symboliskt använd tobakspipa, som rökes laget runt. Fredsrörelsen har sina rötter långt tillbaka i tiden. Många av mänsklighetens största män ha sökt finna de vägar, efter vilka arbetet att nå varaktig fred borde bedrivas (ex. Kant i Zum ewigen Frieden). Det organiserade fredsarbetet daterar sig dock från 1800-t: s början, då den första fredsföreningen stiftades i Amerika. Den äldsta svenska fredsföreningen är den på K. P. Arnoldsons initiativ år 1883 tillkomna Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Bland andra svenska fredsföreningar kan nämnas den svenska avdelningen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Den internationellt enande länken är Internationella fredsbyrån i Bern. Bland folkrepresentationernas medlemmar verkar Interparlamentari-ska unionen med Interparlamentariska byrån i Bern. Även från officiellt håll ha stora ansträngningar gjorts för fredens tryggande (olika skiljedoms-och medlingsavtal, fredskonferenserna i Haag m. m.). Det sista och största försöket är Nationernas förbund. Free ön board [fri ån bå’d], eng., fritt om bord, se Fob. Freetown [fri’taon], huvudstad i brittiska kolonien Sierra Leone i Västafrika, vid Atlanten, 40,000 inv. En av övre Guineas bästa hamnar. Kolstation. Fregatt’, tremastad fullriggare (råsegel och märs på alla masterna). Fregattffågel (Frega’ta a’quila), en med skarvar besläktad fågel med stor hakformig näbb, långa, spetsiga vingar och lång, kluven stjärt. F. har skelettbenen i stor utsträckning luft-fyllda och väger trots sin storlek (längd över 1 m.) ej mer än 1—2 kg. Hannen är svart med huvud och fram-kropp skiftande i grönt och purpur. Honan är något ljusare med vit buk. F. är en utmärkt flygare och finnes på världshaven mellan vändkretsarna. Den lever framför allt av flygfisk. Freiberg [fraj’-], gammal bergverks-stad i Sachsen, Tyskland, sv. om Dresden. 33,000 inv. Gruvbrytningen av silvermalmer vid F. började redan på 1100-t. och fortsatte till 1913, då prisfall på silver tvingade till driftens nedläggande. Berömd bergsliög-skola. Freiburg [fraj’borg], kanton i v. Schweiz. 1,G70 kvkm. 142,000 inv. Huvudstad Freiburg: 23,000 inv. — Huvudsakligen idkas boskapsskötsel och i samband därmed mejerihantering. Mejeriprodukter, särskilt ost och kondenserad mjölk, äro viktiga exportvaror. I n. delen av F. bedrives vin- och fruktodling. Freiburg [fraj’-] (fullständigt namn: Freiburg im Breisgau), stad i tyska staten Baden, s. Tyskland, belägen på sv. sidan av Schwarzwald, 88,000 inv. Säte för ärkebiskop. Universitet, grundlagt 1457. Betydande handel och industri. Freiligratli [fraj’ligrat], F., 1810—76, tysk skald, vars romantiskt betonade och politiskt frisinnade dikter ådrog honom upprepade konflikter med myndigheterna. Han måste slutligen lämna Tyskland och bosatte sig då i England och kunde först 1868 återvända till sitt fosterland. Hans senare diktning bygger ofta på patriotiska motiv. Frej, Frö, Fröj, fruktbarhetsgud i den fornnordiska gudasagan. Den isländska mytologin anser F. vara en av vanerna och son till Njord. Frej’a, syster till Frej och dotter till Njord enligt den isländska gudasagan. F. är näst Frigg den förnämsta av asynjorna och ansågs som kärlekens skyddsgudinna. Frejus [fres/ys’], fransk stad i departementet Var i en sumptrakt vid Medelhavet. 4,000 inv. F. har talrika minnen från romartiden, då den kallades Forum Juli och var en station för den romerska flottan. I F. finnas rester av en väldig hamnkaj, en triumfbåge, en akvedukt m. m. Frekvens’, förekomst, upprepande; inom statistiken grad av talrikhet, oftast uttryckt i procentuell förekomst. Se även Elektriska maskiner. Fremantle [fri’ni£entl], den förnämsta hamnstaden i Västaustralien, belägen 20 km. från staden Perth, med vilken den står i förbindelse genom järnväg. 26,000 inv. Freneh, I. D. P., f. 1852, brittisk fältmarskalk. F. deltog med utmärkelse i boerkriget och blev vid världskrigets utbrott 1914 överbefälhavare över de brittiska trupperna i Frankrike. Hans ledning blev utsatt för kritik, särskilt efter de stora brittiska förlusterna i slaget vid Loos, varför han ersattes av Sir Douglas Haig (december 1915). 1917 utnämndes han till viscount (av Ypres). Frenesi’, ursinne, raseri. — Fre-n e't i s k, ursinnig, rasande. Frenologi’. I slutet av 1700-t. framställde den österrikiske läkaren Gall (1758—1828) den läran, att olika egenskaper såsom list, trofasthet, godmodighet, gudsfruktan, fortplantning m. m. hänförde sig till olika områden av hjärnan. Var egenskapen särskilt väl utvecklad, buktade området fram, vilket medförde en motsvarande ut-buktning av skallen. Därför skulle man av skallens form kunna sluta sig till en persons egenskaper. Undersökningar, som företogos delvis med