Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därnäst komma Grov- och
fabriks-arbetarförbundet samt
Järnvägsmannaförbundet med mellan 35- och 40,000
medlemmar vardera.
De primära organisationerna
utgöras av fackföreningarna, som äro
förbundens lokalorganisationer.
Fackföreningarna kunna dock, därest de
omfatta flera närbesläktade yrken,
fack eller industrigrenar, vara
uppdelade i sektioner. Inom
fackföreningarna arbeta understundom därjämte
särskilda verkstadsklubbar för att
tillvarataga arbetarnas specialintressen
på de olika arbetsplatserna. Även
branschklubbar finnas inom vissa
fackföreningar.
Internationellt samarbete existerar i
stor utsträckning för säkerställandet
av ekonomiskt stöd vid
konflikttillfällen. Förbunden äro sålunda anslutna
till internationella yrkesfederationer.
Dessa voro år 1924 ett 30-tal till
antalet med sammanlagt omkring 17
milj. medlemmar.
Landsorganisationen var i sin tur ansluten till en
fack-föreningsinternational, den s. k.
Am-sterdaminternationalen. Denna bestod
år 1924 av 22 landsorganisationer med
tillsammans 16,5 milj. medlemmar.
Med denna konkurrerar en ”röd”,
mot Moskva orienterad
fackförenings-international.
Den svenska fackföreningsrörelsen
är i politiskt avseende i stort sett
socialdemokratiskt orienterad. Ett rätt
stort antal fackföreningar ha anslutit
sig till socialdemokratiska partiets
lokalavdelningar, arbetarkommunerna.
Fackföreningsmedlem, som skriftligen
reserverar sig mot sådan anslutning,
räknas dock ej som medlem av det
socialdemokratiska partiet.
En politiskt neutral
fackföreningsrörelse har icke vunnit större
utbredning i Sverige. Däremot finnes en
syndikalistisk landsorganisation (S. A.
C.) Sveriges arbetares
centralorganisation, som konkurrerar med
Landsorganisationen. Principiellt står den
syndikalistiska organisationen på en
antiparlamentarisk ståndpunkt. Som
stridsmedel godkänner den sabotage
och obstruktion. Till denna
organisation voro år 1924 anslutna 621 lokala
samorganisationer med ett
sammanlagt medlemsantal av något över 35,000.
Fackföreningsinternationalen, se
Fackföreningsrörelsen.
Facklärar system är motsatsen till
klasslärarsystem. Klassläraren
undervisar i en enda klass, men i alla
ämnen; fackläraren leder
undervisningen i flera klasser, men endast i
ett el. ett par ämnen.
Fackskola el. Specialskola,
undervisningsanstalt, som avser att lämna
bestämd yrkesutbildning.
Fagon, [fasong’], fr., form, fason.
Facsi’mile, se Faksimile.
Fac’ta, L., f. 1860, italiensk
politiker, 1922 chef för ministären. F.
måste s. å. vika för Mussolini. Under
Genua-konferensen 1922 förde F.
presidiet.
Factum, se Faktum.
Fadd, intetsägande, smaklös.
Fadermördare, uppstående hög
stärkkrage med spetsiga snibbar. F.
användes i mitten av 1800-t.
Fadä’s, dumhet, platthet.
Faen’za, liten stad i Emilien, Italien.
Under 14- och 1500-t. var F. berömt
för sin fajanstillverkning, som fått
sitt namn av staden.
Fae’ton, ett binamn till Helios. F.
el. faetong betecknar även en slags
vagn, vanligen med två hjul.
Fafner, Fafnesbane och
Fafnes-skatten, se Volsungasagan.
Fagerlin, F., 1825—1907, svensk
målare, som särskilt hämtat ämnen för
sina tavlor ur fiskarlivet. F. räknas
som en av Diisseldorfskolans bästa
representanter.
Fagersta, brukssamhälle vid
Kol-bäcksån, n. Västmanland. 3,850 inv.
Stort järnverk, tillverkning av finstål.
Fagocy’tt cell med förmåga att
upptaga och smälta främmande kroppar.
De vita blodkropparna äro fagocyter.
Fagott’, mus., biåsinstrument av trä,
till formen ett dubbelt rör försett
med Ijudliål och klaffar samt med ett
S-formigt munrör av mässing. F: s
tonomfång är vanligen kontra b till
ettstrukna b. — Fagotti s’t,
fagott-blåsare.
Faguet [fagä’], E., 1847—1916, fransk
litteraturkritiker, professor i Paris.
F. har skrivit ansedda arbeten över
fransk litteratur samt i sin bok
Inkompetenskulten kritiserat
den nutida demokratin.
Fa’gus, se Bok.
Fahlbeck, P., 1850—1923, professor i
historia och statskunskap i Lund,
sedermera i statskunskap och statistik.
F. redigerade Statsvetenskaplig
tidskrift från 1900. F. har skrivit
uppmärksammade statistiska och
statsvetenskapliga arbeten: Stånd och
klasser, Sveriges Adel m. fl.
Fahlcrantz, K. J., 1774—1861, svensk
målare. Det romantiska
landskapsmä-leriets förnämsta representant i
Sverige.
Fahrenlieits termometer [-[fa’ren-hajts],-] {+[fa’ren-
hajts],+} uppkallad efter den tyske
fysikern Fahrenheit (1686—1736), vilken
först införde en allmängiltig indelning
av termometerskalan. På F. ligger
vattnets fryspunkt vid 32°
(motsvarande 0° Celsius) och kokpunkten vid
212° (motsvarande 100° C.). F.
användes ännu allmänt i England och
Nordamerika. För att omräkna en
temperatur angiven i F° till C°, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
