talare och stilist. Han författade den svenska socialdemokratins första program, som antogs 1897. Danism, från danskan hämtad språkform. Danmark, konungarike, bestående av det egentliga Danmark, Färöarna samt Grönland. 43,000 kvkm., 3,400,000 inv. Island, som med D. har gemensam konung, är numera erkänt som självständigt. Det egentliga Danmark bestär av den från den europeiska kontinenten utskjutande halvön Jylland (Jut-land) samt de sö. om densamma, mellan Kattegatt och östersjön belägna Danska öarna. De största bland dessa äro Själland, belägen mellan östersjön och Stora Bält, Fyen mellan Stora Bält och Lilla Bält, de s. om dessa belägna Als, Langeland, Lolland, Falster och Möen samt ö. ut i östersjön, Bornholm. Geologiskt är D. ett jämförelsevis ungt land. Om man undantager Bornholm, som i detta hänseende hör samman med Skåne, finnas i D. ej äldre bildningar än från tertiär- och kritperioden. Dessa täckas emellertid nästan fullkomligt av jordarter och träda mera sällan i ytan, såsom vid Möens Klint, Stevns Klint (Själland), Mariager och Aal-borg (Jylland). Större delen av ytan upptages av moränlera, en mindre del av ishavslera, västra Jylland av sandhedar. Jorden är till det mesta fruktbar. Ej mindre än 3A av ytan upptages av åker, äng och trädgård. Endast omkring x/n är skogbevuxen. Återstoden utgöres av ljunghedar och flyg-sandsfält med huvudsaklig utbredning i mellersta och v. Jylland. Dessa marker ha i stor utsträckning gjorts produktiva genom skogsplantering och uppodling. Av den brukade jorden användes nära hälften till spannmålsodling, på % odlas foderväxter, på drygt ya rotfrukter. Havre odlas på omkring % av spannmålsarealen; därnäst komma korn, råg och blandsäd. Boskapsskötseln har på de sista 50 åren utvecklats till ett synnerligen viktigt näringsfång. Kreatursstocken är i förhållande till landets folkmåingd och yta större än i något annat land. Särskilt produceras smör, fläsk och ägg till export. För att tillgodose behovet av kreatursfoder måste emellertid en betydande mängd foderämnen importeras. Fisket, huvudsakligen bedrivet som kustfiske, lämnar ett avsevärt exportöverskott. På grund av att Danmark saknar mineraltillgångar, kol och vattenkraft är industrin ej av någon större betydelse. Viktigast äro metallindustri, livsmedelsindustri och textilindustri. Den är till stor del förlagd till Köpenhamn med Frederiksberg. På Lolland och Falster märkes en betydande soc- kerindustri, i n. Jylland cementindustri. D:s ur samfärdselsynpunkt förmånliga läge har i hög grad främjat handeln. I fråga om handelsomsätt-ningens storlek i förhållande till folkmängden överträffas D. endast av Holland, Belgien och Schweiz. Införseln, som är större än utförseln, omfattar råämnen för industrin, foderämnen för boskapsskötseln etc., dess värde uppgick år 1924 till 2,361 milj. danska kronor. Utförseln omfattar i främsta rummet produkter av jordbruk och boskapsskötsel, dess värde uppgick år 1924 till 2,152 milj. danska kronor. Det största varubytet sker med England och Tyskland. D :s karaktär av sjöland orsakar, att sjöfarten är det viktigaste samfärdsmedlet; järnvägsnätet är däremot föga utvecklat. Trafiken mellan D :s olika delar samt på Sverige och Tyskland sker huvudsakligen med ångfärjor. England, Tyskland, och Sverige äro de länder, med vilka D. har den livligaste sjöfarten. D :s liandelsflotta, av vilken omkring 5/o hör hemma i Köpenhamn, är i förhållande till folkmängden större än Sveriges. — D. är mycket tätt befolkat, befolkningstätheten är 78 inv. pr kvkm. Av landets 3,400,000 inv. bo 1,800,000 i städerna och ej mindre än 700,000 i Köpenhamn med Frederiksberg. Bland övriga större städer märkas Aarhus, Aalborg, Horsens och Randers på Jylland, samt Odense på Fyen. Under 1800-talet har D. i likhet med de flesta europeiska länder haft stark folkökning. År 1800 uppgick befolkningen till 930,000 inv. — D :s klimat är ett utpräglat kustklimat med måttligt varma somrar och milda vintrar. — D. är ett ärftligt konungarike. Riksdagen har två kamrar: Landstinget och Folketinget. Landstinget har 72 medlemmar valda på 8 år, av vilka en fjärdedel utses av detta själv genom proportionella val, de övriga genom indirekta proportionella val. Folketinget har högst 140 medlemmar, valda på 4 år enligt proportionell valmetod (direkta val). Valrätt och valbarhet till Landstinget tillkomma män och kvinnor, vilka fyllt 35 år, till Folketinget de, vilka fyllt 25 är. Den lagstiftande makten utövas av konung och riksdag gemensamt, den verkställande av konungen, som vid sin sida har ansvariga ministrar. — Administrativt indelas D. i 19 amt, ecklesiastikt i 7 stift. — Historia. Vid tiden för den germanska folkvandringen bodde på Jylland jutar och i Skåne och på öarna daner, vilket senare namn övergick att beteckna även jutar och slutligen även ingick i landets namn. På 900-talet blev D. ett enhetligt rike, till vilket Tidens Lexikon.