De till E. omgivande liav rinnande stora flodernas vattendelare äro i allmänhet föga topografiskt framträdande, vilket möjliggjort flodernas och havens förbindelse med kanaler (t. ex. Garonne med Medelhavet, Rhone med Seine och Loire, Rhen med Donau, Svarta havet med östersjön, Kaspiska havet med östersjön och Vita havet, Kattegatt med östersjön). K 1 i m a t et är i v. E. starkt påverkat av Atlanten och utpräglat maritimt med riklig nederbörd (intill 1,000—2,000 mm. pr år), milda vintrar och tempererade somrar. Medeltemperaturen är i nv. Norge i jan. 0° C. i juli + 10°, Island respektive + 5° och + 15°, Portugals kust + 16° och + 20°. Medelhavsländerna ha en januaritemperatur av + 10° och däröver, julitemperatur + 25° och något däröver. Östeuropas klimat är kontinentalt med ringa nederbörd (under 500 mm.), kalla vintrar (Moskva — 10° i jan.) och heta somrar (Moskva + 20° i juli). Isotermerna ha i E. under sommaren (juli) i huvudsak ett ö.—v.: ligt lopp (15° i Sverige och Ryssland ungefär längs polcirkeln; 20° genom Paris-Moskva; 25° längs norra Medelhavskusten) ; vinterisotermerna (januari) ha ett n.—s. till nv.—sö.: ligt lopp (0° Lofoten—Jutland—Miinchen; —10° Haparanda—Astrakan). Se vidare under Snögräns, Glaciärer, Trädgräns. Växtvärlden karakteriseras i ett bälte längs ishavskusten av trädlös tundra, s. om den vidtar en bred barr-skogsregion, som upptar större delen av Sverige nedanför fjällen, Finland och n. delen av Ryssland; s. om barrskogsgördeln ha lövträd överhand med undantag för de mellaneuropei-ska bergen, där barrskogar ha stor utbredning. I mellersta Ryssland ef-terträdes det där relativt smala lövskogsbältet av grässtäpper och dessa längst i sö. (invid Kaspiska havet) av saltstäpper. Slättlanden på Balkanhalvön och i Ungern ha också stäppkaraktär. I Medelhavsländerna äro skogarna till stor del utrotade och de härskande kalkbergen lia en synnerligen sparsam vegetation. Av k u 1-turväxte r gå oliver upp till n. Medelhavskusterna, majs till 48— 50: e breddgraden, vin går något längre (ungefär till Orleans—Dresden i Mellaneuropa, men i Östeuropa icke n. om Odessa, Krim och Astrakan); sockér betor odlas mot n. till södra östersjöländerna (nordligast i Östergötland och Västergötland); v e-te går i Sverige, Finland och Ryssland upp till 61—62: a breddgraden; äpple något lite längre; korn i Sverige och Finland över polcirkeln, i Ryssland till Vita havet. Språkkarta över Europa. E:s befolkning är i runt tal 455 milj. Germanska folk och språk råda i Skandinavien, Tyskland och Storbritannien (c: a 140 milj), romanska i västra Medelhavsländerna och Rumänien (c: a 120 milj.), slaviska i Östeuropa och norra Balkanländerna (c: a 160 milj.). Av övriga äro finsk-ugriska (16 milj.), till vilka höra finnar, lappar och magyarer, de talrikaste. Gränszonen mellan ö. och v. Europa, från sö. östersjön till Adriatiska havet och länderna mellan detta och Svarta havet förete den största ras-och språkblandningen. I religiöst hänseende räknas omkring 200 milj. tillhöra den romerskt-katolska, 117 milj. den grekiskt-katolska (ortodoxa) kyrkan, 113 milj. räknas som protestanter, 10 milj. judar, 8 milj. muhammedaner och 7 milj. övriga trosbekännelser. Den romerskt-katol-ska läran omfattas huvudsakligen av de romanska folken och sydtyskarna, den grekiskt-katolska av slaver, och den protestantiska av germanerna utom Sydtyskland. Folktätheten är i E. mycket ojämn. Medan den i de stora industriområdena uppgår till flera hundra på kvkm., går den inom stora delar av n. E. ned till endast några få individer pr kvkm. Den är för länderna i sin helhet störst i Holland och Belgien, där den i genomsnitt är 200—250; i Tyskland uppgår den till 130: i Engiand till 185; i Italien till 125; Danmark 77; Frankrike 72; Ryssland 22; Sverige 13; Norge och Finland S. Rörande näringslivet må, under hänvisning i övrigt till de enskilda länderna, framhållas, att åkerbruket dominerar i de öst- och mel-laneuropeiska slättlandsområdena; boskapsskötseln har relativt större betydelse i bergstrakterna; de stora indu- \=\C,p.rmanska språk Hl Keltiska språk W/ÅRomanska u MM Andra mdoeur. WMSIaviska o IfliiiS?!/c/re indoeur.