F F, sjätte bokstaven i vårt alfabet. — Mus. Den diatoniska skalans fjärde och den kromatiska skalans sjätte ton. — F betecknar som gammalromerskt taltecken 40. Fa, mus., benämning på tonen f i de romanska språken och solmisationen^ Faaborg [fåbå’rj], stad på Fyens s. kust, Danmark. 4,700 inv. Fa’bel. — 1. Huvudinnehållet i en episk eller dramatisk dikt. — 2. Kortfattad berättelse, innehållande en praktisk levnadsregel, vilken allegoriskt tillämpas på djur, ibland på växter eller döda föremål, som tala och handla likt människor. En litterär form hade F. redan i det gamla Grekland (Aisopos). Nyare tidens berömdaste fabelförfattare är fransmannen La Fontaine. Fa’ber, J. L. v., 1817—96, tysk fa-briksidkare, ledare för A. V. Fabers pennfabrik i Stein, vilken under honom utvecklades till en världsfirma. Fabian society [fej’bi8en sosaj’iti], ett socialistiskt-intellektuellt sällskap, grundat 1884 i London. Bland dess huvudfigurer ha varit H. G. Wells, G. B. Shaw och Sidney Webb. F. arbetar för ett lugnt och gradvis skeende socialistiskt genombrott bland de bildade klasserna. Fa’bius, Quintus F. Maximus, var romersk befälhavare i andra puniska kriget och fick namnet Cunctator, ”sölaren”, på grund av sin försiktiga krigskonst. Fabrikslagstiftning, se Arbetar-skyddslagstiftning, Näringsfrihet och Yrkesinspektion. Fabriksmärke, se Kontrollstämpling och Varumärke. Fabule’ra, prata i vädret, fritt fantisera. Fabulö’s, fabelaktig, sagolik, häpnadsväckande, otrolig. Face, [fass], fr., ansikte. — En f a c e, framifrån, motsats profil. Facett, se Fasett. Fach’ingen, by i Nassau, Tyskland. F. har källor med starkt alkaliskt och salthaltigt vatten, vilket allmänt säl-jes som bordsvatten. Facia’Ii sförlamning, förlamning av ansiktsnerven, vilken bland annat medför, att munnen drages över till den friska sidan. F. kan uppträda som isolerad sjukdom, orsakad av mekanisk skada el. dyl. men kan även bero på hjärnblödning, i vilket senare fall den åtföljes av andra symtom. Fa’cies,' geol., beteckning för en i avseende på sammansättning, fossil och bildningssätt från ”det normala” avvikande utbildning av en geol. formation eller lagerserie. Faci’1, medgörlig; vänlig; billig. Fa’cit, resultat, särskilt mat., svar påJ räknefrågor. Fackelros (Lythrum salicaria), en liög ört med röda blommor, anordnade i én tät spira. F. är en vanlig strand-väkt över hela Sverige. iTackföreningsrörelsen. Sammanslutningar av löntagare för tillvaratagan- de av gemensamma intressen kunna spfiras rätt långt tillbaka i tiden. I moderna gestalt är F. dock i stort sett ett resultat av de sista hundra år^ns arbete. Föregångslandet har naturligt nog varit England, som gick i spetsen även ifråga om storindustrins utveckling. Den äldsta nu existerande svenska fackföreningen är Typografiska föreningen i Stockholm, som bildades år 1846; dess syfte var doc" na inföllo fat no De der k huvudsakligen av filantropisk ur. F: s genombrottsår i Sverige under 1880 och 1890-talen. Sainmanslutningen i hela landet om-tande yrkes- eller fackförbund ge-mfördes i stort sett under 1890-t. hårda föreningsrättsstriderna un-1890-t. och andra erfarenheter ledde år 1898 till bildandet av Landsorganisationen, vars uppgift enligt dess stadgar skulle vara, ”att ömsesidigt stödja de till landsorganisationen anslutna organisationerna vid de tillfällen, då arbetsgivarna genom lodkout söka hindra organisationsarbetet eller arbetarnas försök att förbättra sina avlöningsförhållanden; ävensom vid alla tillfällen, då föreningsrätten hotas och .arbetarna ute-stäjngas vid försök att bilda organisationer samt vid lönenedsättningar.” Uiider de sista femton åren har en strävan gjort sig gällande att ombilda fackförbunden till industriförbund, d. v. s. förbund, omfattande alla arbetare inom viss eller vissa industrier utån hänsyn till arbetarnas yrkesutbildning, yrkestillliörighet eller sysselsättning. Denna omorganisation skulle hava varit slutförd före utgången av år 1925, vilket dock ej blivit fallet. Antalet fackligt organiserade kroppsarbetare och med dem likställda löntagare uppgick år 1925 till omkring 450,000, av vilka omkring 380,000 voro anslutna till förbund, tillhörande Landsorganisationen. Det största förbundet är Metallindustriarbetarförbundet med över 70,000 medlemmar,