator samt facklig organisatör.
Dalton [då’lten], J., 1766—1844,
engelsk fysiker och kemist. D.
framställde bl. a. den så kallade lagen om
de multipla proportionerna, som kan
uttryckas på följande sätt: Om två
grundämnen med varandra kunna ingå
flera kemiska föreningar, stå de
viktsmängder av det ena ämnet, som
förena sig med en given viktsmängd av
det andra, i ett förhållande till
varandra, som kan uttryckas genom enkla
hela tal. Jfr Atomteori.
Daltons lag, se Dalton.
Dalupproren, benämning på fyra
upprorsrörelser bland befolkningen i
Dalarna, de tre första mot Gustav
Vasa och det fjärde mot Fredrik I.
Första dalupproret (1524—25). Tvä
avsatta präster, biskopen Peder
Sun-nanväder och domprosten måister Knut,
närmade sig Sturepartiet och Sören
Norby och manade den missnöjda
dalaallmogen till uppror. Gustav Vasa
tvang dock dalabönderna att avlägga
trohetsed på Tuna ting. Andra
dalupproret (1527—28) hade till
upphovsman den s. k. Daljunkern*, som
inledde förbindelser med ett mot
Gustav Vasa fientligt parti i Norge.
Konungen tågade emellertid i spetsen för
en armé till Dalarna och kuvade
resningen. Tredje dalupproret (1531),
”klockupproret”, bottnade i
förbittringen över konungens bestämmelse,
att varje kyrka skulle ge en av sina
klockor eller lösen därför till kronan.
Till rörelsen slöto sig flera av
Gustavs forna vänner, men dalkarlarna
funno snart för gott att erbjuda
konungen en lösen mot löfte om
förlikning. Konungen antog detta men
höll dock 1533 räfst med
dalabönderna vid Kopparberget och lät avrätta
flera av orostiftarna. Fjärde
dalupproret (1743) hade sin grund i
förbittringen över hattarnas politik och
det misslyckade krigsföretaget mot
Ryssland. Dalkarlarna ville ha den
danske kronprinsen Fredrik vald till
tronföljare och nekade att sända mer
folk i kriget. En bondehär, anförd
av en major Wrangel, intågade i
Stockholm, där den dock blev slagen,
varpå de förnämsta ledarna
avrättades.
Dalälven har två huvudgrenar, östra
och Västra Dalälven, som förenas
nedanför Siljan vid Gagnef; den är frän
källorna till utloppet ungefär 455 km.
lång; flodområdet är 28,610 kvkm.,
varav 1,100 falla inom Norge. 6 %
av området upptages av sjöar.
Vattenmängden växlar mellan 1,800 kbm.
vid högvatten och 105 kbm. vid
lågvatten ; medelvattenmängden beräknas
till 275 kbm. Siljans förestående
reglering kommer att göra
vattenmängden mera jämn och därmed göra den
användbara vattenkraften större. Av
D :s många betydande fall har ett
flertal utbyggts med kraftanläggningar,
bland vilka de största äro följande:
Stopforsarna (i ö. Dalälven) 20,000
likr., Forshuvudforsen 15,400,
Kvarn-svedsforsen 25,400, Bullerforsen 31,000,
Domnarvsfallet 6,500, Avestaforsarna
14,000, Näsforsen 8,000, Untraforsarna
40.000 och Älvkarlebyfallet 75,000.
Summan för hela älvområdet är
omkring 250,000 utbyggda hästkrafter.
Se för övrigt Dalarna.
Dama’ra el. Damara-land, förr
bruklig benämning på tyska sv.
Afrika, förvaltas sedan 1918 av
Sydafrikanska unionen. D. har omkring
100.000 inv. (bantu-negrer, bushmän).
Största hamn är Walfish Bay.
Boskapsskötsel. Koppargruvor.
Damaske’ncrstål är ett genom
sam-manvällning av flera stålstycken av
olika hårdhet framställt stål. Vid
etsning av polerat D. med en svag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
