förklarlig, då ljuset uppfattas som en vågrörelse. Jfr Ljuset. Diffunde’ra, fys., utbreda sig, jfr Diffusion. Diffu’s, splittrad, vidlyftig, svamlig, utbredd utan skarpa gränser. Diffusion kallas gasers och vätskors strävan att blanda sig med varandra samt lösliga ämnens strävan att utbreda sig i lösningsmedlet. Om i ett slutet rum, fyllt med en gas, en lättare eller tyngre gas insläppes, blanda sig gaserna efter tillräcklig tid fullständigt med varandra, även om från början den lättare gasen intagit den övre delen av rummet. Motsvarande sker med vätskor, som äro biandbara med varandra (ex. sprit och vatten), eller med lösta ämnen och lösningsmedlet (ex. sockerlag och vatten). D. beror på att molekylerna äro i ständig rörelse och därigenom så småningom jämnt fördelas. Difteri\är en smittosam halsinflammation, orsakad av små stavformiga bakterier. D. kännetecknas av feber (oftast måttlig), sväljningsbesvär samt gråvita beläggningar i svalget. Lindriga fall kunna vara svåra att igenkänna och äro därför ur smitto-synpunkt farliga. I svåra fall finnes fara för död genom kvävning el. hjärt-förlamning. Genom insprutning av an-ti difteri serum i tid kan man som regel förhindra olycklig utgång av* sjukdomen. Isolering är föreskriven i lag. Difteriserum, se Antidifteriserum. Diftong’, dubbelvokal, förekommer i många främmande språk, i rikssvenskt språk i en del ord av främmande ursprung, t. ex. paus, samt i dialekter såsom skånska och gotländska. Digami’, äktenskap för andra gången. Digelpress, se Tryckpress. Digerdöden el. svarta döden, en pestsjukdom, som härjade i Europa under 1300-1. Från Kina spred sig sjukdomen längs handelsvägarna och nådde Sverige i början av 1350-t. Hela socknar lades öde, och man har beräknat, att c:a 25 milj. människor dogo i D. i Europa. Digere’ra, ur ett fast ämne utdraga lösliga beståndsdelar, smälta (om föda). — Digestion, matsmältning. Digita’lis, växtsläkte, fam. Scrophu-lariacese, med två el. fleråriga örter. I Sverige finnes Fingerborgs-b 1 o m in a n (D. purpurea), som har röda el. vita, klockformiga blommor i ensidig klase. Bladen innehålla digi-toxin, ett ämne, som verkar stärkande på hjärtats arbetsförmåga. Av bladen beredda preparat ha därför stor användning vid hjärtsjukdomar. Digitalis purpurea. Dignite’t. — 1. Värdighet. — 2. Mat. Produkten av ett antal lika faktorer. Tredje digniteten av a, som betecknas a3, är alltså detsamma som a x a x a. Dignitä’r, överhetsperson, högt uppsatt person. Digression, avvikelse (från ämnet). Dijon [disjång’], starkt befäst stad i Bourgogne, Frankrike. 80,000 inv. Handel med säd, vin och trä. Universitet. — Huvudstad i det gamla Bur-gund. Di’ke, enligt den grekiska gudaläran rättvisans gudinna och dotter till Zeus. Dikogami’ kallas det förhållandet hos vissa växter, att ståndare och pistiller nå könsmognad på olika tider i samma blomma. D. omöjliggör självbefruktning. Dikotomi’, gaffelgrening, kallas då en växt delar sig i två lika grenar, vilket förekommer hos en del alger. Hos högre växter förekommer falsk D., då exempelvis huvudstammens knopp dör bort och två likvärdiga sidogrenar utvecklas. Dikrois’m. Vissa kristaller hava den egenskapen, att ljus, som passerat kristallerna längs kristallaxeln, framträder färgat på annat sätt än ljus, som passerat kristallerna i en mot kristallaxeln vinkelrät riktning. Denna egenskap kallas D. Jfr Pleokroism. Diktafon [-få’n], grammofonlik-nande apparat, som på vaxcylinder upptager vad som dikteras och återger detta vid behov t. ex. för renskrivning. Dikta’men, förstavning, föresägning. Dikta’tor, en under den romerska antiken vid kritiska tillfällen förord-