hantverk, t. ex. möbler, vävnadskom-posi tioner. Fjalar, namn på jättar och dvärgar i den nordiska gudasagan. Fjellstedtslta skolan, sjuklassig skola i Uppsala, grundad av missionären Peter Fjellstedt (1802—81). F. utbildar elever till studentexamen mot villkor, att de sedan bli präster, missionärer el. kristendomslärare. Skulle eleven välja annan levnadsbana, får han ersätta skolan för sin utbildning. Husrum och undervisning är i annat fall kostnadsfri. Kosten betalas med högst 600 kr. per år. Fjolncr, svensk sagokonung av Yng-lingaätten. F. var son till Frej och skall enligt Ynglingasagan ha drunknat i ett mjödkar. Fjord, en smal, djupt i landet inträngande havsvik av betydligt djup, begränsad av branta bergväggar. Utmärkande för F. är, att de vanligen äro grundare vid mynningen än längre in. F. förekommer i Norge, i Skottland, på Grönland och Spetsbergen, vid Nordamerikas nv. kust, i PatagOr nien och Nya Zeeland, i allmänhet vid höglända kuster på högre breddgrader, där landisar och glaciärer före-funnos under istiden. Fjugesta, municipalsamhälle nära Svartån, mellersta Närke. 600 inv. Till vänster konturfjäder med stam (spole och skaft) och fan. överst till höger dun. Nederst till höger schema över fanets byggnad. Från skaftet utskjuta strålar och från dessa bistrålar, som med fina hakar gripa in i varandra. I mitten ett fjäderborst. Fjäder. — 1. Med F. förstås redskap eller maskindelar med stor elastisk formförändringsförmåga, som göra dem ägnade att mildra stötar, att tjänstgöra som drivkraft m. m. Förstnämnda uppgift fylla bärfjädrarna, med hänsyn till formen kallade bladfjädrar, som användas att uppbära vagnskorgar å åkdon av olika slag (häståkdon, automobiler, järnvägsvagnar m. m.) Som drivkraft användas t. ex. spiralfjädrarna i urverk. Även för förstärkningsändamål användas F. — 2. Zool. F. är sammansatt av en ihålig spole, som fortsätter upp i ett märgfyllt skaf t. Från denna stam utgå parallella strålar i sin tur försedda med bistrålar, som med små hakar gripa in i varandra, så att f a n e t bildar en tät skiva. Man skiljer på olika slag av F.: konturfjädrar, som ha styv stam och tätt fan (vingpennor, stjärtpennor, täckfjädrar), dun, som ha kort böjligt skaft och mjuka fanstrålar utan liakar, samt fjäderborst, som ha böjligt skaft med förkrympt fan. F. sitter insänkt i fjädersäcken och utvecklas från en hudpapill i bottnen på denna på liknande sätt som däggdjurens hår. F. motsvarar egentligen närmast kräldjurens fjäll. Fjäderdräkten växlas en gång om året, ruggningen. Vingpennorna växlas dock en och en under årets lopp (un'dantag andfåglar). Fjäderfäavelsförening-, se Sveriges Allmänna F. Fjädervikt, vid boxning 53,5—57,5 kg. Fjädervåg:, se Våg. Fjäll, berg, vilka nå upp över trädgränsen, d. v. s. till en sådan höjd, att träd ej längre kunna växa. Fjällbacka, municipalsamhälle vid västkusten, n. Bohuslän. 550 inv. Fiskeläge och badort. Stenhuggerier. Fjällboskap, en småvuxen nötkrea-tursras, som mer el. mindre ren förefinnes särskilt i n. Sverige. F. är till färgen övervägande vit med ljust rödbruna el. svarta fläckar samt är vidare hornlös och har hög nackkam. Den har även kallats vitkullerasen. F. anses särskilt lämplig för Nordsverige. Fjällemmel, se Lämlar. Tjur av fjällras.