tionstribunalet ocli giljotinen. Offer för dessa blevo bl. a. girondisterna, drottningen, kommunens ledare Hé-bert samt slutligen Danton, varefter Robespierre var enväldig. Snart störtades emellertid även han (thermi-dorkuppen) och därmed var det slut på skräcken, som bland annat avskaffat den kristna tideräkningen och infört revolutionskalendern. 1795 antogs direktorialförfattningen, som avsäg att stabilisera republiken. De franska arméerna voro fortfarande segerrika, 1795 ingicks fred med Preussen och 1797 med Österrike efter general Bonapartes glänsande fälttåg. Stora områden förvärvades och flera franska lydstater upprättades. Direkto-riet kunde emellertid ej i längden upprätthålla ordningen, och då efter Bonapartes egyptiska fälttåg den andra koalitionen bildades mot Frankrike, förlorade direktoriet sitt anseende. Genom brumairekuppen (9 och 10 nov. 1799) tog Bonaparte makten i sin hand, varefter konsulatförfattningen stadfästes. Enligt denna blev Bonaparte förste konsul och i realiteten så gott som enväldig. Med Österrike slöts fred 1801 och med England 1802. Franska Somaliland, fransk besittning i Östafrika, bestående av ett område vid nordvästra kusten, s. om Bab-el-Mandeb-sundet, 21,000 kvkm., omkring 50,000 inv. F. utgöres till övervägande del av ett ofruktbart stäppland. Står genom järnvägar i förbindelse med Abessinien och förmedlar detta lands exporthandel. Viktigaste hamnstad Djibuti. Livlig handel. Viktigaste exportvaror äro elfenben och kaffe. Franska Västafrika, gemensam benämning på de franska kolonierna i Västafrika: Senegal, Franska Guinea, Elfenbenskusten, Togo, Dahomey, Kamerun, Franska Ekvatorialafrika (Franska Kongo) samt Franska Sudan, tillsammans omkring 3,960,000 kvkm. med 12.3 milj. inv. Fransk klassicism, den -litterära smakriktning, som uppstod i Frankrike på 1600-t. I anslutning till den grekisk-romerska, klassiska litteraturen strävade man efter lugn och klarhet i stilen, undvikande överdrifter och svulstigheter. De teoretiska reglerna, som exempelvis fastslogos av Boileau-Despreaux*, följdes dock ibland alltför slaviskt, vilket medförde en överskattning av formen på innehållets bekostnad. Till riktningens förnämsta representanter i Frankrike höra Moliére, Racine, La Rochefoucauld, Fénelon m. fl. F. utövade stort inflytande på hela den europeiska litteraturen. Fransk lilja. Fransk lilja el. Fleur de lis [flör dö li], heraldisk lilja, en stiliserad lilja, som redan under äldsta kristna tiden var en vanlig prydnad på kronor, spiror samt på minnesvårdar och mynt. Tre sådana liljor forekommo redan på 1200-t. i de franska konungarnas vapen och kallas därför fransk lilja. Fransk potatis, fr. pommes frites [påmm fritt’], i bitar skuren potatis, kokad i flottyr. Franskt vin kallas billiga vita vinsorter, huvudsakligen använda vid matlagning. Fransk-tyska kriget 1870—71 hade sin grund i det misstroende, som pä 1860-t. rådde mellan de franska och tyska regeringarna. Frankrike säg med oro Preussens tilltagande makt och dess strävan att grunda Tysklands enhet. Då det 1870 blev fråga om att till konung av Spanien välja en släkting till liohenzollrarna, framställde franska regeringen till konung Vilhelm av Preussen en begäran, att lian måtte förmå prinsen att avsäga sig tronkandidaturen. Detta skedde även, men då fordrade Frankrike av konung Vilhelm, att han skulle ge garantier för att prinsen allt framgent avsade sig kandidaturen. Konungen avböjde detta och sände samtidigt meddelande från Ems, där han. då befann sig, till Bismarck om förhandlingarna (Emsdepeschen). En kort rapport offentliggjordes nu av Bismarck. Den franska allmänheten fick härigenom klart för sig, att dess. regering lidit ett diplomatiskt nederlag oeh formligen tvingade regeringen att utfärda en krigsförklaring. Denna överlämnades till preussiska regeringen, trots att den franska armén icke var i stridsberedskap. Tre tyska härar med general Moltke som general-stabsclief ryckte in i Frankrike, besegrade fransmännen bland annat vid Wörtli och Spichern-Forbach samt inneslöt en fransk härstyrka under marskalk Bazaine i Metz. Kort därpå besegrades marskalk Mac Mahon vid Sedan, där kejsar Napoleon och hela Mac Mahons armé tillfångatogs, varefter Paris belägrades. Ungefär en månad senare gav sig Metz, och preussarna slogo en ny, av Gambetta uppsatt armé. I januari 1871 kapitulerade