inv. En av Tysklands största fabriksstäder. Främst järnindustri (Kruppverken). Essens [essang’s], (egentligen) väsende; välluktande olja till parfymer o. dyl. Essentiell [-tsiell’], väsentlig, nödvändig. Essex [ess’iks]. —1. R. Devereaux, earl av E., 1566—1601, gunstling hos drottning Elisabet, 1593 medlem av Privy Council, arbetade för en verksammare utrikespolitik, särskilt riktad mot katolicismen. E. blev 1599 generalguvernör på Irland men ådrog sig snart Elisabets misshag och avskedades frän sina ämbeten. Efter misslyckade förrädiska intriger blev E. avrättad. — 2. Se Cromwell. Essex [ess’iks], grevskap i ö. England, n. om Thames mynning. 4,000 kvkm. 1,300,000 inv. Huvudnäring åkerbruk. Ess’ing:en, Stora och Lilla, holmar i Mälaren tillhörande Stockholms stad. 0.84 kvkm. 1,300 inv. Ess’ling:en, stad i Wiirtemberg, vid Neckar, ö. om Stuttgart. 38,000 inv. Maskin- och textilindustri. Vinodling. Ess moll, molltonart med sex b som förtecken framför h, e, a, d, g och c samt med ess till grundton och gess dur till parallelltonart. E. förväxlas enharmoniskt med diss moll. Es’te, gammal berömd italiensk furstesläkt, bland vars medlemmar märkes Alfonso I, 1486—1534, förmäld med den ryktbara Lucrezia Borgia. Esteti’k, läran om skönhetsvärdena. I den äldre filosofin antog man existensen av det absolut sköna, ett ideal, som aldrig fullt kunde nås. Så småningom har man inom E. mera kommit att undersöka skönhetsvärdena ur psykologisk synpunkt. Ingenting är skönt i och för sig utan endast i den mån det framkallar ett skönhetsintryck hos åskådaren. Olika människor reagera på olika sätt. Den härskande smaken under olika tidsperioder spelar in. Olika raser, olika kulturer betinga olika mottaglighet för speciella skönhetsvärden. På så sätt utvecklar sig E. mera till en psykologisk vetenskap, till en lära om hur människor reagera inför olika slags konstnärliga skapelser, naturscenerier m. m. Es*tland (estländska Eesti), republik på ö. sidan av östersjön. 47,500 kvkm. 1,110,000 inv. — Till E. höra de stora öarna ösel och Dagö liksom Runö och andra mindre öar. E. gränsar i s. till Lettland och i ö., där gränsen går över Psovska sjön och sjön Peipus, till Sovjetryssland. Viktigaste flod är Narowa, som, nära gränsen till Ryssland, förbinder Peipus med Finska viken. E. är i stort sett ett slättland, i sö. förekomma dock höjder på ett par hundra meter (högsta berg 324 m. ö. h.). Somrarna äro ungefär lika varma som i södra Sverige, vintertemperaturen motsvarar Hälsinglands. — Av befolkningen utgöres 92 % av ester, 6 % av ryssar, 1.5 % av tyskar. På Runö och på en del orter efter den nv. kusten och ett par öar därutanför bo omkring 8,000 svenskar, vilkas förfäder sannolikt invandrat kring början av 800-t. Den svensktalande befolkningen var på 1600-t. dubbelt så stor som nu. — Huvudstad är Reval (estländska: Tallin) med 124,000 inv., bland övriga städer märkas Dorpat (Tartu), 50,000 inv., med universitet, grundlagt av Gustav II Adolf, samt Narva, 27,000 inv. — E:s huvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel. Av sädesslagen upptaga råg, havre och korn de största åkerarealerna, veteproduktionen täcker ej landets eget behov. Potatis och foderväxter odlas i stor utsträckning, liksaså är linodlingen betydande. Potatisen går delvis till spritbränning (estnisk sprit). Mejerihanteringen är starkt utvecklad och lämnar betydande överskott för export. Kustbefolkningen idkar fiske (strömming och vassbuk el. ”killo”). Omkring 20 % av landet upptages av skogar, därav % barr- och Vé lövskogar. Sågverksindustrin är föga ut-. vecklad, trämasse- och pappersindustrin är av större vikt. Papper är en viktig exportprodukt på Ryssland. E. har stora tillgångar på oljeskiffrar, från vilka en rätt betydande brytning äger rum. Likaså brytes kalksten för olika ändamål, bland annat för cementtillverkning. För övrigt saknar E. mineraltillgångar. Textilindustrin har nått en stark utveckling, särskilt bomullsväverierna. Genom en långt driven jordreform indrogos 1919 de större godsen till staten, odlings-områdena ha sedan utdelats till småbrukare, medan staten behållit skogarna. — Estland har 1,240 km. järnvägar, handelsflottan är ännu föga betydande (52,000 ton). — Den estniska riksdagen har 100 ledamöter, valda på 3 år genom allmänna, proportionella val. Folkomröstning skall äga rum, om 25,000 medborgare begära det. — Försvarsväsendet är grundat på allmän värnplikt, övnings-tiden är 1 y2 år. Krigsflottan är obetydlig. Karta, se Baltiska staterna. — Historia. Den danska konungen Valdemar II Sejr företog ett korståg till E. och grundläde 1219 staden och biskopsstiftet Reval. Den del av E., som ej innehades av Danmark, kom snart under tyskarna och 1346 sålde Danmark sina områden i E. till Tyska orden. Då denna splittrades i och med reformationen, sökte