Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dykandsläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gerliga tidsbestämningen utgår frän
medeltalet av soldygnens längd eller
medelsoldygnet, vilket är
detsamma som det borgerliga dygnet om
24 timmar. På grund av jordens
förflyttning efter sin bana runt solen
blir ett soldygn omkring 4 minuter
längre än ett astronomiskt
dygn, varmed menas tiden för
jordens rotation ett varv omkring sin
axel.
Dykandsläktet (Nyroca) liar tvä
arter i Sverige. Brunanden (N.
fe-rina) finnes särskilt i ö. Sverige. Den
är tecknad i grått, vitt och svart med
rödbrunt huvud och hals. V i g g e n
(N. fuligula) har nacktofs. Iiannen
har huvud och hals metallglänsande,
brun rygg och undersida. Honan är
tecknad i brunsvart och vitt.
Dykare, till höger larv.
Dykare, skalbaggar med oval,
kull-rig, svart kropp. D. leva i grunda
sötvattensamlingar av små vattendjur.
Dykarsjuka åtföljer ofta arbete på
större vattendjup än 10 m. D. yttrar
sig i stickningar och klåda i huden.
Vid alltför snabb uppstigning frän
stora djup (mer än en m. i minuten)
yttrar sig D. som öronvärk,
blödningar och förlamningar, varvid t. o. m.
död kan följa.
Dykeri. För arbeten, som kräva
att en människa skall uppehålla sig
under vatten mer än ett par minuter,
måste särskilda anordningar vidtagas.
Redan under forntiden användes för
detta ändamål dykarklockor, nedtill
öppna, klockformiga kärl. Vid deras
nedsänkande i vatten hoppressas den
i klockan befintliga luften och
hindrar därigenom vattnets inträngande.
Nu finnas dykarklockor av
dimensioner, som lämna ett helt arbetslag plats
i klockan, och försedda med elektrisk
belysning, telefon, apparater för
luftens förnyande m. m. Större
rörlighet vid arbetets utförande medgiva
dykardräkterna, som härstamma från
slutet av 1700-t. En vanlig
dykardräkt utgöres av en i ett enda stycke
tillverkad dräkt av vattentätt tyg.
Den är försedd med tätt tillslutande
kautschukmanschetter. Huvudet
skyddas av en med glasfönster försedd,
vid dräkten fastskruvad hjälm.
Hjälmen är försedd med avloppsventil för
den förbrukade luften och med en
luftslang, genom vilken ny luft inpumpas.
Erforderlig lufttillförsel vinnes
numera ofta på annat sätt, nämligen
därigenom, att dykaren medför
stålcylindrar, innehållande komprimerad
syrgas. Förbindelsen med medhjälparna
ovan vattenytan vinnes genom en
tal-slang från hjälmen eller genom
telefon. Vid arbeten på större djup
användes elektrisk belysning. Det
största djup, å vilket dykare i regel kan
arbeta, uppgår till 40 å 50 meter.
Dykänder tillhöra andfåglar och
kännetecknas av att baktån är omgiven
av en bred hudflik. Till D. höra
bland andra A 1 f å g e 1, E j d e r-,
Dykand- och Svärtesläktet.
Dymmelonsdagen, onsdagen i
påskveckan. Dymbill kallades på Island
en träklapp, som fordom användes att
dämpa ljudet i kyrkklockorna under
påskveckan.
Dyn. — 1. Geol., av vinden
samman-driven sandanhopning. Dynernas
längdriktning är vanligen tvärsför den
förhärskande vindriktningen.
Vindsidan av en D. sluttar långsamt,
medan läsidan är brantare. Nutida
dyner förekomma i Sverige
huvudsakligen på några ställen vid kusterna
(kustdyner) t. ex. i Skåne och på Gotska
Sandön. De stora sandöknarna i det
inre Asien, i Sahara ocli på andra håll
äro täckta av regelbundna ofta flera
tiotal meter höga dyner, liknande
vågorna på ett hav. — 2. Enheten för
kraft i C. G. S.-systemet. En D. är
den kraft, som, om den påverkar
massan ett gr., ger denna en acceleration
(hastighetstillskott) av en cm. i
sekunden.
Dy’na, flod i v. Ryssland och
Lettland, upprinner på Valdaj och
utfaller i Rigaviken vid östersjön. Längd
c:a 1,000 km. D. är historiskt
ryktbar genom Karl XII :s övergång av
floden och slaget vid D. år 1701.
Dynaburg, befäst stad i sö.
Lettland vid Dyna, 35,000 inv.
Spannmålshandel.
DynamFk kallas läran om kroppars
rörelse. D. omfattar alltså studiet och
de matematiska lagarna för olika slag
av rörelse. I motsats till D. är st
a-tiken läran om kroppars jämnvikt.
Tillsammans bilda statiken och D. den
gren av fysiken, som kallas mekanik.
Dyna’misk geologi, se Geologi.
Dynami’t, benämning å en grupp
sprängämnen, vars verksamma
beståndsdel till huvudsaklig del är
ni-troglycerin. Den av Alfred Nobel
uppfunna dynamiten bestod
ursprungligen av diatomacéjord, som
genom-dränkts med nitroglycerin. Den
numera vanligen i Sverige använda dy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
