Efter Octavianus’ seger vid Actium 31 f. Kr. kom E. under romarväldet och vid dettas upplösning (395 e. Kr.) lädes E. under östromerska riket. — Den islamitiska tiden (från 640 e. Kr). 640 intogs E. av en av kalifens fältherrar och kom sedan under ståthållare, valda av kalifen. Senare erövrades E. av Turkiets sultan (den turkiska tiden, 1517—1882), som i spetsen för styrelsen satte en ståthållare, vilken emellertid i mycket behärskades av de mamlukiska provinsguvernörerna. Under Napoleon Bonapartes egyptiska fälttåg besegrades både mamluker och turkar, men fransmännen fingo sedan vika för en engelsk armé. Den turkiske ståthållaren, alba-nen Meliemed Ali, gjorde sig sedan självständig, och genom konventionen i Kutaliija 1833 tillerkändes honom E. och Syrien jämte provinsen Adana. Efter ett krig med Turkiet inskränktes dock hans välde till enbart E. Under den följande tiden kom E. i ekonomiskt beroende av fransmän och engelsmän, vilka slutligen utövade en noggrann kontroll genom var sin kommissarie. Detta föranledde ett uppror riktat mot det europeiska inflytandet, men efter ett engelskt fälttåg ockuperades E. av engelsmännen (den brittiska tiden 1882—1922). Svåra uppror utbröto och Sudan måste utrymmas av engelsmännen. Det återtogs dock 1898 och fick en gemensam brittisk-egyptisk styrelse. Sedan Turkiet gått med i världskriget på Tysklands sida, förklarades E. för brittiskt protektorat. Emellertid uppsto-do ständiga krav på oberoende och 1920 utropades E:s självständighet av det egyptiska nationalpartiet. 1922 förmåddes engelsmännen att upphäva protektoratet och erkänna Egyptens oberoende under konung Fuad I (konungariket Egypten, från 1922). E. fick 1923 en ny författning i delvis demokratisk anda. Egyptisk skrift, se Hieroglyfer. Egyptiskt mörker, tjockt, ogenomträngligt mörker. Uttrycket härstammar från 2 :a Mose bok, där det står, att Herren bjöd Moses räcka ut sin hand och ett tjockt mörker kom över Egyptens land och varade i tre dygn. Egyptisk ögoninflammation, se Träkorn. Egyptologi’, vetenskapen om Egyptens forntid (språk, historia, kultur). Eh bien [e bjäng’], fl’., nå väl! välan! nå? jo jo! Ehrenrettung [e’renrettong], ty., ”räddning av (någons) heder”; skrift, som avser att återupprätta historisk person. Ehrenscliiöld, Nils, 1674—1728, svensk sjöhjälte under Karl XII :s krig. Ehrenstrahl, D. Klöcker, 1629—98, tysk-svensk målare. E., som var född i Hamburg, gjorde 1651 ett besök i Sverige men vistades senare på studieresor i Tyskland och Italien. 1661 återvände han på anmodan av förmyndarstyrelsen. Han utvecklade nu en omfattande verksamhet som porträtt- och historiemålare och som lärare för den yngre svenska målargenerationen. E. har kallats ”dén svenska målarkonstens fader”. Ehrensvärd. — 1. Augustin E., 1710 —72, militär. 1747 fick E. uppdrag att ordna Finlands fästningsverk och anlade då Sveaborg. Vidare blev han överbefälhavare för ”Arméns flotta”. — 2. Karl August E., 1745—1800, den förres son, sjöofficer, konstförfattare och tecknare. 1777 blev han överste vid Finska flotteskadern. Strax därpå företog han en resa till Italien, över vilken han senare utgav en bekant resebeskrivning. 1784 blev han överamiral men hade svårt att komma överens med Gustav III, då han ej gillade dennes krigspolitik. Sina sista år ägnade han åt vetenskapliga och litterära studier samt sysslade även med karikatyrteckning. E’hrhardt, se Consul. Ehrlich [e’rlisj], P., 1854—1915, tysk läkare, 1896 chef för Institutet för serumforskning i Berlin, vilket 1899 flyttades till Frankfurt am Main och fick namnet Institut för experimentell terapi. E. har utfört banbrytande undersökningar över immunitetsför-hållanden och hans ”sidokedjeteori” har haft stor betydelse för immuni-tetsforskningen. E. och hans assistent japanen Hata ha genom upptäckten av salvarsan givit ökad effektivitet ät behandlingen av syfilis. E. erhöll Nobelpriset i medicin 1908. Eider [aj’der], å i nv. Tyskland, på gränsen mellan Schleswig och Hol-stein. E. upprinner s. om Kiel och utfaller i Nordsjön. Längd 188 km. Den i slutet på 1700-t. från Rends-burg vid Eider till Kiel vid östersjön anlagda kanalen, Eiderkanalen, har numera,'med undantag av den del, som ingår i Nord-östersjökanalen, ingen betydelse. Eidsvold, ett norskt järnbruk, där 1814 det riksmöte hölls, som förklarade Norge självständigt trots Kiel-freden. Här utarbetades även den norska grundlagen, ofta kallad Eids-voldsförfattningen. Eidsvoldsdagen, 17 maj, firas sedan 1824 i Norge. Den 17 maj 1814 valdes Kristian Fredrik till Norges konung och den norska grundlagen antogs pä Eidsvold. Ei’fel, tysk bergstrakt av vulkanisk natur v. om mellersta Rhen. När 760 m. ö. h.