Fjällräv. Fjällning. Normalt avstötes ständigt de ytligaste hudlagren. Vid vissa sjukliga tillstånd kan denna avstöt-ning bli mera höggradig. Bland de orsaker, som härvid kunna spela in, märkas kemiska retmedel, kraftig bestrålning (solbränna), kroniskt eksem och andra hudsjukdomar. Efter mässling och scharlakansfeber är en över hela kroppen utbredd F. ett karakteristiskt symtom. Angående F. å huvud svålen se Seborré. Fjällnäs, turist- och kurort i V. Härjedalen nära norska gränsen. Fjällpipare (Eudromias morinellus), en art Piparfåglar. Den saknar baktå, har gråbrun översida, svart hjässa med vitt band över ögat, vit strupe, halsen gråbrun, buken rostbrun, upptill avgränsad av ett vitt band. F. finnes i Sverige söder ut till Jämtland. Flyttfågel. Fridlyst. Fjällras, se Fjällboskap. Fjällripa, se Ripsläktet. Fjällräv, Polarräv (Alopex lagopus), är mindre än skogsräven, har kortare och tjockare nos, kortare svans och korta, avrundade öron. Om vintern har den ludna trampdynor. I sommardräkt är den brun till gråsvart med grågul buk. I vinterdräkt skiljer man på tvenne avarter den ena vit, den andra mörkare el. ljusare blåak-tigt mörkbrun. F. finnes i polartrakter, även i Sveriges fjälltrakter. Den lever av lämlar och ripor och jagas för de högt uppskattade skinnen. På senare tid har man sökt odla den ä rävfarmer särskilt i Canada. Fjällsippa (Dryas octopetala), till familj Rosaceas hörande risartad växt med eklövsfonnade, läderartade, undertill vitludna blad och stora vita blommor. F. växer framför allt i fjälltrakter men finnes även i Sydsverige som rester av den närmast efter istiden där förliärskande polar-floran. Fjällsjö älv, biflod till Ångermanälven. Uppkommer i nordligaste Jämt- land. Genom Vängelälven förbindes F. med Faxälven. Omkring 250 km. läng. Fjällskiffrar, geol., de kristallina skiffrar (se Bergarter), som utgöra huvudparten av den skandinaviska fjällkedjan. Fjällskivlingar (Lepiota) ha sporer och skivor vita och foten upptill försedd med ring. Hattens översida är hos en del arter beklädd med en skorpa, vilken upplöser sig i fjäll, mörkare än bottenfärgen. Hit höra en del ätliga arter: Stolta, Rodnande och Milda f j ä 11 s k i v 1 i n g e n. Fjällskred, grus och jord, vilka vid snösmältning utför branta fjällsidor störta ned i dalgångarna, varvid de ofta åstadkomma stor förödelse. Fjälluggla (Nyctea scandiaca), en art Ugglor, som ha övervägande vit fjäderdräkt med mer el. mindre täta, svartbruna fläckar. F. lever av lämlar, småfågel o. dyl. och finnes i fjälltrakter i nordliga länder. Fjällvråk (Arcliibuteo lagopus), en art Falkfåglar, tecknad i spräckligt rostgult och mörkbrunt. F. finnes i nordliga trakter och är allmän i Sveriges fjälltrakter. Fjärd, en öppen del av ett vatten, omgiven av fastland eller öar. Fjärdepartsräfsten, se Reduktion. Fjärde provpredikant. Vid tillsättande av prästtjänst uppsätter domkapitlet tre av de sökande på förslag. Vid tillsättande av kyrkoherdetjänst samt i vissa församlingar även komministraturtjänst kan församlingens medlemmar på s. k. f rågo dag utöka förslaget med en fjärde, som är villig mottaga sådan kallelse. Därtill fordras, att en tredjedel el. åtminstone 300 av församlingens medlemmar rösta för kallelse samt att den kallade har minst 10 tjänsteår el. åtminstone Stolt f jällskivlin g.