- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
661-662

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vunna E. användas i parfymindustrin. Vissa E. kunna också framställas pä konstgjord väg. E’tern, fys., ett ovägbart ämne av utomordentlig elasticitet, som man antar utfyller såväl världsrymden (”tomrummet”) som all materia. Man liar gjort detta antagande för att kunna förklara ljusets gång såsom en vågrörelse även genom tomrummet. Jfr Ljuset. Eternel’ler, Immorteller el. Evighetsblommor, utgöras av växter, som torkade bibehålla form och färg oförändrade. De flesta tillhöra familjen Compositse. Etemi’t el. asbeststen, ett byggnadsmaterial, som består av asbest och cement (ibland även glimmerskiffer). E. är eldfast, hållbart och lätt och användes särskilt för takbetäckningar. Etienne [etienn’], S: t, fransk stad belägen ö. om övre Loire. 150,000 inv. Livlig industristad, tillverkning av siden och stålvaror. E’tih, ökenstäpp pä Sinaihalvön. Eti’k, lärorna om principerna för det sedliga handlandet. — Etisk, moralisk, sedlig. Etikett’, märklapp för påskrift om namn, pris o. s. v., fabriksmärke; genom tiderna fastställda former för hov-och sällskapslivet. Etiologi’, sjukdomsorsaker. Etio’pien, forntida benämning pä ekvatorialtrakterna, särskilt Nubien, landet s. om Egypten. Den forntida nubiska staten benämndes E. och invånarna etioper. E. kom under egyptiskt herravälde men lösgjorde sig mer och mer efter 20 :e dynastins fall, tills slutligen Ers härskare för en tid lyckades göra sig till egyptiska faraoner. E. gick tillbaka under århundradena e. Kr., tills det ingick i två nya riken, Dongola i n. och Aksum i s. Ur det sistnämnda utvecklades sedan nuvarande Abessinien. Etio’piska kyrkan kallades den kristna kyrkan i Abessinien. E. bildades troligen omkring 330 och slöt sig till den koptiska kyrkan vid muliamme-danismens intåg i Arabien. Den antog därvid den ännu bestående mono-fysitiska bekännelsen. I E :s läror ingå hedniska och judiska element. Etlar, se Brosböll. E’tna, Europas största nu verksamma vulkan, 3,279 m., belägen på ö. kusten av Sicilien. Etnografi’, vetenskapen om de nu levande stammarnas kulturformer. Jfr Etnologi. Etnologi’ liksom etnografi är vetenskapen om de nu levande vilda stammarnas kulturformer. Den förra söker särskilt genom jämförelser finna allmänna lagar för kulturyttringarna, är mera en jämförande etnografi, vilken senare mera omfattar beskrivandet av kulturyttringar. Eton [i’ten], stad vid Tliames, sö. England. 4,000 inv. E. college, Englands mest bekanta internatskola, grundlagd år 1440. E’trar, organiska föreningar, som bildas genom borttagande av vatten från alkoholer. Viktigast av dessa föreningar är etyleter. Se Eter. Etru’rien, se Toscana. Etrus’ker, ett kulturhistoriskt ryktbart folk, som på 700-t. f. Kr. bosatte sig i Italien i nuvarande Toscana, som då efter dem benämndes Etrurien med huvudstaden Tarquinii. På 500-t. behärskade E. Polandet och Campanien ända ner mot nuvarande Neapel. Under det följande århundradet gick Etruriens maktställning tillbaka och på 200-t. införlivades det med Rom. Ers kultur är synnerligen märklig och övade inflytande på hela Mellanita-lien, tills liellenismen vann insteg pä 200-t. f. Kr. Etsch, tyska namnet för floden Adige*, n. Italien. Etsning, konsten att med hjälp av syror framställa mönster på metall el. glas. Särskilt användes E. om avtryck av plåtar, på vilka man på liknande sätt framställt en teckning. E. användes tidigt i orienten för att pryda metallföremål med ornament. Under 1500-t. började man i Europa mångfaldiga teckningar med användande av en kopparplåt, som överdrogs med en fernissa, i vilken teckningen inristades. Sedan utsattes plåten för inverkan av salpetersyra, som frätte fördjupningar i plåten, där fernissan bortskrapats. Denna teknik kallas E. på härd grun d. Vid torr nåls rader in g framställes mönstret genom direkt rispning med en nål i plåten. Vid mjukgrundsets n ing göres teckningen direkt på ett papper, som ligger på plåten. Det korniga papperet upptager plåtens överdrag på de ställen, där pennan går fram. Vid crayonmanér använder man olika slags verktyg för att få linjerna upplösta i små punkter, liknande en svart-kritteckning. Vid akvatinta utr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free