den och tvenne remsor av bladguld eller bladaluminium i den andra. Närmas en elektriskt laddad kropp till metallkulan, göra bladen utslag. I Boh nen bergers elektroskop hänger en vid en isolerad metallstav fäst remsa av bladguld eller bladaluminium ned mellan två med olika elektriska laddningar försedda metallkulor. Är ett E. graderat, så att det kan tjäna till mätning av potentialer, benämnes det elektrometer. Thomsons kvadrant-elektrometer består av en visare i form av en åtta, som är placerad i en av fyra kvadranter bestående metalldosa. Guldbladselektroskop. ElektrostatFk, läran om den statiska elektriciteten eller elektriciteten i vila (se Elektricitet). Elektrotekni’k, den del av ingenjörs-vetenskapen, som handlar om elektricitetens utnyttjande för praktiska ändamål. Elektroteknisk industri. E. sysslar med tillverkning av elektriska maskiner och apparater. Föregångsländer på området hava varit Tyskland och Förenta Staterna. Även i Sverige har under de sista årtiondena en betydande E. växt upp (Allmänna Svenska Elektriska aktiebolaget, Allmänna telefonaktiebolaget L. M. Ericsson m. fl.). Eleme’nt, kem., se Grundämne. — Fys., se Galvaniskt E. — Tekn., se Centraluppvärmning. EIementa’r el. Elementä’r, (i sammansättningar), eg. hörande till el. beroende av elementen; de första grunderna till något; förberedelse-, begynnelse-. Elementarläroverk benämndes officiellt från 1849 de svenska undervisningsanstalter, som enligt kunglig stadga 1878 kallades för allmänna läroverk. Elementär- se Elementar-. Eleu’sis, numera en obetydlig by belägen nv. om Aten. Under antiken var E. berömt för ”de eleusiska mysterierna”. Dessa voro hemliga och vi ha därför föga kännedom om dem. Sannolikt ha de varit en slags ärs- växtkult. De handhades av vissa prästsläkter. Man har utgrävt storslagna ruiner i E. bl. a. en gudstjänsthall, som rymt 3,000 personer. Elev, lärjunge. Elevator, hiss*. Elfdal, se Älvdalen. Elfenben, tandben från elefantbe-tar, vilket har mycket tät struktur. E. låter skära sig i tunna skivor, är mycket elastiskt och går lätt att polera. — Elfenbenssniderier forekommo hos de äldsta kulturfolken. Grekerna bearbetade ofta E. tillsammans med guld. Under medeltiden utvecklades konsten att skära i E. ytterligare. Huvudsakligen var det fråga om kyrklig konst. Under renässansen gjordes talrika medaljongporträtt. Under 1600-t. skapades elfen-bensreliefer och fristående skulpturer. Den kinesiska och japanska konstslöjden har med oupphunnen skicklighet använt sig av E. Elfenbenskusten, fransk koloni i Västafrika vid Guineakusten mellan Liberia i v. och Guldkusten i ö. Namnet E. avser ursprungligen endast själva kustremsan, vilken på 1400-t. upptäcktes av Henrik Sjöfararen. Den fick sitt namn av den rikliga tillgängen på elefantbetar, som av infödingarna användes till byteshandel. E., som 1872 ockuperades av Frankrike, omfattar nu utom den låga lagunkusten även det inre berglandet, vars av urskogar betäckta område längre in övergå i savanner. Huvudstad Bing-erville. Viktigaste hamn Grand Bas-sain. iy2 milj. inv. huvudsakligen su-dannegrer. Ytvidd 320,000 kvkm. Viktigaste produkter äro ädla träslag (mahogny), palmolja och kakao. Elfenbenspalmer el. Stennötspalmer kallas vissa palmarter, vilkas frön ha så hård frövita, att den kan svarvas, snidas etc. Den går i handeln under namn av vegetabiliskt elfenben. De viktigaste E. (Phyteleplias-arter) finnas i norra Sydamerika. Elfenbenssvärta, bättre sorter av bensvärta. Elgar [ell’ge], sir E., engelsk kompositör, bekant för flera orkesterverk och oratorier, ex. Gerontius’ dröm. Elgrin [eFjin], Th. Bruce, lord av E., 1766—ISiO, engelsk diplomat. Som sändebud i Konstantinopel lyckades E. förvärva en del antika konstverk huvudsakligen från Akropolis. Dessa förvaras nu under namn av Elgin Marbels i British Museum till tvivelaktig nytta för konstverken. Elgrström. — 1. Ossian E., f. 18S3, författare och tecknare. Har utgivit arbeten över lappar och eskimåer, illustrerade med burlesk fantasi. — 2. An-