Ryssland försäkra sig om E., som emellertid ställde sig under svenskt beskydd. Delar av E. behärskades dock av danskar och ryssar, men de fördrevos under andra hälften av 1500-t. och E. blev ett svenskt gene-ralguvernement. Efter det stora nordiska kriget avträddes E. till Ryssland i freden i Nystad 1721. Vid ryska revolutionen 1917 tillerkändes E. av revolutionsregeringen en självständig ställning inom ryska riket. 1918 bemäktigade sig tyskarna E. De måste emellertid redan s. å. utrymma landet, varefter en republikansk na-tionalregering tog styrelsen i sin hand. De från Ryssland påträngande bolsjevikerna drevos tillbaka och 1920 avträdde Ryssland genom freden i Dorpat Narva samt delar av Jamburg och Pskov. Samma år fastställdes E :s nya konstitution och f. å. erkändes E. av ententen och de flesta andra stater samt upptogs i N. F. Estlander. — 1. C. G. E., 1834—1910, finsk litteratur- och konsthistoriker, professor i Hälsingfors. E. har bland annat skrivit över finländsk litteratur oeh särskilt behandlat Runeberg. — 2. Bernhard E., f. 1863, son till föregående. E. har utgivit Elva årtionden ur Finlands historia. d’Estournelles de Constant [detor-nälP dö kångstang’], P. H. B. V., 1852 —1924, fransk politiker och fredsvän. E. har särskilt arbetat för internationell skiljedom. Han erhöll Nobelska fredspriset 1909. Estra’d, upphöjd plats för uppträdanden. Es’trar, organiska föreningar, som uppstå ur alkohol och organiska syror och som motsvara den oorganiska kemins salter. Till E. höra bland annat fettarter, som uppstå genom förening mellan glycerin och fettsyror. Estremadu’ra, landskap i v. Spanien. 42,000 kvkm. 1 milj. inv. Viktigaste stad Badajoz: 39,000 inv. — E. är en högslätt, som lämnar rikligt bete åt stora fårhjordar. Vissa delar av högslätten äro bevuxna med bok- och korkekskog, där betydande svinavel bedrives. Jordbruket är mindre betydande. Es’trup, J. B. S., 1825—1913, dansk politiker. E., som själv var lantbrukare, företrädde särskilt godsägarnas intressen och lyckades i 1S66 års författning skaffa dem en jämförelsevis gynnad ställning. 1875—94 var E. konseljpresident och regerade denna tid stödd på sitt'parti i skarp konflikt med riksdagens andra kammare (folketinget). Han utfärdade till och med utan riksdagens hörande provisoriska finanslagar. En del sociala och militära reformer genomfördes under hans tid. E-striingr, mus., den högsta strängen på violinen, den lägsta på kontra- basen. Estsvenskar. Troligen sedan vikingatiden ha på Estlands västkust och på öarna därutanför funnits befolkning av svensk härkomst. Denna uppskattas nu till c: a 8,000 inv. Huvudsakligen på Ormsö, Nargö, Nuckö, Odensholm, Kråköarna, Runö samt på kuststräckan innanför Nuckö. E. kalla sig själva för ”eibofolken” (öfolken). Estua’rium, en kilformigt, mot en flods mynning gående havsvik. Etable’ra, inrätta, öppna. — Etablera sig, bosätta sig; grundlägga en firma. Etablissemang:’ el. Etablissemen’t, inrättning, fabriksanläggning, affär. Etag:e [etas;], fr., våning. Etag:ére [-s;a’r] el. etagär, bord el. hylla med flera avsatser för prydnadsföremål. Etapp’, se Etappväsen. Etappväsen, en sammanfattande benämning för alla de åtgärder och anstalter, som äro erforderliga för att upprätthålla förbindelserna mellan en armé i fält och dess hemort. État [eta’], fr., tillstånd, stat. États généraux [eta’ s;enerå’], fr., allmänna ständer, namn på den franska riksdagen före 1789 års revolution. E. utvecklades ur de gamla herremö-tena, där adel och präster voro representerade, genom tillägg av det tredje, ofrälse ståndet, framförallt representerande städerna. Under 1300-och 1400-t. hade E. sitt största inflytande. Efter 1614 sammankallades ej E. förrän 1789, då E. ombildade sig till Nationalförsamlingen. Eta’tsråd, dansk titel, som utdelas av konungen och ej innebär något ämbete. Et cet’era (förkortat etc.), lat., och så vidare, med mera. E’ter el. ety’leter, kem. formel [CaHsh O, en färglös, lättflyktig vätska med låg kokpunkt (35°) och genomträngande lukt. Eter kan framställas genom att behandla alkohol med koncentrerad svavelsyra. Härvid ge två molekyler alkohol en molekyl eter och en molekyl vatten. E. blandar sig ej med vatten men däremot med alkohol. E. användes för skilda ändamål i kemiska laboratorier samt som bedövningsmedel vid operationer, i vilket fall patienten får inandas eterångor. E. är som bedövningsmedel mindre riskabelt än kloroform men oj fullt så kraftigt verkande. Ete’riska oljor, vissa luktande oljor, som förekomma i växtriket. Mänga ha en mycket angenäm lukt; från sådana härröra blommornas doft. Andra äro illaluktande. Ur växter ut-