Deklinationscirklar kallas cirklar, vilka tänkas dragna på himmelssfä-ren från den ena himmelspolen till den andra, motsvarande meridianerna på jordgloben. Den D., som går genom vårdagjämningspunkten, spelar samma roll på himmelssfären som normalmeridianen genom Greenwich på jordgloben. Dekollete’rad, barhalsad, urringad. Dekonfity’r, motgång, förödmjukelse. Dekrepite’ra, springa sönder med ett knastrande ljud. Termen användes särskilt i fråga om vissa kristaller, vilka dekrepitera vid upphettning på grund av att inneslutet vätten övergår i ånga. Dekre’t, förordning, beslut. — Dekret e’r a, bestämma, avgöra. Del., officiell förkortning för staten Delaware, U. S. A. De la Brache [dölabrasj’], Helga, 1817—85, en bedragerska, vars verkliga namn var Aurora F. Magnusson och som utgav sig vara dotter till Gustav IV Adolf; Hon lyckades få understöd av både staten och enskilda men avslöjades slutligen 1870. Även senare har man sökt göra rättmätigheten av hennes anspråk gällande. Delacroix [dölakroa’], E., 1798—1863, fransk målare, en av den nyromantiska skolans främste representanter. D. kännetecknas av en starkt personlig stil med skarpa färgeffekter (Dante och Vergilius i underjorden). De la Gardie [dölagar’di], svensk adlig ätt av franskt ursprung. — 1. J. P:son D., 1583—1652, greve, fältherre, ledare för de svenska trupper, som 1609 sändes att hjälpa ryske tsaren Vasilij Sjujskij mot "de falska Di-mitrijernas” uppror, som underblåstes av Polen. D. blev emellertid övergiven av sina legotrupper och bundsförvanter och återtågade, därvid intagande Keksholm och Novgorod 1611. D. arbetade på svenske prinsen Karl Filips val till rysk tronföljare, men planen misslyckades och kriget fortsattes. Under detta gjorde Gustav Adolf sina första krigiska lärospån under D :s överinseende. Vid freden i Stolbova 1617 var D. underhandlare, blev riksmarsk 1620, generalguvernör i Livland 1622, chef för krigskollegiet 1630 och 1632 medlem av förmyndarstyrelsen. D. var gift med Ebba Brahe. — 2. M. G. D., 1622—86, den förres son, greve, mecenat, av drottning Kristina utnämnd till riksråd, general, riksmarskalk och riksskattmästare, under Karl X Gustav generalguvernör i Livland 1655. Vid konungens död blev D. rikskansler och medlem av förmyndarstyrelsen, i vil- ken han hade ett olyckligt inflytande genom sin fransk- och krigsvänliga politik samt sitt oerhörda slöseri. Vid Karl XI :s förmyndarräfst och reduktion förlorade D. sina ämbeten och sin förmögenhet. D. var en stor främjare av konst och vetenskap och genomdrev bl. a. upprättandet av universitetet i Lund 1668. Delane [delej’n], J. F., 1817—79, engelsk pressman, sedan 1841 huvudredaktör för Times, vilken tidning under hans ledning erhöll ett tämligen enastående politiskt inflytande. Delaroche [dölaråsj’], P., 1797—1856, fransk målare, bekant för historiska målningar, oftast med sensationella motiv (Edward IV :s söner i T o w e r). De iLaval, C. G. P., 1845—1913, svensk industriidkare och uppfinnare. D. har bland annat uppfunnit en mjölkseparator och en ångturbin. De la Vallée [döllavalle’], Simon, d. 1642, och hans son Jean, 1620—96, franska arkitekter, vilka bl. a. byggde Riddarhuset i Stockholm. Delaware [de’llaoär], förkortning Del. — 1. Stat i ö. Förenta Staterna vid en vik med samma namn av Atlanten ; ytvidd 6,000 kvkm., 223,000 inv. Huvudstad Dover, 4,000 inv. Största stad Wilmington, 110,000 inv. D. är såväl beträffande ytvidd som folkmängd en bland Förenta Staternas minsta stater och är till övervägande del ett slättland med bördig jord, huvudsakligen odlad med vete och majs. Vid kusten bedrives fiske, särskilt ostronfiske. Industrin är föga utvecklad och grundar sig förnämligast på fabriker för konservering av frukt, grönsaker och fisk. D. koloniserades av svenskar på 1630-talet, kom emellertid snart under holländskt, därefter (1664) under engelskt välde; blev självständigt 1776. — 2. Universitetsstad i Ohio, U. S. A., 10,000 inv. — 3. Omkring 500 km. lång flod, som utfaller i Delawareviken (se ovan). Delawares [dellaoä’rs], indianstammar i v. Förenta Staterna, ursprungligen boende kring floden av samma namn, nu i reservationer i Oklahoma. Delcassé [dälkase’], 1\, 1852—1923, fransk politiker, deputerad 1889—1919, medlem av 13 ministärer, bl. a. som utrikesminister 1898—1905 och 1914—15, genomförde den fransk-brittiska en-tenten 1904. D. var marinminister 1911—13 och arbetade då på förstärkning av den franska flottan. Som sändebud i Leningrad 1913—14 verkade han för stärkande av de franskryska förbindelserna. Delcre’dere, ikläda sig borgen för att annan person fullgör vissa skyldigheter. En kommissionär ikläder sig ofta D.-förbindelse, d. v. s. ga-