Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisktärna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hantverk, t. ex. möbler,
vävnadskom-posi tioner.
Fjalar, namn på jättar och dvärgar
i den nordiska gudasagan.
Fjellstedtslta skolan, sjuklassig
skola i Uppsala, grundad av missionären
Peter Fjellstedt (1802—81). F. utbildar
elever till studentexamen mot villkor,
att de sedan bli präster, missionärer
el. kristendomslärare. Skulle eleven
välja annan levnadsbana, får han
ersätta skolan för sin utbildning.
Husrum och undervisning är i annat fall
kostnadsfri. Kosten betalas med högst
600 kr. per år.
Fjolncr, svensk sagokonung av
Yng-lingaätten. F. var son till Frej och
skall enligt Ynglingasagan ha
drunknat i ett mjödkar.
Fjord, en smal, djupt i landet
inträngande havsvik av betydligt djup,
begränsad av branta bergväggar.
Utmärkande för F. är, att de vanligen
äro grundare vid mynningen än
längre in. F. förekommer i Norge, i
Skottland, på Grönland och Spetsbergen,
vid Nordamerikas nv. kust, i PatagOr
nien och Nya Zeeland, i allmänhet vid
höglända kuster på högre
breddgrader, där landisar och glaciärer
före-funnos under istiden.
Fjugesta, municipalsamhälle nära
Svartån, mellersta Närke. 600 inv.
Till vänster konturfjäder med stam
(spole och skaft) och fan. överst till
höger dun. Nederst till höger schema
över fanets byggnad. Från skaftet
utskjuta strålar och från dessa
bistrålar, som med fina hakar gripa in
i varandra. I mitten ett fjäderborst.
Fjäder. — 1. Med F. förstås
redskap eller maskindelar med stor
elastisk formförändringsförmåga, som
göra dem ägnade att mildra stötar, att
tjänstgöra som drivkraft m. m.
Förstnämnda uppgift fylla bärfjädrarna,
med hänsyn till formen kallade
bladfjädrar, som användas att uppbära
vagnskorgar å åkdon av olika slag
(häståkdon, automobiler,
järnvägsvagnar m. m.) Som drivkraft användas
t. ex. spiralfjädrarna i urverk. Även
för förstärkningsändamål användas F.
— 2. Zool. F. är sammansatt av en
ihålig spole, som fortsätter upp i
ett märgfyllt skaf t. Från denna
stam utgå parallella strålar i
sin tur försedda med bistrålar,
som med små hakar gripa in i
varandra, så att f a n e t bildar en tät
skiva. Man skiljer på olika slag av
F.: konturfjädrar, som ha styv
stam och tätt fan (vingpennor,
stjärtpennor, täckfjädrar), dun, som ha
kort böjligt skaft och mjuka
fanstrålar utan liakar, samt fjäderborst,
som ha böjligt skaft med förkrympt
fan. F. sitter insänkt i fjädersäcken
och utvecklas från en hudpapill i
bottnen på denna på liknande sätt
som däggdjurens hår. F. motsvarar
egentligen närmast kräldjurens fjäll.
Fjäderdräkten växlas en gång om
året, ruggningen. Vingpennorna
växlas dock en och en under årets lopp
(un’dantag andfåglar).
Fjäderfäavelsförening-, se Sveriges
Allmänna F.
Fjädervikt, vid boxning 53,5—57,5 kg.
Fjädervåg:, se Våg.
Fjäll, berg, vilka nå upp över
trädgränsen, d. v. s. till en sådan höjd,
att träd ej längre kunna växa.
Fjällbacka, municipalsamhälle vid
västkusten, n. Bohuslän. 550 inv.
Fiskeläge och badort. Stenhuggerier.
Fjällboskap, en småvuxen
nötkrea-tursras, som mer el. mindre ren
förefinnes särskilt i n. Sverige. F. är till
färgen övervägande vit med ljust
rödbruna el. svarta fläckar samt är
vidare hornlös och har hög nackkam.
Den har även kallats vitkullerasen. F.
anses särskilt lämplig för Nordsverige.
Fjällemmel, se Lämlar.
Tjur av fjällras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
