- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
571-572

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dulong ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stor utsträckning i de tropiska delarna av Asien ocli Afrika och är dessa trakters viktigaste sädesslag. I s. Europa och i Amerika odlas D. numera även som foderväxt. Durskala, diatonisk skala, i vilken de halva tonstegens plats är mellan 3:e och 4:e samt 7 :e och 8:e tonerna. Duse [do*se], Eleonora, f. 1859, ryktbar italiensk skådespelerska, främst bekant för sina tolkningar av tragiska roller (Kameliadamen, d’Annunzios dramer), har gästspelat i flera länder och efter en lång frånvaro åter börjat uppträda 1923. Dussin, tolv stycken. I sammansättningar såsom t. ex. dussinvara användes D. i förklenande betydelse. Dusö’r, drickspengar. Duvbo, municipalsamhälle, s. Uppland, förstadssamhälle till Stockholm. 1,750 inv. Duvfåglar (Columbte) ha medelstor, vid roten mjuk näbb, korta ben med tre tår framåt och en tå bakåt samt medellånga, spetsiga vingar. De äro goda flygare och leva av vegetabilier. Ungarna, som vid födelsen äro nakna, uppfödas till en början med en mjölk-liknande avsöndring från de pariga krävorna hos bägge föräldrarna. Duvsläktet (Columba) har två arter i Sverige. Skogsduvan (Columba fenas) är gråblå med mörkare fläckar på vingarna. Den är vanlig i Sverige och häckar i lövskog. Ringduvan (C. palumbus) är gråblå med vit fläck på halsens sidor samt något större än föregående (c:a 40 cm. lång). Den häckar vanligen i . barrskog. Klippduvan (C. livia) har två svarta tvärband å vingen, finnes i Medelhavsländerna och är stamfader till tamduvan, vilken senare finnes i mänga olika varieteter, den vanligaste brevduvan. Förvildade duvor visa ofta klippduvans fjäderdräkt. — Turturduv-släktet (Turtur) har en art turturduva, som enstaka gånger förekommer i Sverige. Den har brun rygg, vinröd färg å hals och bröst samt vit buk. Duvhök, se Höksläktet. Duvpost grundar sig på brevduvans benägenhet att återvända till sin hemort även när den bortförts långa avstånd. D. har egentligen endast haft praktisk betydelse i krig. Under Paris belägring 1870—71 fördes duvor i luftballong från staden, dit de sedan återvände med på fotografisk väg förminskade brevkopior. En duva kunde på så sätt medföra 30,000 brev. Dvi’na, en av n. Rysslands största floder, uppkommer av tvenne källflo-der, Vytjegda och Suhoma, och utfaller i en vik av Vita havet, strax n. om staden Arkangelsk. D. står ge- nom Alexanderskanalen i förbindelse med Volga. Dvordk [dvå’rsjak], A., 1841—1904, böhmisk kompositör, skapare av symfonier (Från Nya Världen), uvertyrer, operor samt kammarmusik. Dvärg. Som D. brukar man rubricera personer, vilka som fullvuxna ha en kroppslängd under 110—120 cm. Orsakerna kunna vara av flera slag. I en del fall beror D. på rubbningar i den inre sekretionen, men även andra sjukdomsprocesser kunna ligga bakom. Äkta D. kallar man sådana, som äro väl proportionerade. Dvärgfolk, gemensam benämning på lågt stående, småväxta folkraser. Kroppshöjden är hos D. mindre än 1.5 m. D. tycks flerstädes ha utgjort urbefolkningen men bebo nu endast mindre delar av det inre Afrika och Asien. På gränsen till D. stå en del i polartrakterna levande folk, t. ex. lappar och eskimåer. Dvärgpinscher, se Hundraser. Dvärgträd. Genom otillräcklig näring och omsorgsfull beskärning kan man erhålla miniatyrformer av träd, exempelvis barrträd, vilka trots hög ålder (50—100 år) endast nå en höjd av omkring % m. D. odlas för pryd-nadsändamål särskilt i Japan och betinga där höga pris. — Genom att ympa äpple- el. päronkvistar på kvitten, paradisäppelträd el. dyl. kan man erhålla fruktträd, vilka lämna frukt betydligt tidigare än vanliga fruktträd men i stället ha kortare livslängd. Dy. — 1. Kem. Tecken för en atom dysprosium. — 2. Geol. Beteckning för starkt multnad torv, torvdy. Dy’asperioden, geol., detsamma som permperioden*. Dybböl, dansk socken vid Alssund, bekant för de hårda strider, som där utkämpades under dansk-tyska krigen 1848—59 och 18G4. Dyck [dajk], A. van, 1599—1641, flamländsk målare, elev av Rubens, främst ryktbar som porträttör och som sådan verksam i Italien och från 1631 i England som Karl I:s hovmålare. D. var utomordentligt produktiv; hans målningar kännetecknas av förfinad elegans och kokett, stundom sentimental grace. Bland D: s berömdaste dukar märkas målningarna av Karl I och hans familj samt av medlemmar av den engelska aristokratin. D. Y. G., De yngre gubbarna, radikal studentförening i Lund, som bl. a. verkar för folkupplysning genom utgivande av skriftserier. Dygn. Tiden från det solen står rätt i söder tills den åter kommer i detta läge kallas ett s o 1 d y g n. Soldygnets längd är något olika under årets lopp, varför man för den bor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free