Fenol', starkt befäst stad i landskapet Galicien, nv. Spanien, vid Atlanten. 30,000 inv. Fer’roleg:eringrar äro legeringar av järn med andra metaller, t. ex. krom, mangan, nickel, aluminium el. kisel. P. äro vanligen gråvita, mycket spröda, osmidbara. De ha mycket stor betydelse för framställning av olika sorters specialstål. _ Fer’rooxalat, se Ferrioxalat. Ferrotypi’, en fotografisk metod att snabbt erhålla positiva bilder utan hjälp av negativa bilder, som den vanliga fotograferingsmetoden kräver. Jfr Dagerrotypi. Fer’rum, lat., järn. Ferry [färi’j, J., 1832—93, fransk politiker, 1809 ledamot av lagstiftande kåren, efter Napoleons störtande ledamot av nationalförsamlingen och Paris’ borgmästare. F. var en ivrig motståndare till monarkisterna. Som undervisningsminister 1879—83 krossade han kyrkans makt över skolväsendet, bland annat genom att förbjuda religionsundervisning i stats-skolorna. Senare var F. konseljpresident och utrikesminister. Som sådan utvidgade F. det franska kolonialväldet till Madagaskar, Annam och Ton-king. Fer’sen, svensk adelsätt från Estland, utslocknad 1839. — 1. Axel v. F. d. ä., 1719—94, greve, fältmarskalk, efter 1751 ledare för hattarna och under riksdagarna 1755—56, 1760—62 och 1769 lantmarskalk. Han avhöll sig från att ingripa i 1772 års statskupp, var en tid därefter riksråd men slöt sig snart till oppositionen mot Gustav III. Från 1789 ägnade han sig åt memoarförfattande. — 2. Axel v. F. d. y., 1755—1810, den förres son, greve, general, riksmarskalk, från 1788 Gustav III: s ombud vid franska hovet, där han hade drottningens särskilda bevågenhet. Efter revolutionen planlade han flera försök att befria konungaparet. Efter 1809 års stats-välvning slöt sig F. till det gustavianska partiet. Han blev tack vare detta mycket impopulär och vid tronföljaren Karl Augusts begravning dödades han av Stockholms pöbel (Fersenska mordet). Ferti’I, fruktsam, fruktbar. Fes, se Fets. Fess, mus., den med ett b en halv ton sänkta tonen f; förväxlas enhar-moniskt med e. Fessan’, provins i sö. delen av Tri-polis, n. Afrika. F. utgör ett öde ökenland med fruktbara oaser, de enda beboeliga områdena. I nv. delarna finnas saltsjöar, varur fås salt, landets förnämsta produkt. Huvudstad Mursuk. Fcsti’na Ien’te, lat., skynda långsamt! Utan att fjäska. Festivite’t, lat. festi’vitas, festlighet, högtidlighet. Feston, fr., el. festong, virat band av flätade blommor, lövverk, frukter o. dyl.; även namn på i konsten använda efterbildningar av sådana. Fes’tum, lat. fest. — Post F., ”efter festen”, för sent. Feta’liebröder el. vitaliebröder kallades de sjörövare, som under 13- och 1400-t. i stort antal uppträdde i Östersjön. Under striden mellan Dan-mark-Sverige-Norge och de Mecklen-burgska hertigarna samt städerna Rostock och Wismar förklarade dessa senare år 1391, att de understödde var och en, som ville skada Danmarks rike. Så uppstodo stora skaror av sjörövare, vilka dock snart även beredde hanseaterna skada och under fältropet ”Guds vänner och allas fiender” anföllo alla fartyg. F. innehade Gotland, och först efter öns erövring av Tyska orden år 1398 bröts deras makt, ehuru deras verksamhet ännu en tid fortsatte i östersjön. Fete [fät], fr., fest. Fete’ra, festa, fira någon. Fetisch’, förtrollad sak. Ett enkelt obearbetat föremål, som hos primitiva folk ägnas dyrkan. Fetknopp, se Sedum. Fets el. fez el. fäss, en i Turkiet och Orienten bruklig huvudbonad utan skärm, vanligen av rött ylle och med svart tofs. Fetstil, boktr., en sorts rubrikstil. Se Stil. Fett. Olika fettarter förekomma såväl i växter som djur. I växterna finnas de mest i fröna. Fetterna kunna vara fasta eller flytande, de sistnämnda kallas också för feta oljor. De äro icke flyktiga, lättare än vatten, lättlösliga i eter och en del andra organiska lösningsmedel men olösliga i vatten. Djurfett som talg, ister och smör är i allmänhet fastare än växt-fett, som oftast är flytande. De viktiga palmfetterna äro dock fasta. — Fetterna äro kemiskt sett estrar (organiska salter) mellan glycerin och olika organiska syror, främst stearin-syra, palmitinsyra och oljesyra. Smör innehåller även mindre mängder gly-cerinestrar av smörsyra och vissa andra syror. Under inverkan av bakterier i närvaro av vatten sönderdelas fetterna delvis i glycerin och fria syror; en del av de senare ha en vidrig lukt (härskning). Ur fetter framställas bland annat stearin, tvål och såpa. Fetthjärta, en vid allmän fettsot förefintlig ökad fettansamling på hjärtat och in mellan dess muskelknippen. Om denna fettbildning i och för sig har någon betydelse är osäkert. Be-