svären förklaras av den ökade allmänna fettmängden i kroppen, vilken ökar hjärtats arbete, så att tecken på hjärtsvaghet uppträda. F. avser även en verklig fettvandling av hjärtats muskeltrådar, vilken uppträder som följd av förgiftningar (alkohol, kloroform), infektionssjukdomar el. blodbrist. Fettmått (Aglossa pinguinalis), måttfjärilar, 2—3 cm. stora med gulbruna, fläckiga framvingar och ljusa bakvingar. F: s larver leva av feta ämnen, smör, ost o. dyl. F. finnas ibland i visthusbodar och magasin. Fettsamlare, apparat, som' insättes i avloppsledningar för att ur vattnet frånskilja fettämnen. Fettsot, en abnormt stark avsättning av reservnäring i kroppen. F. beror på missförhållande mellan näringstillförseln och förbrukningen av näringsämnen i kroppen. F. kan orsakas av ett olämpligt levnadssätt med för stark näringstillförsel och för liten kroppsrörelse. Oftast samverka väl bägge dessa orsaker. En minskning av näringstillförseln samt lämpligt kroppsarbete äro i dessa fall effektiva botemedel. I andra fall beror F. på en egendomlighet i ämnesom-sättningsmekanismen, varvid de tillförda näringsämnena i alltför stor procent reserveras som upplagsnäring. Först genom studiet av de inresekre-toriska körtlarnas betydelse för kroppens ämnesomsättning har man • kunnat börja utreda denna art av F. dock utan att ännu ha nått slutgiltiga resultat. Behandlingen av detta slags F. är betydligt svårare. Sköldkörtelpreparat minska fettupplagringen och kan i en del fall användas vid av-magringskurer. Dessa preparats biverkningar göra dem dock till långt ifrån ofarliga medel, varför deras användande bör ske under läkarkontroll. Fettsvansfår, se Fårsläktet. Fettsyror, en viktig grupp av organiska syror, som innehålla vanliga enatomiga alkoholradikaler, bundna vid karboxyl. Till dessa höra bl. a. myrsyra, ättiksyra, smörsyra, palmi-tinsyra och stearinsyra. De båda sistnämnda äro de viktigaste av i fet-terna ingående syror. Jfr Fett. Fettväv är uppbyggd av celler, som innehålla flytande fett, antingen som små droppar, varvid cellerna påminna om vanliga bindvävsceller, el. så att hela cellkroppen är utfylld av fett, i vilket fall cellen får ett blåsformigt utseende. Dessa olika utseenden karakterisera olika grader av fettansats. Fettväv finnes framför allt i underhuden samt som utfyllnad i luckorna mellan kroppens inre organ och särskilt kring njurarna och i tarmkäxet. Feuerbacli [få’jerbachl. — 1. L. F., 1S04—72, tysk filosof, lärjunge till Hegel. F:s åskådning är empiriskt betonad. Han framhåller, att de religiösa föreställningarna sakna objektiv verklighet och att gudsbegreppet är en sammanfattning av de •mänskliga egenskaper, vi anse mest värdefulla, blott utgör en idealisering av det mänskliga. F: s huvudarbete är Kristendomens väsen. — 2. A. F., 1829—80, tysk målare i klassi-cerande stil, med mera tonvikt på det plastiska än det koloristiska. F., som var föga uppskattad av sin egen tid, anses numera i Tyskland för en av den klassicistiska riktningens förnämsta germanska representanter. Feuillet [föje*], O., 1821—90, fransk författare, mycket på modet under andra kejsardömet, bekant för romanerna En fattig ädlings historia, Greve de Camors, En ung kvinnas dagbok m. fl. Feydcau [fädå’], E., 1S21—73, fransk författare, bekant för romanen Fan-n y, ett tidigt alster av den naturalistiska riktningen. Fez. — 1. En av Marockos residensstäder, belägen i n. delen av Marocko, 71,000 inv., huvudsakligen morer, berber och araber samt judar. Livlig karavanhandel med s. Marocko. Högt utvecklad industri, tillverkning av sidenvaror, mattor och sadelmakeri-arbeten etc. — Under medeltiden var F. Marockos huvudstad och ansågs som en av den muhammedanska världens förnämsta städer. Under senaste åren har staden varit mycket omtalad i samband med Abd-el-Krims krig mot Spanien och Frankrike. — 2. Se Fets. ff., förkortning för lat. fecerunt, (de hava utfört). — I mus. förkortning för fort.issimo. fff., förkortning för forte fortissimo. Fia’ker, fyrhjuligt, täckt åkdon, som ursprungligen infördes i Paris på 1600-t. Fia% litet, spetsigt torn, ofta använt som dekoration i den gotiska byggnadskonsten. Fias’ko el. fjasko, misslyckande, skandal. Fi’at, lat., det må ske, beviljas. Fi’ber, fina växttrådar, som antingen utgöras av hår (bomull) el. kärl-strängar (lin, hampa). Fibril’ler, fina trådar, som finnas i mellansubstansen i kroppens binde-vävnader. Jfr Bindesubstansvävnad. Fibri’n, se Blod. FFbula, en slags nål, i vissa avseenden påminnande om säkerhetsnålen, vilken användes under brons- och järnåldern. Fichte [fich’te], Johann Gottlieb, 1762—1814, tysk filosof, professor i