Forssell, Hans, 1843—1901, historiker, politiker, finansminister 1875— 80, president i Kammarkollegium 1880, ledamot av första kammaren 1879—97, där han tillhörde de frihandelsvänliga. F. verkade även som politisk och ekonomisk författare och utgav 1869—75 det ofullbordade arbetet Sveriges inre historia från Gustav I, vilket i viss mån bildar epok i den svenska historieskrivningen. Forsslund, Karl-Erik, f. 1872, svensk författare. F. har företrädesvis skildrat hembygden, och hans böcker äro i regel starkt naturlyriskt färgade (Storgården, Med Dalälven från källorna till havet). Forssner, Hj., f. 1873, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och sedan 1923 institutets rektor. Forsstrand, Carl, f. 1854, naturforskare, kulturhistorisk författare och journalist, från 1898 medarbetare i Svenska Dagbladet. Bland F:s arbeten märkas Skeppsbroadeln, Från Slottsbacken till Ladugårdslandet. Forst, ty., vårdad skog. F. ingår i sammansättningar, sådana som forst-mästare o. dyl. Forstmästare, titel på personer, som genomgått statens skogsinstituts lägre kurs. Fort, en sluten avdelning av en större fästning, utgörande ett led i dess försvarsställning; en sluten mindre befästningsanläggning. Fort-de-France [får dö frangS’], huvudstad på den till Frankrike hörande ön Martinique, Västindien. 27,000 inv. Stor hamn. Betydande handel. Export av socker, kaffe och rom. For’te (förk. f), it., mus., föredrags-beteckning för tonstarkt. — Fortis-simo (förk. ff), så starkt som möjligt. Forth [fåth), skotsk flod, utfaller i Firth of Forth, en 80 km. lång vik på Skottlands östkust. Fortifikationen, en kår, bestående av officerare och underofficerare, som har hand om befästningsanläggningar, om arméns och marinens byggnader m. m. och från vilken befälet till ingenjör- och fälttelegraftrupperna ta-ges. Fortifikationsdepartementet, en avdelning av arméförvaltningen, inom vilken liandlägges ärenden rörande kasernbyggnader, befästningsanläggningar, övningsplatser o. dyl. Fortis’simo, se Forte. Fortnigrhtly Review [få’tnajtli rivjo’], eng., ”fjortondagarsrevyn”, engelsk tidskrift, grundad 1865 som organ för ”de filosofiska radikalernas” politiska och sociala program. Fortplantning. Man skiljer på könlös och könlig F. — 1. Könlös F. Hos lägre organismer, bakterier, encelliga djur m. fl. sker sådan F. genom enkel delning. Hos högre organismer kan könlös F. ske genom att från en del av moderorganismen genom knoppning utvecklar sig en ny individ, som sedan lossnar. Detta förekommer hos en hel del flereelliga lägre djur, t. ex. Armpolyp. Hos växterna förekommer denna form av F., utvecklad på olika sätt, t. ex. krypande jordstammar, utlöpare, grodd-knoppar och andra mekanismer, genom vilka delar av moderplantan planteras ut. — 2. Könlig F. består som regel i utvecklingen av befruktade ägg. Jfr Befruktning samt även Partenogenes. Fortsättningsskolan är en överbyggnad på folkskolan, vilken samtidigt som den syftar till att meddela eleverna vidgad allmänbildning även vill förbereda deras framtida yrkesutbildning. F. är obligatorisk för alla dem, som ej efter slutad skolgång erhålla annan därmed jämförlig undervisning. Den sammanlagda undervisningstiden i F. är lägst 360 högst 540 timmar, fördelad på två el. tre år. F. kan antingen vara yrkesbestämd med undervisningen inriktad på ett visst yrke el. en viss grupp av yrken el. också mera allmän. Medborgarkunskap och modersmål äro alltid obligatoriska undervisningsämnen. I F. undervisades år 1924 omkring 75,000 lärjungar. F. tillhör den grupp av skolor, som sammanfattas under beteckningen praktiska ungdomsskolor. Fortu’na, ödets gudinna hos de gamla romarna. F. var även folkets och rikets lyckogumnna. Fort Wayne [fåt oä’jn], stad i Indiana (U. S. A.). 87,000 inv. Metall-ocli trävaruindustri. Fort Worth [fåt oå’th], stad i Texas (U. S. A.). 107,000 inv. Handel med bomull och boskap. Fo’rum, lat. — 1. öppen plats el. torg i de gammalromerska städerna. På F. höllos folkförsamlingarna. F. ro-ma’num i Rom var medelpunkten i det romerska världsriket. — 2. På F. avdömdes också rättegångar, och i överförd bemärkelse betecknar F. själva domstolen. Med F. för ett mål avser man den domstol, som är behörig att döma i målet. Forward [få’oöd], eng., främre. Var och en av de fem anfallsmännen i ett fotbollslag. For’za, it., mus., styrka. — For-s a n’d o el. Sforsando, kraftig ac-centuering av en ton el. ett ackord. Foscolo [få’sk-], U., 1778—1827, italiensk skald och frihetsentusiast, införde romantiken i italienska littera-