notism). Hans bok, Den sexuella frågan, liör till hans mera kända populärvetenskapliga arbeten. Forell’, se Laxsläktet och Bil. Fiskar II. ForeFs skala för jordskalv. Efter styrkan indelas jordskalven i 10 grader. 1—2 iakttages blott på seismografer ; 3, darrning el. gungning, som nätt och jämnt iakttages av personer i vila; 4, husgeråd, fönster, dörrar röras och knaka, hängande föremål komma i rörelse; 5, möbler rubbas ur sitt läge, enstaka klockor ringa; 6, sovande vakna, klockor ringa, häng-lampor svänga, trädgrenar svaja, somliga personer springa av förskräckelse ut ur husen; 7, möbler och husgeråd kastas omkull, takgips och murbruk lossna, kyrkklockor ringa, allmän förskräckelse, 8, kakelugnar och skorstenar ramla, rämnor i hus; 9—10, hus störta in, rämnor bildas i marken, stor ödeläggelse. Foren’sisk, rättslig. Forma’l el. forme’11, rörande det yttre, formen. Formalism, överdrivet betonande av det formella. For’maldehyd’, kem. formel HCHO, erhålles ur träsprit och är en färglös gas med stickande lukt. F. i vattenlösning el. f o r m a 1 i n el. f o r m o 1 användes på grund av sin bakteriedö-dande verkan som konserveringsmedel för anatomiska och zoologiska preparat samt framför allt som desinfektionsmedel. Formali’n, se Formaldehyd. Formalism, ensidig hänsyn till yttre regler, pedanteri. Forma’t, form och storlek, särskilt av en bok. Olika F. erhållas genom att vika papperet en, två, tre, fyra el. flera gånger (folio, kvart, oktav, duodes m. fl.). Formation, geol., sammanfattning av de bergarter, som avlagrats under en geologisk period. I stället för F. användes ofta beteckningen system. For’mel. — 1. Mat. En F. är ett matematiskt uttryck, som äger giltighet oberoende av de siffervärden, som ges de däri ingående tecknen. Enligt formeln för cirkelns omkrets är denna alltid = 2irr, vilken cirkel det än är fråga om. Enligt formeln för en parallellepipeds volym är denna lika med basytan gånger höjden, alltså V = b x h. — 2. Kem., se Atomteori och Kemiska tecken och formler. Formell’, se Formal. Forme’ra, giva form, spetsa (en penna), stifta (bekantskap). Forme’ringr, den placering i förhållande till varandra, som fartygen i en eskader el. i en annan avdelning av en flotta intager, deras ”uppställning” alltså; en truppavdelnings intagande av en viss uppställningsform (skyttelinje el. annan stridsform, olika marschformer m. m.). Formida’bel, hemsk, fruktansvärd. Formlära, se Grammatik. Formo’l, se Formaldehyd. Formo’sa, ö utanför Kinas kust på vändkretsens latitud, 36,000 kvkm. ön tillhör den ostasiatiska tertiära bergs-kedjezonen och dess högsta berg, av vilka en del äro vulkaniska, nå över 4,000 m. ö. h. Produkter äro guld, svavel, petroleum, vidare ris, te, socker, kamfer samt skogsprodukter och fisk. Befolkningen är blandad kinesisk och japansk, omkring 4 milj. Huvudstad Taihoku på öns n. ända. ön hör sedan 1895 till Japan. Formulä’r, en form för en skrivelse, kontrakt o. dyl.; det papper, på vilket F. är avfattat, med tomrum för ifyllandet av innehåll, som endast rör det speciella fallet. Formy’lsyra, se Myrsyra. Fornamerikansk kultur. Vid tiden för Sydamerikas upptäckt stodo de indianska folkstammarna på mycket skiftande kulturnivå. De flesta voro emellertid bofasta, de odlade majs, potatis och bomull och bedrevo även boskapsskötsel (lamadjuret, al-packan). Användningen av metaller (guld, koppar, silver) förekom endast i v., i det övriga landet användes verktyg och husgeråd av sten. De lägst stående stammarna hade endast föremål av ben, musselskal o. dyl. Egentliga statsbildningar existerade vid européernas invasion endast i v. Sydamerika. Den mäktigaste av dessa var incariket, i vilket quichua och ay-mara voro de härskande folken. Härskarens (inca) makt var mycket stor och han var föremål för folkets tillbedjan som gud. Ännu finnas ruiner av incafolkets väldiga tempel, palats och fästningar av sten el. soltorkat tegel. Konsthantverket (metallföremål, keramik, vävnader) stod på ett synnerligen högt stadium. — De flesta av Centralamerikas och Mexicos folk hade vid européernas ankomst sedan urminnes tider levt i sina respektive områden. Av invandrare märkas främst de båda kulturfolken nahua och c h i b e li a. Storartade lämningar finnas av högtstående kulturer i olika trakter av Mexico och Centralamerika. Tre stora kulturfolk äro kända. Det äldsta är mayafolket, vars förnämsta kulturskede inträffade ungefär samtidigt med den germanska folkvand-ringstiden. Mayas kultur avlöstes av den zapotekis k-m ixtekiska. Ruinerna efter den yngsta kulturen hänföras till n a h n a, till vilken stam aztekerna hörde. Yid tiden för den europeiska erövringen använde sig Mexicos kulturfolk huvudsakligen av