hade allvarliga politiska följder och minskade avsevärt svenska arméns vapenrykte. Fe’hrenbach, K., 1852—1926, tysk politiker, en av centerns ledare, 1920— 21 rikskansler och chef för en borgerlig ministär. FeFdias, se Fidias. Fei’sal, f. 1885, son till snltan Hus-sein av Hedsjas. 1920 valdes F. till konung av Syrien men fördrevs av fransmännen. 1921 blev F. konung av Irak. Fejan, ö s. om Rådmansö. Karan-tänsstation. Felb el. fälb, ett sammetsliknande tyg med långa, liggande hår. Användes till hattar. Feli’citas, lyckans gudinna i den romerska gudasagan. Felicite’ra, lyckönska. Fe’lix, lat., lycklig. Fc’llah, den lägre åkerbrukande befolkningen i Egypten i motsats till stadsinnevånarna, kopterna. F. härstamma från de gamla egypterna men äro starkt uppblandade med araber. De utgöra % av Egyptens befolkning. F. leva under mycket primitiva förhållanden. Fellingsbro el. Fellsbro, municipal-sainhälle vid järnvägen Arboga-Nora, s. Västmanland. 650 inv. Fcllow [fePlå], eng., medlem, kamrat. F. kallas vissa lärare vid de engelska universiteten. Felräkningspengar, i lönen ingående ersättning till tjänstemän, som ha hand om kassor, avsedda att ungefärligen ersätta vad de personligen med normal aktsamhet förlora vid skötandet av dessa kassor. F. utgår bland annat till vissa tjänstemän i riksbanken och kommunikationsver-ken samt till många privata företags kassörer. Fclsi’t, geol., en hård, tät bergart, huvudsakligen bestående av kvarts och fältspat. F. kallas i Sverige vanligen hälleflinta. Felsitporfyr består av en felsitisk grundmassa, i vilken större korn av kvarts eller fältspat förefinnas (ex. Älfdalsporfyrer). Felu’ck, mindre en- el. tvåmastat fartyg med latinsegel. Användes i Medelhavet. Fe’mern (tyska Fel^marn), tysk ö i sö. delen av östersjön, belägen utanför Holsteins sö. kust. 185 kvkm., omkring 10,000 inv. Huvudort Burg. Jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Under svensk-danska kriget 1643—45 stodo vid F. tvenne sjöslag, 1 juli och 31 oktober 1644. I det andra av dessa blev danska flottan i grund slagen. Femini’n, kvinnlig. — Feminism, strävan att bättra kvinnans ställning. Fe’miska mineral, geol., kallas med ett gemensamt namn järn-, magne- sium- och kalciummineralen i motsats till de saliska mineralen. Femiska bergarter äro sådana, vilka till övervägande del bestå av F. Femkamp, grek. Pentatlon, idrotts-tävling, omfattande fem grenar. I den antika F. ingick kortdistanslöp-ning, längdhopp, diskuskastning, spjutkastning och brottning. Tävlingen avgöres genom poängberäkning. I modern F. ingå: fäktning, ridning, terränglöpning, simning och pistolskjutning. Bägge slagen av F. stå på de olympiska spelens program. Femme [famm], fr., kvinna. FenacetFn, förening mellan ättiksyra och fenetidin. F. användes som febernedsättande medel i dos på 1 till % gram. Fénelon [fenlång’], F. de Salignac de la Motte-F., 1651—1715, fransk ärkebiskop och författare, skrev som lärare åt Ludvig XIV:s sonson, hertigen av Bourgogne, en berömd roman, Télémaque, där han framlägger sina principer för uppfostran. F., som i religiöst avseende hade en mera mystisk läggning, råkade i stark konflikt med den ortodoxa katolicismens representanter, främst Bossuet. Feni’cien, forntida namn på syriska kustlandet mellan Medelhavet och Libanon. Redan i början av 3:e årtusendet f. Kr. slog sig ett semitiskt folk, fenicierna, ned i F. Många städer uppstodo, varav de förnämsta voro Tyros och Si don. Städerna voro i allmänhet av varandra oberoende stater. På 12- och 1100-t. f. Kr. inföll F: s största blomstringstid. Senare underkuvades F. av assyrierna, i början av 500-t. kom det under Ba-bylonien och efter Babylons fall (539 f. Kr.) under perserna. Alexander den store bemäktigade sig sedan landet och efter hans död tillhörde det omväxlande ptolemaierna och seleu-kiderna. Feniciernas största betydelse var som kulturförmedlare mellan östern och Västern. De bildade kolonier kring Medelhavskusterna och idkade handel ända upp till Britannien. Fc’nier, ett irländskt förbund av revolutionär natur, vilket som mål uppställt Irlands oavhängighet. Fc’nix, hos forntidens egypter namn på en helig fågel, liknande en örn, med röda och gyllene fjädrar. När han blev gammal, brände han sig själv på bål och flög ur flammorna fram i föryngrad gestalt. F. betraktades som odödlighetens symbol. Fenköl el. kölfena är en djup och ganska kort köl. Användes särskilt på båtar med stor segelyta i förhållande till fartygsskrovet. F. gör båten säkrare och minskar avdriften. Tidens Lexikon. 23