Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunna E. användas i parfymindustrin.
Vissa E. kunna också framställas pä
konstgjord väg.
E’tern, fys., ett ovägbart ämne av
utomordentlig elasticitet, som man
antar utfyller såväl världsrymden
(”tomrummet”) som all materia. Man liar
gjort detta antagande för att kunna
förklara ljusets gång såsom en
vågrörelse även genom tomrummet. Jfr
Ljuset.
Eternel’ler, Immorteller el.
Evighetsblommor, utgöras av växter, som
torkade bibehålla form och färg
oförändrade. De flesta tillhöra familjen
Compositse.
Etemi’t el. asbeststen, ett
byggnadsmaterial, som består av asbest och
cement (ibland även glimmerskiffer).
E. är eldfast, hållbart och lätt och
användes särskilt för takbetäckningar.
Etienne [etienn’], S: t, fransk stad
belägen ö. om övre Loire. 150,000 inv.
Livlig industristad, tillverkning av
siden och stålvaror.
E’tih, ökenstäpp pä Sinaihalvön.
Eti’k, lärorna om principerna för
det sedliga handlandet. — Etisk,
moralisk, sedlig.
Etikett’, märklapp för påskrift om
namn, pris o. s. v., fabriksmärke;
genom tiderna fastställda former för
hov-och sällskapslivet.
Etiologi’, sjukdomsorsaker.
Etio’pien, forntida benämning pä
ekvatorialtrakterna, särskilt Nubien,
landet s. om Egypten. Den forntida
nubiska staten benämndes E. och
invånarna etioper. E. kom under
egyptiskt herravälde men lösgjorde sig
mer och mer efter 20 :e dynastins fall,
tills slutligen Ers härskare för en tid
lyckades göra sig till egyptiska
faraoner. E. gick tillbaka under
århundradena e. Kr., tills det ingick i två nya
riken, Dongola i n. och Aksum i s.
Ur det sistnämnda utvecklades sedan
nuvarande Abessinien.
Etio’piska kyrkan kallades den
kristna kyrkan i Abessinien. E. bildades
troligen omkring 330 och slöt sig till
den koptiska kyrkan vid
muliamme-danismens intåg i Arabien. Den
antog därvid den ännu bestående
mono-fysitiska bekännelsen. I E :s läror ingå
hedniska och judiska element.
Etlar, se Brosböll.
E’tna, Europas största nu
verksamma vulkan, 3,279 m., belägen på ö.
kusten av Sicilien.
Etnografi’, vetenskapen om de nu
levande stammarnas kulturformer. Jfr
Etnologi.
Etnologi’ liksom etnografi är
vetenskapen om de nu levande vilda
stammarnas kulturformer. Den förra söker
särskilt genom jämförelser finna
allmänna lagar för kulturyttringarna, är
mera en jämförande etnografi, vilken
senare mera omfattar beskrivandet av
kulturyttringar.
Eton [i’ten], stad vid Tliames, sö.
England. 4,000 inv. E. college,
Englands mest bekanta internatskola,
grundlagd år 1440.
E’trar, organiska föreningar, som
bildas genom borttagande av vatten
från alkoholer. Viktigast av dessa
föreningar är etyleter. Se Eter.
Etru’rien, se Toscana.
Etrus’ker, ett kulturhistoriskt
ryktbart folk, som på 700-t. f. Kr. bosatte
sig i Italien i nuvarande Toscana, som
då efter dem benämndes Etrurien
med huvudstaden Tarquinii. På 500-t.
behärskade E. Polandet och Campanien
ända ner mot nuvarande Neapel.
Under det följande århundradet gick
Etruriens maktställning tillbaka och
på 200-t. införlivades det med Rom.
Ers kultur är synnerligen märklig och
övade inflytande på hela
Mellanita-lien, tills liellenismen vann insteg pä
200-t. f. Kr.
Etsch, tyska namnet för floden
Adige*, n. Italien.
Etsning, konsten att med hjälp av
syror framställa mönster på metall el.
glas. Särskilt användes E. om
avtryck av plåtar, på vilka man på
liknande sätt framställt en teckning. E.
användes tidigt i orienten för att pryda
metallföremål med ornament. Under
1500-t. började man i Europa
mångfaldiga teckningar med användande av
en kopparplåt, som överdrogs med en
fernissa, i vilken teckningen inristades.
Sedan utsattes plåten för inverkan av
salpetersyra, som frätte fördjupningar
i plåten, där fernissan bortskrapats.
Denna teknik kallas E. på härd
grun d. Vid torr nåls rader in g
framställes mönstret genom direkt
rispning med en nål i plåten. Vid
mjukgrundsets n ing göres
teckningen direkt på ett papper, som
ligger på plåten. Det korniga papperet
upptager plåtens överdrag på de
ställen, där pennan går fram. Vid
crayonmanér använder man olika
slags verktyg för att få linjerna
upplösta i små punkter, liknande en
svart-kritteckning. Vid akvatinta utr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
