den spanska delen av habsburgarnas välde och över Nederländerna. F. fortsatte striden mot reformationen och Frankrike och fick snart även England till fiende. F. segrade över fransmännen 1558 men förlorade Holland genom det nederländska frihetskriget, vilket underblåstes av England. Som hämnd sände F. mot engelsmännen den ”oövervinneliga armadan” 1588, vilken emellertid i grund besegrades. F. krossade fullständigt ständerväldet i Spanien och erövrade Portugal 15S0. — 2. F. V, 1683—1746, Ludvig XIV: s sonson, hertig av An-jou, konung i Spanien 1700. F. invecklades i häftiga tronstrider (spanska tronföljdskriget) med habsburgska pretendenter, som fingo hjälp av Frankrikes motståndare, men lyckades behålla sin krona, ehuru åtskilliga landområden förlorades. Filip, konungar av Frankrike, varibland märkas: F. II August (1165 —1223) var en av de duktigaste re-genterna i Frankrike under medeltiden. F. IV den sköne (1268—1314) förde en kraftfull politik med syfte att centralisera makten samt riktad mot påvens övervälde. Under F:s tid flyttade påvarna för en tid till Avignon. Under F. VI:s av Valois (1293—1350) regering började 1337 de beryktade hundraårskrigen mellan England och Frankrike. Filip, den ädelmodige, lantgreve av Hessen, 1504—67, understödde verksamt Luthers reformationsarbete och blev en av huvudmännen för Schmalkaldiska förbundet. Senare tillfångatogs han av kejsaren och hölls fängslad i flera år. F. ingick tvegifte med Luthers gillande, vilket skadade protestantismens sak. Filipe’pi, se Botticelli. Filip’pa, d. 1430, drottning av Sverige, Danmark och Norge, Erik av Pommerns gemål, var regentinna 1423 —25. Filip’perbrevet, ett av Pauli brev i Nya testamentet, enligt traditionen skrivet år 63 eller 64 e. Kr. under Pauli fångenskap i Rom. F. var ställt till församlingen i Filippoi. Filip’pi, se Filippoi. Filippi'ker, Filipp’iska tal, politiska varningstal, så benämnda efter Demo-stenes’ tal mot Filip av Makedonien. Filippinerna, ögrupp i Stilla havet n. om Borneo, sedan 1899 territorium av Förenta Staterna, ögruppen består av 7,000 större och mindre öar, vilkas sammanlagda ytvidd är 298,000 kvkm., med 10,314,000 inv. övervägande malajer, till det mesta kristnade. Viktigaste ö är Luzon. Huvudstad Manila : 285,000 inv. Copra, kokosolja och hampa äro öarnas viktigaste produkter. Andra produkter äro ris, soc- ker, tobak, kakao och sy dfrukter. F. äro rika på skog och betydande skogsavverkning bedrives. Mineralrikedomen är stor. Bergsbruket har likväl ej nått större utveckling. Beredning av cigarrer oeh cigarretter samt tillverkning av vävnader och flätverk av hampa äro öarnas förnämsta näringsfång. — Historia. 1521 upptäcktes F. av Magalhaes och därefter intogo spanjorerna ön. Efter det spansk-amerikanska kriget övergick F. i Förenta Staternas ägo genom freden i Paris 1898. Filip’poi, gr. (lat. Philippi), stad i Trakien, anlagd av Filip II av Makedonien. Till församlingen i F. var Pauli Filipperbrev riktat. Vid F. segrade Antonius år 42 f. Kr. över Caesars mördare, Brutus och Cassius. Härav uttrycket ”vi mötas vid Fi-lippi”, det vill säga vid ett senare tillfälle skall jag taga revansch. Filippo’pel (bulgariska Plovdiv), stad i östrumilien, Bulgarien, belägen vid floden Maritsa och järnvägen Konstantinopel—Sofia—Belgrad. 63,000 inv. Livlig handel. Siden- och bomullsfabriker. Trädgårds- och vinodling. Filipstad, bergsstad vid Timsälven, ö. Värmland. 4,900 inv. Bergsskola och centralpunkt i Filipstads Bergslag. Den berömde uppfinnaren John Ericsson är begravd på stadens kyrkogård. Filiste’er, forntida folk, som bodde i s. Palestina, dit de invandrat något senare än israeliterna. Man antager, att deras ursprungliga hemland var. s. Mindre Asien. De lågo länge i krig med Israel, tills de underkuvades av David. Filis’ter, kälkborgare, trångbröstad person. I tyskt studentspråk, var och en som icke är student. Fi’lins, lat., son. — F i 1 i a, dotter. Fillmore [fil’mår], M., 1800—74, den trettonde presidenten i Förenta Staterna, efterträdde Taylor 1850. Film ersätter de tunga och ömtåliga glasplåtarna vid fotografering. F. består vanligen av celluloid, belagd med en gelatinhinna, som innehåller ljuskänsligt silversalt (vanligen bromsilver). Antingen användes F. såsom rullfilm, då i kameran filmen uppspännes mellan två rullar, el. som planfilm, då en packe filmblad in-sättes i en särskild kasett. Filmkonst. Efter uppfinnandet av kineinatografen i mitten av 1890-t. började man snart visa och inspela korta rörliga bilder, oftast natursce-nerier el. enkla komiska handlingar. F. utvecklades emellertid snabbt, framför allt i Frankrike och Italien. Under och efter världskriget har Förenta staterna blivit ledande på F: s om-