Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjällräv.
Fjällning. Normalt avstötes
ständigt de ytligaste hudlagren. Vid vissa
sjukliga tillstånd kan denna
avstöt-ning bli mera höggradig. Bland de
orsaker, som härvid kunna spela in,
märkas kemiska retmedel, kraftig
bestrålning (solbränna), kroniskt eksem
och andra hudsjukdomar. Efter
mässling och scharlakansfeber är en över
hela kroppen utbredd F. ett
karakteristiskt symtom. Angående F. å
huvud svålen se Seborré.
Fjällnäs, turist- och kurort i V.
Härjedalen nära norska gränsen.
Fjällpipare (Eudromias morinellus),
en art Piparfåglar. Den saknar
baktå, har gråbrun översida, svart hjässa
med vitt band över ögat, vit strupe,
halsen gråbrun, buken rostbrun,
upptill avgränsad av ett vitt band. F.
finnes i Sverige söder ut till
Jämtland. Flyttfågel. Fridlyst.
Fjällras, se Fjällboskap.
Fjällripa, se Ripsläktet.
Fjällräv, Polarräv (Alopex lagopus),
är mindre än skogsräven, har kortare
och tjockare nos, kortare svans och
korta, avrundade öron. Om vintern
har den ludna trampdynor. I
sommardräkt är den brun till gråsvart
med grågul buk. I vinterdräkt skiljer
man på tvenne avarter den ena vit,
den andra mörkare el. ljusare
blåak-tigt mörkbrun. F. finnes i
polartrakter, även i Sveriges fjälltrakter. Den
lever av lämlar och ripor och jagas
för de högt uppskattade skinnen. På
senare tid har man sökt odla den ä
rävfarmer särskilt i Canada.
Fjällsippa (Dryas octopetala), till
familj Rosaceas hörande risartad växt
med eklövsfonnade, läderartade,
undertill vitludna blad och stora vita
blommor. F. växer framför allt i
fjälltrakter men finnes även i
Sydsverige som rester av den närmast
efter istiden där förliärskande
polar-floran.
Fjällsjö älv, biflod till
Ångermanälven. Uppkommer i nordligaste Jämt-
land. Genom Vängelälven förbindes F.
med Faxälven. Omkring 250 km. läng.
Fjällskiffrar, geol., de kristallina
skiffrar (se Bergarter), som utgöra
huvudparten av den skandinaviska
fjällkedjan.
Fjällskivlingar (Lepiota) ha sporer
och skivor vita och foten upptill
försedd med ring. Hattens översida är
hos en del arter beklädd med en
skorpa, vilken upplöser sig i fjäll,
mörkare än bottenfärgen. Hit höra en del
ätliga arter: Stolta, Rodnande
och Milda f j ä 11 s k i v 1 i n g e n.
Fjällskred, grus och jord, vilka vid
snösmältning utför branta fjällsidor
störta ned i dalgångarna, varvid de
ofta åstadkomma stor förödelse.
Fjälluggla (Nyctea scandiaca), en
art Ugglor, som ha övervägande vit
fjäderdräkt med mer el. mindre täta,
svartbruna fläckar. F. lever av
lämlar, småfågel o. dyl. och finnes i
fjälltrakter i nordliga länder.
Fjällvråk (Arcliibuteo lagopus), en
art Falkfåglar, tecknad i spräckligt
rostgult och mörkbrunt. F. finnes i
nordliga trakter och är allmän i
Sveriges fjälltrakter.
Fjärd, en öppen del av ett vatten,
omgiven av fastland eller öar.
Fjärdepartsräfsten, se Reduktion.
Fjärde provpredikant. Vid
tillsättande av prästtjänst uppsätter
domkapitlet tre av de sökande på
förslag. Vid tillsättande av
kyrkoherdetjänst samt i vissa församlingar även
komministraturtjänst kan
församlingens medlemmar på s. k. f rågo dag
utöka förslaget med en fjärde, som är
villig mottaga sådan kallelse. Därtill
fordras, att en tredjedel el. åtminstone
300 av församlingens medlemmar
rösta för kallelse samt att den kallade
har minst 10 tjänsteår el. åtminstone
Stolt f jällskivlin g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
